Under natten var det ett herrans liv ute och när jag vaknade i morse insåg jag att det var de stormvindar som piskade hotellet. När jag gick ut på balkongen hade alla kläder blåst iväg och en av mina cykelhandskar hade flugit ned från balkongen och så långt bort att den aldrig återfanns. Så kan det gå.
Efter frukost gick jag upp på rummet och skulle göra mig klar för dagen. När jag skulle lägga ned kameran i ryggfickan insåg jag att den fastnat i ett låst läge, och efter en del fixande insåg jag att det enda som fanns kvar att göra var att ta ut batteriet och starta om kameran. Vips fungerade den. Då var det dock ett problem att luckan till batteriet sedan tidigare var trasigt och satt ihop med eltejp. Nu var den förstörd. Snabbt gick jag till brors rum för att få låna lite av hans tejp. Snabbt lagade jag kameran och snabbade mig att byta om då jag såg ut att kunna bli sen. Så här i efterhand visade det sig att kameran nog mår ganska dåligt då bilderna i detta inlägg är allt annat än bra.
När jag så skulle ta på mig skoöverdragen hade ett gått sönder på undersidan, men gick bra att använda. Jag var nöjd. Så skulle jag ta på det andra skoskyddet, men då hände det - trasigt blixtlås. Snabb språngmasch tillbaka till bror och nu ihoptejpning av skoskydd. Snyggt? - Nej. Rätt enligt stilpolisen - Nej. Men det fick bli så i dag. Får kasta bort de när jag åker hem, eller när jag säkerställt att det inte blir mer oväder här på ön.
Vi hade planerat avfärd vid nio idag, men när vi gick ut från hotellet var det storm grande. Det blåste så mycket att vi var osäkra på om det skulle gå att cykla idag. Vi gick in igen för att avvakta den värsta vinden med hopp om att det skulle bli lugnare. Efter 10 minuter tröttnade vi och beslutade att ändå prova.
Det visade sig gå fint att cykla även om det blåste en hel del innan vi nådde inlandet.
Ganska tidigt blev det problem med Kjells cykel, men vi var också snabbt iväg.
Idag var planen att cykla inåt landet och efter några mil ta stigningen Coll d'Orient. Vi tog den via Alaro, och är fullt medvetna om att många tar den från andra hållet. Men idag fungerade det bäst utifrån övrig runda att börja den vägen. Det var en trevlig stigning på ca 5,5% i snitt under närmare 5 km.
Det var som vanligt fri fart uppför när det är klättringar från skylt till skylt. Mazze från Team Norrbotten satte tempot och vi var 5-6 stycken som hängde på. Både utifrån att jag inte får bli allt för sliten på resan då det snart är tävlingspremiär och att jag varit ur fas valde jag även idag att avvakta och planerade som igår att göra ett ryck med ca 1 km kvar av stigningen.
De första 3,5 kilometrarna kändes faktiskt oförskämt bra. Precis som igår gjorde jag i dag ett ryck i en högersväng. Stora kakan, ett rejält ryck och sedan efter ca en minut en sänkning till en intensitet jag klarar i 4-5 minuter. Jag kom loss rejält även idag och jag är positivt överraskad över hur kroppen känns.
Efter att vi väntat in alla cyklade var och en i sitt eget tempo till Bunyola. Det innebar lite utför, en kortare klättring och sedan rejält utför.
Efter Bunyola svängde vi höger och tog sikte mot Soller. I morse var vi osäkra på om vi skulle kunna hålla oss till den ursprungliga planen, men vädret blev bättre och bättre under dagen och därför körde vi enligt plan.
Vi stannade på macken innan Coll de Sollerstigningen. Efter att ha fyllt på vatten rullade vi lugnt fram till klättringen och stannade vid skylten.
Nu var det dags för nästa rejäla klättring. Ca 4,5 kilometer på en bit över 5%. Då det hittills känts så bra tänkte jag att jag matar hela klättringen. Det gjorde att jag tog täten direkt och höll hög intensitet. Helmersson och Jonas låg på jul till en början och trots en tempoökning låg Helmersson kvar. Jag började undra om jag skulle sänka intensiteten och försöka öka på slutet i stället. Men så var jag ensam. Då bestämde jag mig för att i stort sett maxa hela vägen upp och det gick förvånansvärt bra. Jag kände mig stark hela vägen och wattalen var faktiskt ganska bra. Inte så bra som om jag fått till träningen under februari och mars, men klart mycket bättre än vad jag vågat hoppas att jag kunde fixa i nuläget.
Efter att alla återsamlats rullade vi utför och sedan cyklade vi till Port de Soller för lunch. Vi fick fantastisk utsikt och bra mat.
Nästa mål var att rulla vidare efter kusten förbi Deia, vidare mot Valdemossa och slutligen ta den branta och smala vägen ned till Port de Valdemossa. Det innebar en massa klättring från Soller till Valdemossa. Vi höll ihop gruppen och jag pejsade längst fram på ett wattal som var tanken att de skulle vara hanterbart för alla.
Väl nere efter 5 km på extremt smal och brant väg blev det en kortare kaffepaus.
Sedan var det dags att ta sig an klättringen som är mycket spektakulär. Det är väldigt skarpa serpentiner, väldigt smal väg och otroligt smalt. Då var och en var klar vid restaurangen startade man cyklingen, och sedan samlade vi ihop oss längst upp.
Jag cyklade med Jonas och vi körde hysat lugnt.
Sedan bar det av mot Esporles och ytterligare ett antal kilometer av klättring. Även nu höll vi ihop gruppen.
Vår ursprungliga runda hade vi hittills följt punkt till pricka. Nu var dock flera i gruppen ganska så trötta, så vi bestämde oss för att korta sista biten och från Esporles åka raka vägen ned till kusten. Det visade sig vara ett felval.
Vi hamnade på en alldeles för stor väg och fick i stället använda cykelbanan och cirklade sedan i storstaden Palma alldeles för länge. Enligt bror 24 minuter. Väl nere vid havet tog vi strandpromenaden tillbaka och inte heller den är någon höjdare. Därmed blev det totalt 45 minuters cykling som inte var toppen direkt.
Totalt sett blev det dock en riktigt lyckad runda där alla verkligen kämpade på och var starka. Cykeldatorn visade efter avslutad cykling drygt 6 timmar. 135 kilometer och ungefär 2300 höjdmeter.
För egen del var det då sjunde cykeldagen i rad och totalt 29 timmar. Nu har det till stora delar gått ganska så lugnt, men jag är förvånad att kroppen känns så fräsch. Nu är det en dag kvar innan vilodagen, och jag hoppas att kroppen svarar även i morgon.
S.....n i gatan vad:
- det är irriterande med bortblåsta handskar
- dåligt skoskydd håller
- det blåste i morse
- hur bra vi har det när vi cyklar
- hur roligt och trevligt det är i Vännäs CK
- vad stark jag kände mig idag.
I morgon blir det dessutom ytterligare en mastodontdag då vi planerar att via Lluc cykla till Sa Calobra och sedan ta vägen via Soller tillbaka. Vädret ser ut att bli bättre och detta är en riktigt trevlig runda, så förhoppningsvis blir även morgondagen trevlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar