Gran Canaria 2013 - Cykeltur 4: Tauropasset - Soria

Pass nummer 4 ägde rum i torsdags, men av olika anledningar kommer en beskrivning först nu. Det blev den ditills längsta rundan med ca 4 timmar, nästan 10,5 mil och 1725 höjdmeter.

Vi åkte västerut efter kusten och när vi nådde Playa del Mogan svängde vi inåt landet. Efter Mogan börjar en riktigt rejäl och lång backe upp till Tauropasset på nästan 900 höjdmeter. Då hade klättringen pågått en dryg timme och med en sträcka på ca 20 km. Vi åkte därefter vidare till Soria där vi gjorde vårt obligatoriska stopp som vi alltid gör, vid samma supermarket. Varför ändra ett vinnande koncept? Efter lite vatten och en cola drog vi vidare. Vi hade 27 trevliga km utför framför oss. Den sista milen av backen där det inte var så brant tryckte vi på så hårt att jag befann mig i pulszon fem i ca 20 minuter. Mycket roligt, och jobbigt. I stort sett samma snittpuls under denna del av sträckan som när vi tidigare under dagen klättrat med en snittlutning på nästan 7% under 40 minuter. Den sista timmen gick efter kusten hem till hotellet i vad som i Kanariemått skulle kallas "slätta".

Vädret var som tidigare dagar mycket fint och turen gick nästan utan missöden. När vi nästan nått Playa del ingles fick bror problem med växlingen. Det visade sig att kedjan höll på gå av. Vi begav oss då till FreeMotion vilka visade sig ha en fantastisk service. Cykeln var lagad på tio minuter och utan kostnad. Väl hemkomna var klockan redan 18 och det var dags för middag. En middag som var mycket välförtjänt.

På väg upp i bergen

Ett litet stopp för att föreviga tillfället och ta lite bilder på serpentinerna som avverkats (se nedan). Längre ned kan man se att pulsen var hög när det var ca 100 höjdmeter kvar. Vi har också förevigat "vår" supermarket och reparationen av brors cykel.

Gran Canaria 2013 - Min älskade dotter

Det har varit några omtumlande och tuffa dagar, då man inser att cykling mm bara är världsliga ting. Vår äldsta dotter Tova har ett gravt handikapp, vilket bland väldigt mycket annat innebär att om vi ska åka någon längre bit kan hon inte följa med. Därför skulle hon vara på sitt korttidsboende medan vi var borta. Det är alltid tufft att lämna henne och att hon inte alltid kan vara med oss. Men man härdas med åren och lär sig olika sätt att hantera detta. Det är tufft men det går.

I tisdags kväll fick vi dock veta att Tova var mycket dålig och hon åkt ambulans till akuten med sin fantastiska farmor. Hon hamnade först på IVA och senare på barn. Tova är fortfarande kvar på sjukhuset då man inte lyckats hantera hennes kramper. Det är alltid fruktansvärt med ambulanser och sjukhus, men ännu värre när man inte kan vara med. Oron och hjälplösheten har nu gnagt i oss i två dygn och på nätterna har vi inte kunnat sova och/eller stått i kontakt med sjukhuset. Tova mår nu lite bättre, vi får hoppas att det håller i sig och att hon snart får fara hem. Allt jag vill är att krama dig Tova, men här sitter jag många hundra mil bort. Jag älskar dig min lilla Tovlov!

Gran Canaria 2013 - Cykeltur 2 och 3: Fårturen, missöden, skador, motvind och raketfart.

Det har blivit tunt med bloggandet, men jag planerar öka frekvensen vecka två av resan. I förrgår hade vi en mycket trevlig cykeltur - en tur vi kallar "Fårturen. Tyvärr var det mycket blåst, men denna tur som är en av mina favoriter vägde upp detta. Totalt blev det drygt 7 mil och nästan 9 höjdmeter.

Idag när den tredje cykelturen på resan skulle avverkas gick det sämre. Efter ca 5 km fick bror punktering. Medan han fixade detta åkte jag tillbaka för att hämta en reservslang, förutom den vi hade med oss. Halvvägs insåg jag att min cykelpump som jag lovat bror fanns kvar på cykeln. Bara att vända. Väl tillbaka böjer jag mig ned för att ta fram pumpen, hjälmen rispar då mot en stenmur - ripor på en nästan ny hjälm. När jag ska sätta tillbaka pumpen visar det sig att även sadeln skadats - muntert. Då brors cykel måste pumpas ordentligt åker vi till Free Motion i Playa del ingles. Bror pumpar o köper en ny slang. 200 meter senare visar det sig att brors däck är trasigt, bara att åka hem. Efter ca 1,5 h har alltså ingen egentlig cykelrunda genomförts.

Jag for därefter ut själv på en lite kortare tur - storm. Motvinden var så stark att jag fick samma puls som i bergen och en fart på ca 20 km - på platten. När jag väl vände låg jag mestadels mellan 50 och 60 och som snabbast närmare 70. Efter ca 50 km vände jag tillbaka till hotellet för att hinna till vår gemensamma lunch.

Eftermiddagen har ägnats åt solande vid pool, ätande vid poolbar, kortspelande på balkong och alldeles nyss intagande av en mycket gedigen middag. Trots missöden blev detta en bra dag. För er som undrar har bror inhandlat nytt däck och är back in business.