Gamla knän på gammal gubbe

Efter mycket träningstid och få vilodagar borde jag vara seg, och till viss del är det så. Jag hade därför planerat att dra ned träningen under nästa vecka och även veckan efter. Tanken är att toppformen ska söka sig fram. Jag har seedningtävling inför Cykelvasan på lördag och nästkommande lördag väntar nästa utmaning, Vätternrundan. På lördag gör jag alltså MTB-tävlingspremiär och veckan efter ska jag försöka göra en god insats med HappyMTB. Jag hoppas cykla under 8 timmar på de 30 milen och göra det på ett kontrollerat och bra sätt. Hur det går - ja det återstår att se.

En stor orosfaktor är den bristfälliga sittställningen på min nya cykel och vad det får för följd på min kropp. Att jag inte fått till inställningarna på ett bra sätt ställer till det.

Jag brukar nästan aldrig tacka nej till gemensamma cykelrundor. Förra lördagen var ett av få tillfällen det hände då mina knän spökade. I dag hände det igen. Bror och Johan skulle cykla en 12 milarunda och jag tvingades tacka nej. Kroppen känns inte bra och mina knän är inte vad de borde vara. Jag hoppas nu verkligen att vila från torsdag kväll till söndag kväll ska göra susen. I morgon kväll hoppas jag nämligen kunna delta på Vännäs CK:s MTB-träning.

Därefter hoppas jag på mirakel både vad gäller att få till sittställningen och att mina knän ska trivas på min nya cykel.

Tre rundor på två dagar

Tidigt på onsdag morgon klev jag upp för en cykeltur till Angsjöns Camping. Jag var lite trött, och det blev tight om tid. Därför blev det ingen frukost utan jag fick nöja mig med två medhavda hemgjorda energikakor. Vädret var fortsatt fantastiskt, så 07.00 på morgonen gick det att köra med endast cykelbyxa och cykeltröja.

 

Då jag tränat i sju av de åtta senaste dagarna och då jag är trögstartad så tidigt på morgonen blev det en ganska lugn runda.

Efter två trevliga och givande konferensdagar med vår ledningsgrupp cyklade jag hem från Angsjön nu under eftermiddagen. I dag körde jag på lite bättre utan att för den skull ligga på riktigt hårt.

Jag har fortsatt svårigheter att få till sittställningen på cykeln, därför stannade två gånger för att göra justeringar. Jag hoppas verkligen att jag nu är en bra sittställning på spåren.

Väl hemma efter 44 kilometers cykling så hade klockan nästan blivit fem. Jag bytte om och åt en lätt middag.

Därefter var det dags att svida om till andra cykelbyxor och ny cykeltröja för att vid 18.30 rulla ned till Vännäs CK:s gemensamma MTB-träning. I dag var vi inte så många, men naggande goda. Det var riktigt trevligt att åter köra lite MTB. Det var endast den andra rundan för säsongen. Det har ju blivit ett ofrivilligt MTB-uppehåll då cykeln varit ur funktion.

 Vi tog en kort paus vid Pengsjön - riktigt fint och med trevlig gemenskap. Därefter trampade vi vidare runt sjön.

 

Dagens runda bjöd på stigar, grusväg, en del asfalt, sand, lera, några rejäla backar både uppför och utför. Med andra ord väldigt varierat och bra.

 

 MTB-träning ger många naturliga och bra intervaller vilket gjorde att jag pendlade inom hela spekrat från pulszon två till fem.

Dagens andra runda blev effektiv tid en timme och 35 minuter. Totalt tre timmars träning under dagen. På söndag planerar jag mitt tredje MTB-pass för säsongen. Nästa lördag blir det min första MTB-tävling i livet. Det äger Krafttrampen i Skellefteå rum. Då detta är ett seedningslopp inför höstens start i Cykelvasan är målet att via en bra tid. Jag har dock inte så stort hopp om att detta ska infrias, då jag inte är speciellt vass i "burkiga" områden, och vad jag förstår är det ganska mycket sådant i Skellefteå.

Nu blir det vilodag i morgon fredag. Bror och Johan som tillsammans med mig åker ned till Vätternrundan för att om två veckor ha som målsättning att köra under åtta timmar ska ta en gedigen cykelrunda på lördag. Vi får se hur det blir för min del.

