I går skrev jag om ett nytt spännande köp som förhoppningsvis dyker upp inom kort. En hel del gissningar blev det om vad det var. Ja, ni är nära - men inte helt rätt. Inte helt fel heller. Jag återkommer inom kort med facit.
Vad gäller träning skrev jag igår att det varit lite si och så med det i veckan. I helgen är dessutom Katten med hunden på någon typ av hundträff i Luleå, så jag och sonen får sköta om varandra. Jag nyttjar tiden till att göra saker med honom, så det blir inte mycket tid kvar.
Idag har vi varit på Vännäsdagarna i regnet och ikväll har vi haft myskväll. Men jag fick trots allt in 75 minuters träning innan den sena middagen som bestod av tacos.
På den begränsade tiden hade jag bestämt mig för att få till bra kvalitet. Först en bra uppvärmning och sedan var det dags för lite intervaller. Planen var att nyttja Hjoggsjöstigningen för detta.
Den första intervallen skulle genomföras på 600 minst watt i en minut. Det gick med nöd och näppe då jag gick ut lite för hårt och dessutom har mina största svagheter på höga watt under kort tid. Men uppdraget slutfördes.
Jag rullade åter ned för backen och cyklade lugnt några minuter innan jag körde en minut på 500 watt vilket var klart mer bekvämt.
Åter rullade jag ned för backen och cyklade bort en bit i lugn fart. Efter att ha vänt och åter närmade mig backen var det dags för en tuff intervall. Målet var att ligga på minst 400 watt hela backen tills det planade ut. Jag började på en bit över 400 watt och det kändes bra. Ju mer tiden gick desto tuffare blev det dock och när det gått över 4 minuter började det bli riktigt jobbigt. När backen planade ut hade det gått 5 minuter och 20 sekunder och med bibehållen intensitet hade det inte gått mycket längre. Snittwatten på intervallen landade på 420.
Nu var benen lite trötta, men det var en intervall kvar på dagens träning, som skulle börja med att jag cyklade vidare i maklig takt i nästan en mil. När jag vände väntade en intervall på 12 minuter. Målet var att ligga på minst 350 watt i snitt. Då det är svårt att hålla watt om det är lite utför behöver man ligga en bit över på slättan och uppför, så jag riktade in mig på 370 watt.
Det kändes förvånansvärt bra under intervallen som innebar 55 meter stigning och 30 meter utför och totalt 8 km. Snittfarten hamnade på 39.7 km/h vilket får anses vara bra på racern. Snittwatten under de tolv minuterna hamnade på 374.
Det blev alltså ett bra pass med två enminutare en femma och en tolva. I övrigt mest lugn cykling. Sedan var det raka vägen hem för att fixa till lite tacos till mig och sonen.
Återigen fick jag klart för mig att min svagaste punkt är att kunna hålla hög intensitet på tider från 30 sekunder upp till ca en minut. Här behöver jag helt klart förbättra mig. I övrigt gav dagens träning bra besked om formen.
Over and out.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
lördag 11 juli 2015
Sponsrad = Nytt och dyrt
Ja, då har jag slickat såren (i alla fall lite) efter helgens SM i Sunne. Formen var riktigt fin och det visade sig i ett mycket bra tempolopp. När jag sedan skulle få full valuta i den disciplin jag känner mig mer hemma i, dvs linje så drogs jag in i en krasch.
Kraschen var helt oförskylld och när det hände kunde jag ingenting göra. Självklart kunde jag legat allra längst fram i klungan, men min gissning är att den som låg där hela loppet i slutändan inte hade något att hämta i spurten. Jag chansade alltså med att spara mina krafter varv ett och två för att ligga långt framme det tredje och sista varvet. Nu blev det bara nästan två varv och min taktik gick inte hem denna gång. Kanske blir det ett mer aktivt lopp om jag även nästa år får chans att starta i SM?
Det har blivit lite tunt med träningar denna vecka på grund av en lång hemresa, en massa regn och lite bristande motivation. Men nu är tanken att försöka få ordning på träningen igen. Min nästa tävling planeras till om ca två veckor, och jag hoppas att formen är intakt då.
Jag brukar sponsra ATG då och då. Nyligen belönades jag med en fin återbäring och i kväll har jag nu beställt något fint för en del av dessa pengar. Vad det är? Något fint, bra, snabbt och dyrt. Något jag inte satsat så mycket pengar på om inte sponsringspengarna bara dykt upp så här. Förhoppningsvis gör det cyklingen ännu roligare!?
Vad det är som dyker upp inom kort? Dra en gissning
Kraschen var helt oförskylld och när det hände kunde jag ingenting göra. Självklart kunde jag legat allra längst fram i klungan, men min gissning är att den som låg där hela loppet i slutändan inte hade något att hämta i spurten. Jag chansade alltså med att spara mina krafter varv ett och två för att ligga långt framme det tredje och sista varvet. Nu blev det bara nästan två varv och min taktik gick inte hem denna gång. Kanske blir det ett mer aktivt lopp om jag även nästa år får chans att starta i SM?
