Att jag säger att sötebrödsdagarna är över syftar inte på att vi när vi summerade räkningarna inför betalning ikväll insåg att "alla" räkningar skulle betalas just denna månad. Ett faktum som innebär vatten och bröd här framöver, och därmed var sin barkbåt i julklapp. Nej, det handlade om min cykling och kosten.
Efter ett riktigt bra träningsläger på Gran Canaria med väldigt mycket träning under åtta dagar har jag denna vecka återhämtat mig.
Jag har i stort sett inte tränat alls under hela veckan. Det blev bara ca 40 minuter på tisdag och torsdag. Det i väldigt låg intensitet, med bara som syfte att skölja igenom en trött kropp.
Sedan lyckades jag med att sträcka mig en del på innebandyträningen med sonen, så jag har vilat sedan torsdag kväll. Som jag brukar höra. Gamla gubbar ska inte springa på innebandyplaner. Kan ligga något i det.
Förutom att jag inte tränat har jag ätit mycket och onyttigt. Det har blivit mycket av det jag till största del inte ätit sedan början av september då det blev en skärpning på kostfronten.
Hela veckan har jag varit förtappad för att göra en fartökning i slutet av veckan. I helgen har jag och sonen varit hemma själva och då har vi passat på, och det med hemmagjord pizza, tacos, chips, godis och soffpotatisfasoner. Dessutom har vi myst till några filmer som sonen verkligen ville se. Ja, den delen var ok, om det inte vore för intaget under filmerna.
Idag har vi varit på innebandymatch, och nu är målet att komma på banan igen. Då tänker jag på att kosten ska tillbaka till normalläget som jag kört på förutom denna vecka. Målet är att hålla i fram till julafton, som ett första steg. Vad gäller träningen ska den också i gång.
Jag började i kväll med ett introduktionspass inför en medelhård vecka. Sedan är målet att det blir tre hårdare veckor innan nästa lugna vecka.
Efter uppvärmning blev det idag 20 minuter enligt MAF-tänk. Dvs 180 pulsslag minus ålder + 5 pulsslag för att jag har bra träningsnivå. Detta genomfördes tre gånger med 10 minuter i distansintensitet emellan. Jag hamnade på 256, 248 respektive 245 watt på mina tjugor.
Efter sista tjugan blev det fem lugnare minuter innan jag brände av en femma på 356 watt för att sedan avsluta med drygt 20 minuter distansintensitet. Jag hade hoppats att det skulle kännas lite bättre på intervallen, men det är klart - det var i slutet av passet och jag kanske inte är helt återhämtad efter hårdkörningen. Eller så är det helt enkelt inte bättre. Det är ju dock en stund tills jag ska prestera, även om det hela tiden känns bra med kvitton på vägen.
Totalt blev det 132 minuters trampande på trainern. Det känns skönt att vara igång igen, även om kroppen inte var i toppskick.
Nu är målet att rulla vidare i morgon.
Ah den lättjan den är såå skön men ack så bedräglig... för vikten vill säga :-)
SvaraRaderaMen helt rätt ändå kan jag tycka efter din stenhårda GC vecka.
Innebandy är rent av livsfarligt för folk över 40 stoor risk för skador med alla
start och stopp ruscher i höög fart akta dig Tomas!
Du nämner distansintensitet vad är det för dig undrar jag?
Bara nyfiken...
Helt klart Mazze.
RaderaJa, Innebandy är sååå farligt och såååå roligt.
I detta fall tänker jag distansintensitet kring 70% av maxpuls.
Helt klart så!
RaderaJag törs inte med tanke på just start å stopp!
Då tänker vi samma :-)
Ska jag tolka detta som att det är JAG som håller nere onyttighetskonsumtionen i familjen!? När Katten är borta... :)
SvaraRadera.... då dansar vi råttor på bordet. I bland är det nog så - helt klart.
RaderaMen samtidigt har jag skött mig riktigt bra de senaste månaderna när Melle och Katten "kastat i sig" chips på helgerna.
Det är just det jag vet - alltså att jag "kastat i mig" kopiösa mängder chips ;) Jag har iofs inte några större intentioner att upphöra med min last...
RaderaNågon last behöver alla, och har du bara chipslasten är det nog bara att köra på.
Radera