Det är alltid en svårt att göra en bra avvägning på hur mycket man ska träna. Det gäller också hur mycket man kan öka sin träning för att få bästa möjliga utfall, undvika överbelastningsskador. Det finns också många ställningstaganden att fundera kring hur träningen ska läggas upp om största fokus ska ligga på tid eller intensitet. Det finns en hel del forskning kring detta, men samtidigt är det högst individuellt vad som är bäst för varje individ.
I fredags såg jag exempelvis ett program som hävdade att det genom ett blodprov går att visa hur lättränad en särskild individ är. Det sades också att ungefär 20% inte blir bättre av träning och att 15% av människorna är extremt lättränade. Det diskuterades också mycket kring hur träning bör läggas upp för bästa effekt. Jag undrar vart jag själv ligger. Troligen inte i någon av dessa "fack". Då jag hoppas fortsätta utvecklas de närmsta åren, hoppas jag dock att jag ligger närmare de lättränade än de som inte utvecklas alls.
Jag funderar som många andra mycket kring hur mycket jag ska träna, med vilken intensitet och inriktning, och samtidigt hur jag ska avväga det mot den vila som kroppen behöver. Hamnar jag fel kan det både bli för dålig formutveckling, såväl som för hård eller felaktig träning kan öka risken för sjukdomar och skadekänningar.
Under och efter varje säsong utvärderar jag hur mitt träningsupplägg lyckats och vad jag kan göra bättre. Så kommer jag även att göra denna gång, och då får vi se vilket lärande det blir.
Själv har jag nu de senaste två månaderna ökat på mängden träning ganska rejält både i förhållande till tidigare månader och tidigare år vid denna tid på året. Jag har dessutom kört en hel del kvalitetsträning.
Det kan självklart ifrågasättas om det är rätt väg att gå, och om de känningar jag haft den senaste veckan kan härledas till träningsmänden.
Bland annat har bror i en kommentar på bloggen häromdagen funderat kring om detta är rätt väg att gå, och att risken för skador är uppenbar. Jag säger inte att bror har fel, men jag håller tills vidare fast vid mitt upplägg och hoppas att jag gjort och gör rätt avvägning.
Om mitt upplägg är rätt eller fel, och om det får det utfall jag önskar är självklart osäkert. Men man måste våga för att vinna och tro på det man gör.
Min fortsatta träningsplanering för våren innebär att jag under mars månad kommer att minska träningsmängden. Samtidigt blir det ett större fokus på högintensiv träning. Jag väljer detta upplägg både för att jag sedan tidigare vet att mycket tid och distans som följs av högintensiv träning brukar höja min form, samtidigt som jag också vet att arbetet inte kommer att möjliggöra så mycket träning den närmsta månaden.
Den 1:a april åker vi en vecka till Mallis, och då är tanken att det ska bli både mycket och högintensiv träning.
Hur det ser ut efter denna vecka, beror lite på hur det fungerat med träningen fram till dess.
Ja du Tomas det där är en svår nöt att knäcka speciellt som vi är så olika vi människor det som är rätt för mig kanske helt fel för dig... Så man måste nog lära känna sin kropp och utgå ifrån detta. Jag ökade tex min träning mellan 2010 - 2011 fr 500 årstimmar till 550 i planeringen eftersom det känts bra 2010 men men det vart inte bra först blev jag sjuk i flera omgångar det året och drog även på mig belastningsskador vadmuskel, lår... Inte bra... 2012 gick jag tillbaks till 500 årstimmar och se nu fungerade det igen. Sen har jag sakta höjt mig så att jag nu 2013-2014 ligger på exakt 518 timmar. Det fungerar riktigt bra... Men kom ihåg att ligga på rätt belastning i forhållande till ålder som jag skrivit på min blogg jag kör enl planering och även Friel har anammat detta att är man 50 år bör man inte köra för många hårda veckor i följd. Dvs 2 hårda veckor 1 lätt det är mitt upplägg och det fungerar för mig. Jag har ingen aning om dina veckortimmar kör du samma hela tiden eller försöker du varier dem?
SvaraRaderaDet är grymt viktigt med återhämtningsveckorna för det är där man blir starkare, dvs kroppen får återhämta sig!
Hoppas du lyckas med dina mål Tomas du verkar stark, tänk bara på att skadekänningar ofta är just ett tecken på att du troligen gör nått fel så var det för mig... Just saying! ;-)
Helt klart Mazze. Vi är alla olika. Jag hoppas och tror att min träningsökning blir rätt. Jag ligger i planen fast i omfång vad gäller högintensiv träning och tröskel. Den del jag ökar är den som ligger inom pulszon 3. Sedan är inte ökningen tänkt att vara särskilt stor över tid. Självklart varierar jag träningsmängd och intensitet över veckorna och tittar även bredare över längre träningsperioder. Jag kör generellt en tung och sedan en lättare vecka. Ungefär var sjätte vecka blir det riktigt lugnt. Sedan är det intressant med träningsmängd. Många skulle säga att jag tränar mycket, men du tränar mer än mig. Samtidigt tränar du lite i förhållande till yppersta eliten. Ja, känningar är bevis på något är fel. Det behöver dock inte vara träningsmängden. Det kan exempelvis vara bristen på stretching etc. Imponerande att du bestämmer exakt hur många timmar du ska träna och dessutom håller det.
RaderaJag tror att du övertolkat min kommentar något. Det var inte meningen som ett ifrågasättande av upplägget utan snarare bara ett konstaterade att det inte var konstigt med känningar då du tränat väldigt mycket sista tiden.
SvaraRaderaÅ andra sidan är det väl som Mazze säger; att skadekänningar är en varningsklocka men så länge det stannar vi känningar som inte förstör träningen är det ju ingen fara.
Jag vet inte det bror. Det var mer att jag problematiserade en komplex fråga som vi som idrottar mycket funderar mer än en gång på.
RaderaDu har helt rätt att det inte är konstigt om man får en del känningar i hårda träningsperioder. Sedan gäller det att hålla de inom "rätt sida", men det är också det svåra. Även världseliten misslyckas ibland med sitt träningsupplägg, så inte är det helt lätt.
Då inser jag direkt att jag tillhör de 20%, fan
SvaraRadera