Det har blivit lite tunt med träningar denna vecka på grund av en lång hemresa, en massa regn och lite bristande motivation. Men nu är tanken att försöka få ordning på träningen igen. Min nästa tävling planeras till om ca två veckor, och jag hoppas att formen är intakt då.
Jag brukar sponsra ATG då och då. Nyligen belönades jag med en fin återbäring och i kväll har jag nu beställt något fint för en del av dessa pengar. Vad det är? Något fint, bra, snabbt och dyrt. Något jag inte satsat så mycket pengar på om inte sponsringspengarna bara dykt upp så här. Förhoppningsvis gör det cyklingen ännu roligare!?
Vad det är som dyker upp inom kort? Dra en gissning
söndag 5 juli 2015
SM i Linje - Krasch och så var det över
Pang så tog det slut. Ett lopp jag laddat för i ett halvår
var över.
Vi rullade i väg 10.20 och hade då 13.5 mil framför oss. Det
var lite ryckigt och hetsigt under första varvet då över 100 cyklister ska få
ut sitt adrenalinpåslag. Jag började långt bak i klungan, men sökte mig framåt
efter 20 km då det var dags för den enda och lite längre backen. Det gick
hyfsat hårt uppför, men det var inga problem att hänga med.
Sedan rullade det på in till varvning och inget särskilt
hände. Varv två mattades tempot medan jag kände mig allt piggare. Varv två i
backen var väldigt lätt och jag började ladda för varv tre i backen och sedan
spurten.
Benen kändes pigga och jag visste att jag är med in på
upploppet och har chans till mitt mål för dagen, om det inte blir en krasch.
Målet var en plats någonstans bland de 10 första.
I en utförslöpa utan sväng med bara någon mil till varvning
hände det. Jag låg mitt i klungan och plötsligt ser jag hur det går cyklister i
backen ute till höger. Jag svänger vänster för att då se att cyklister går
ikull även där. Jag pallnitar för att om möjligt få stopp. Det är inte möjligt
utan jag kör rakt in i cyklisten framför mig som redan ligger ned. Det blir en hög. Jag försöker snabbt komma upp
för att se om jag kan fortsätta. Det visar sig då att min cykel sitter ihop med
en annan. Efter lite jobb kommer vi loss. Jag rullar vidare samtidigt som jag
kollar cykeln.
Den verkar vara tillräckligt okej för att fortsätta cykla
på. Dock är loppet över för dagen. Klungan har försvunnit i fjärran.
Jag hittar tre andra cyklister som också kraschat, men tagit
sig vidare. Vi gör ett försök att gå ikapp. Det hade kanske varit möjligt om vi
alla varit pigga, men nu var det bara en till som orkade trycka ordentligt. Det
innebar att när vi drog kom vi lite närmare för att när de andra två låg i
spets tappa mer än vad vi två tidigare tagit in. Att köra ikapp på två var inte
att tänka på om man skulle ha något kvar till varv tre.
Efter ett tag bestämde vi oss därför för att lägga ned och
lugnt rulla till målområdet och där kliva av.
Väl där träffade Melvin och Katten en sur och frustrerad
cyklist. En cyklist med trasigt hjul och trasig flaskhållare (har inte orkat
kolla om det är fler fel på cykeln). En cyklist som kände att benen var pigga
och som verkligen hade velat avsluta med en snygg spurt, oavsett vad det nu
hade räckt till.
Fram till kraschen hade jag verkligen inte förbrukat mycket
och låg på en snittpuls av 77%. Det är lägre än vad jag brukar ha på träning.
Nu var det förvisso ojämn fart, men ändå.
Extra surt då det är SM och det nu är ett helt år till nästa
chans. Sedan vet man ju inte om formen kan vara lika bra då.
Jag kan dock konstatera att med liknande form som i år, även
nästa år hoppas jag på en ny chans på linjen i SM och att jag då undviker
krascher och intermezzon. Då borde det kunna gå bra. Sedan hoppas jag på att vara ännu starkare på tempot.
Kunde jag undvikit kraschen? Ja, inte vet jag. Hade jag legat längre fram hade det fungerat. Även långt bak hade fungerat, de som var där han bromsa och sicksacka runt cyklisterna som låg. Men det är lätt att veta i efterhand vart man skulle varit. Det är inte mycket att säga om min position i klungan och när det väl smällde hade jag ingenstans att ta vägen.
Hur som helst en lite underlig helg. Jag hade inga
förväntningar alls på tempot och där överträffade jag allt vad jag kunnat
vänta.
På linjen blir det pannkaka av allt och inte ens en målgång.
I sammanhanget får jag dock vara glad över att jag inte fick några större
skador. Många gick hårt i marken, och jag hoppas verkligen att det gick bra för
dem.
Ja, nu orkar jag inte skriva något mer. Ska passa på att
sura lite mer. Vet inte riktigt hur länge det blir, men säkert en bra stund.
Sedan får jag ta nya tag mot nya utmaningar. Vad det blir? Det får jag
återkomma till. Just nu känns det mest surt!