Under måndagen var jag piggare och benen kändes bra. Vilopulsen börjar bli mer normal, igår kväll i soffan 45 slag/minut. Det är bara 2 slag över vad jag brukar ha när jag har full form på sommaren.
Igår kväll var dock ingen träning möjlig då vi hade massor med gäster eftersom Melvin fyllde 8 år. Det var en mycket trevlig kväll, och själv skötte jag mig ganska hyfsat vad gäller att undvika att vräka i mig onyttigheter.
I dag var det en fullspäckad dag på jobbet och därför hade jag inte ätit middag förrän vid sju. Efter att ha sett på film med sonen ett tag var det dags för kvällens träningspass.
Då jag fortfarande kände mig pigg tänkte jag gå all-in i dag. Jag bestämde mig därför för att genomföra ett pass på det jag sämst på, men som är givande om man kör bra. Det innebär alltså hårda intervaller som ändå inte är särskilt korta - dvs 4 minutersintervaller. Jag brukar ha som svårast att pressa mig på 4:or. Det är lättare på kortare intervaller och när det blir längre intervaller där intensiteten blir lite lägre. Men nu skulle jag verkligen göra ett seriöst försök att övervinna fyrorna.
Jag började cykla lugnt för att kontinuerligt höja insatsen fram till minut 13. Därefter var det dags för 4 ggr 4 minutersintervallerna.
Jag bestämde mig för att verkligen utmana mig själv. Jag lade mig på 100 i kadens och ca 330 watt. Det var den insats jag körde ettor på för några veckor sedan, så i detta skede är det riktigt tufft för mig. Det kändes inte troligt att detta skulle hålla, men man måste ju våga för att vinna.
Första fyran började bra och det kändes helt ok. Jag började intervallen på 81% och mot slutet hade pulsen ökat till 92% av maxpuls. Snittpulsen hamnade på 90,5%. En kadens på 100 och i snitt 336 watt.
Jag insåg dock redan efter intervall ett att det skulle bli tufft att genomföra ytterligare tre gånger. Men jag bestämde mig för att göra ett ärligt försök.
Efter fyra minuters lugnare cykling var det så dags för intervall två.
Redan efter en minut av intervallen började det bli tufft. Tillvaron började bli lite mer dimmig och jag kröp in i mig själv. Jag fortsatte dock att kämpa på och försökte hålla 100 i kadens.
Jag höll fyra minuter, men var sedan riktigt tärd och fick efter intervallen snabbt släppa mer på farten än efter intervall ett. Den andra intervallen startade på 82% och avslutades på 93%. Snittpulsen hamnade på 91,5%. En kadens på 100 och lite högre snittwatt på 339 watt. Överlag höll jag samma intensitet som intervall ett, men hade lite högre tryck sista minuten.
I slutet av andra intervallen brände det bra i benen och andningen var riktigt ansträngd, så det var riktigt skönt med lite lugnare cykling. Men innan jag visste ordet av var det dags igen. Nu var det dock bara hälften kvar.
Hela den tredje intervallen blev en kämpainsats. Nu brände det riktigt bra. Jag hade fått ned pulsen till 82% i början av intervallen, men den höjdes snabbt. Mot slutet av mina 4 minuter hade jag en puls på 96% och jag förstod inte hur det skulle gå att köra en intervall till. Snittpulsen hamnade på 92%, kadensen återigen på 100 och ett snitt på 338 watt. Inför sista intervallen fick jag trampa extremt lugnt för att få ned pulsen.
Vid start av sista intervallen låg jag åter på 82% av maxpuls. När det gått två minuter var jag redo att lägga ned, och döden kändes nära. Jag hade ju ändå klarat 14 bra minuter, så då för man sluta!?
Okej då, jag provar trettio sekunder till. Sekunder som gick riktigt långsamt. Sedan var det bara en och en halv minut kvar, så det borde ju gå. Jag peppade mig själv blundade och körde på.
Jag öppnade ögonen när de sista 90 sekunderna borde gått, och intervallen kunde avslutas. Jag tittade för säkerhets skull på datorn innan jag sänkte intensiteten och insåg då att det endast gått 25 sekunder!! Det var alltså över en minut kvar av intervallen. Trots tröttheten och frustrationen orkade jag på något sätt trampa ända hem. Riktigt bra!
Tärd var bara förnamnet. Det är inte så underligt då jag sista minuten låg på 98% av maxpuls! Snittpulsen hamnade på 93,5%. Jag lyckades också i sista intervallen hålla ett snitt på 340 watt.
Jag måste säga att jag är riktigt nöjd. Dagens pass var riktigt lyckat och jag kände mig starkare än vad jag trodde var möjligt, formen är nog lite bättre än vad jag trott och jag mäktade med att pressa mig hårdare än vad jag brukar klara den här tiden på året. Alltså - Riktigt nöjd!
Hela träningspasset blev 45 minuter långt varav 16 minuter alltså var riktigt tuffa. Det blev nästan 16 minuter i pulszon 5, 24 minuter i pulszon 4 och 5 minuter i pulszon 3. En snittpuls på hela passet på 86%. Givande - riktigt tufft. Det kanske finns hopp om den gamle gubben ändå!?
Belöningen blev 2 äggmackor med te och en frukt-/bärmix.
Grotesk puls. Ligger jag på kring 83% på första fyran (alltså inte snittpulsen) då vet jag att det förmodligen inte går slutföra sista fyran.
SvaraRaderaOch att bara få ner pulsen till ca 82% innan det är dags igen låter lika otroligt, jag brukar få ner den till ca 56-58% efter 3 minuter.
Effekten tar jag ingen notis om då det är trainerwatt
Bra kämpat, riktigt bra
Ja, jag har en förmåga att på "vilan" mellan intervallerna köra för hårt. Det blir mer av distanstempo och inte riktig vila. Vilar jag helt tar det max 2 minuter att ligga mellan 55 och 60%.
RaderaDu har helt rätt att watt inte går att jämföra med andras resultat, men min uppfattning är, oavsett vad andra säger att den säger ganska mycket när jag jämför med mig själv. Men självklart skulle ett annat system var mer rättvisande. Dock vet jag att intervaller som är så här tuffa bör ta mig ett steg framåt i utvecklingen.
Ujujuj! Tuffa intervaller Tomas minst sagt! Bra kört!
SvaraRaderaDet gäller att fokusera på uppgiften å det verkar du ju kunna göra ;-)
Gammal gubbe?? Jämfört med mig såå... ;-)