Vännäs CK i kvällssol

Idag var vi färre än vanligt på Vännäs CK:s tränng. Det berodde bland annat på att flera stycken är med på Blodomloppet i Umeå.

Vi var dock fem cyklister som fick en riktigt trevlig och avslappnad runda, och återigen måste jag säga - i fantastiskt väder. Skulle gissa att det var ca 22 grader trots att klockan började närma sig 20.00. Vi trampade på i ganska jämn fart till bortanför Gräsmyr och tillbaka. En tur på ca fem mil. Det blev några kortare oorganiserade intervaller i ett antal backar, men i övrigt gick det på i jämnt behagligt tempo.

Att det gick lugnt i dag var bra för min del då jag fortfarande har en del känningar i knäna och ännu inte är trygg med inställningarna på min nya Aero.

Jag har faktiskt också ont lite här och där efter gårdagens tennis. Det är intressant att trots att jag anser mig hyfsat tränad får jag känningar både här och där när jag provar en sport som det var ett tag sedan jag utövade.

Tidigt i morgon bitti blir det en tur till Angsjöns camping där vi kommer att ha två ledardagar för planering, utveckling och utvärdering av verksamheten.

På torsdag cyklar jag hem igen, och känns kroppen bra blir det ett MTB-pass på kvällen.

Det gick vägen

Jag har under alla år varit en sportnörd som i stort sett gillar all sport. Då menar jag både att njuta av sporten på plats eller via TV, såväl som att utöva sporterna själv. Jag har försökt prova på de flesta sporter som kommit i min väg och varit aktiv i en mängd sporter. Jag har också varit tränare inom ishockey, fotboll och innebandy.

Fortfarande konsumerar jag all sport jag kan, men de sporter jag utövar har av olika anledningar minskat i antal. Tittar vi på senare år så har jag främst cyklat och spelat innebandy. Jag har också försökt spela så mycket pingis och tennis som möjligt. Det har också blivit en del löpning även om det inte är en av mina favoritsporter. Övriga sporter har fått en allt mer undanskymd roll.

Fram till för drygt två år sedan så blev det ganska mycket tennis och pingis. De senaste två åren har jag i stort sett bara sysslat med innebandy och cykling, om än i ganska så stor omfattning.  Visst, det har också blivit en del löpning, men i mycket mindre omfattning.

I höstas drabbades jag av två skador som jag tidigare nämnt. Först bröt jag ett revben på innebandyn för att nästan direkt jag var tillbaka efter skada få en omfattande muskelbristning. Från skadan som skedde i oktober hade jag ett längre träningsuppehåll från alla sporter och därefter har jag bara kunnat ägna mig åt cykelträning.

Innebandyn vet jag inte om det blir något mer i framtiden. Jag vet inte heller när/om det blir mer löpning. Jag har alltid gillat lagsporter, så en självklart är det en liten sorg att inte ha min innebandy två till tre ggr/vecka.

I dagsläget cyklar jag ca 5 dagar i veckan, och det är den träning jag kör.  Tur då att jag älskar cykling.

För några veckor så pratade jag med en vän jag tidigare brukade spela tennis med. Vi pratade om att spela i sommar. Visst - jag ville. Visst - jag var orolig för min vad. Vi bestämde preliminärt att spela i dag. Jag har de senaste dagarna varit i valet och kvalet om jag skulle genomföra detta med vetskapen om att en ny muskelbristning skulle innebära att all träning under de närmsta månaderna skulle utgå.

Jag valde dock efter noga övervägande att spela. Vi har nu spelat tennis i 3 timmar under kvällen. Det blev en bra dag. Det var roligt, det gick bättre än vad jag trodde efter så långt uppehåll och vaden höll. Visst var jag lite extra försiktig, visst hade jag större delen av vaden tejpad med kinesiotape, visst hade jag en snygg stödstrumpa - Men vaden höll.

Jag har alltså ingen ny muskelbristning. Nu hoppas jag att jag inte får någon form av reaktion i vaden som gör att det kortsiktigt blir problem med träningen.

Idag påmindes jag om att förutom cykling är i stort sett alla bollsporter en fröjd.