Det är nu mindre än 1,5 dygn till min första start i cykelvasan. Förberedelserna har beroende på hur man ser det gått bra eller dåligt.
Tittar vi på min form och mina resultat i olika landsvägslopp under säsongen så ser det lovande ut. Ser vi till mängden träning på MTB ser det inte lika bra ut. Jag tror att jag har 5-6 rundor på hela säsongen. Men jag har i alla fall provat på ett MTB-lopp i juni som var seedningslopp till Cykelvasan. Loppet gick över förväntan.
Tittar vi på hur träningarna fungerat de senaste veckorna ser det inte alls bra ut. Av olika anledningar har jag ofta varit kraftlös och inte fått kvalité på passen. Några pass har jag till och med avbrutit, något som aldrig annars brukar ske.
Vad kraftlösheten som kommer och går beror på vet jag inte. Det känns mycket underligt och frustrerande att vara pigg ena dagen och helt orkeslös nästa.
Då jag haft problem med andning, varit tät i näsan mm har jag funderat på att det kan vara någon typ av allergi eller astma. Kanske kan det vara någon diffus infektion i kroppen som ligger och lurar? Kanske har jag ännu inte återhämtat mig tillräckligt varken fysiskt eller mentalt från oron då Tova var så fruktansvärt dålig och låg på intensiven. Är det någon form av stressyndrom? Kanske inbillar jag mig? Ja inte vet jag vad det beror på, men allmäntillståndet är verkligen inte stabilt. Blir det inte bättre snart måste jag gå låta någon undersöka detta.
I söndags fick jag en riktig genomkörare på Vännästrampet, men sedan har det inte varit bra.
Träningen i veckan har varit i stort sett obefintlig. Jag började arbeta i veckan och har samtidigt känt mig kraftlös. Det har gjort att jag inte haft kraft att träna. Det blev vila måndag, ett kort lätt pass på tisdag och därefter vila onsdag. I dag har jag bara varit ute 20 minuter för kolla cykeln och utrustningen då det var länge sedan jag satt på MTB-cykeln. Det kändes inget vidare. Vi kan alltså säga att om jag genomför Cykelvasan blir det det enda passet denna vecka. Lite tunt va?
Alla säger, och jag håller med att man inte ska ändra inställningar, prova ny utrustning etc, på en tävling utan ha provat den innan. Men vad gör man när det i övrigt inte känns bra? Jo, man går emot sin övertygelse.
Jag har hört att farterna ofta är höga på Cykelvasan och då bör luftmotståndet vara så lågt som möjligt. Jag fick i kväll helt plötsligt en ingivelse att sänka styret så mycket det gick för att få en lägre sittställning. Det innebar att styret sänktes 3,5 cm. Det kan nog leda till både det ena och det andra. Det borde leda till mindre luftmotstånd, risken för ont i ryggen och andra kroppsdelar ökar, hur kraften och uthålligheten påverkas kan jag bara spekulera i. Förändringen kan säkert också påverka annat som jag just nu inte tänker på. Men man måste väl våga för att vinna!?
En annan sak jag insett de senaste dagarna är att jag kommer att få slut på växlar på flera delar av banan. Min MTB har en utväxling som inte är lämpad för höga farter, så det kommer nog att ställa till det mer än en gång. Överlag finns nog mycket att göra på utrustningen om jag ett annat år kommer tillbaka och kör Cykelvasan.
Jag har nu packat för resan ned till Mora. Det blev så mycket grejer att man kan tro att jag ska vara borta i veckor. Anledningen är vädret. Vädret riskerar att bli mycket dåligt och då vill jag packa ned så många alternativa klädval att jag är säker på att ha "det rätta" när det väl är dags.
I morgon bitti 08.00 kommer bror förbi och hämtar mig. Vi ska bo i Mora tillsammans med ett gäng andra cyklister som inte är från Vännäs och där jag inte känner de flesta. Det blir mycket trevligt att känna nytt folk.
Måendet är alltså inte på topp, men de förberedelser som behövs är gjorda. Det som gör att jag har lite hopp är att jag trots dåligt månde på slutet lyckats prestera på tävling. Vi får hoppas det håller i sig en helg till och att jag känner mig nöjd efter målgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar