Ja, då var man nere på jorden igen efter gårdagens succé. Eller egentligen hade jag inte väntat mig något annat av dagens tävling, utan det var gårdagen som gick ännu bättre än vad jag hoppats.
I dag var det alltså dags för Örestadsloppet vilket är en deltävling i Sverigecupen. Igår var det tempo och i dag linjelopp. I tempo gör du ditt eget lopp och du går det du kan under hela loppet. På linjeloppen finns en hel mängd faktorer, och det handlar inte bara om hur starka benen är.
Vi var ca 100 cyklister till start och vägarna var mycket smala. Där de var bredare och hade mittlinje diskades alla som åkte till vänster om mittlinjen. Det gjorde att det under hela banan rymdes ca 6 cyklister i bredd och det innebär ju då upp till 17 led med 6 i vardera. Ja, nu är det ju inte heller så utan lite mer kaosinriktat då många hela tiden vill fram. Då förstår du snabbt att det inte är helt lätt att avancera fram ordentligt. Det går ju inte att köra igenom cyklister. Ja, vissa har nog den förmågan, men inte jag.
Sedan är det också så att i kantvinden vill alla ligga på samma sida för att få lä, så ska du ha någon chans att komma fram behöver du själv ta vinden.
När det så kommer bilar i möte och cyklisterna täcker hela vägen blir det många gånger panikbromsning för att undvika bilarna. Det göra att det blir extremt ryckigt, men framför allt känns det ännu osäkrare.
För dagen handlade det om en varvbana som vi rullade sex varv och den totala sträckan landade kring 75 km. Det var inte många höjdmeter, men en del kantvind att hantera. Men för egen del handlade det främst om att hantera mina stora svagheter. Svagheter som visar sig extra mycket när det är många cyklister, väldigt smalt och inte så utslagsgivande.
Ganska tidigt i loppet gick ett antal cyklister loss, och när jag såg det där jag låg var det redan försent. Min chans som en typisk tempocyklist är ju att gå med i utbrytningar. Utmaningen är ju då förstås att jag behöver vara på rätt plats när det händer, och här krävs det mycket träning. Det räcker inte att ha benen om du konstant är på fel ställe.
Ett lopp som i dag blir lite frustrerande då bilar och bromsande cyklister och min egen feghet gör att jag åker som en jojo fram och tillbaka i klungan. Dock mest bakåt.
Endast en gång under hela rundan fick jag bita i ordentligt och det var redan på varv två då det blev tvärstopp vid ett möte med en bil. Det blev lucka framåt och jag valde av taktiska skäl att gå i rygg på några som låg just framför mig. Det visade sig vara fel då jag efter en stund inser att de framför mig var slut och inte skulle orka gå ikapp klungan.
Därmed fick jag trycka nästan 3 minuter på +400 watt bara för att komma ikapp klungan. De andra varven på samma plats var det mest att rulla med bara man lång i klungan.
Ja, sedan var det mest fruktlösa försök att komma fram och oro för alla bilar. Jag är helt klart för osäker när det kommer till bilar, bromsande cyklister och trånga vägar.
På sista varvet försökte jag komma fram i tät vid tre tillfällen, men vid varje tillfälle blev det tvärstopp framför mig. Med tre kilometer kvar insåg jag att det var kört och tog det lugnt. Det var inte lönt att riskera en krasch när det ändå inte skulle bli en topplacering.
Vi svängde vänster och sedan var det ca en kilometer till mål. Då jag var rejält okörd tänkte jag att jag trycker på tills det tar stopp. Det innebar att jag kunde trycka bra i ca 30 sekunder innan det tog tvärstopp och de sista 30 sekunderna frihjulade jag mest i mål.
Vilken placering jag fick? Ingen aning. Jag rullade i mål med en mängd cyklister, och var ganska långt bak trots att det var bara några sekunder till de som var först. Det var med andra ord extremt tight om många platser så resultatlistan drog ut på tiden. Då det var extremt kallt i dag och dessutom började att regna åkte jag från målfållan innan resultaten dök upp. Nu var det inte heller så intressant då det inte var något resultat att skriva hem om.
För att få poäng i cupen tror jag att du behöver vara topp 25 och dit nådde jag knappast. Igår blev det dock väldigt många poäng med min andra plats i tempot. Jag är med andra ord mycket nöjd med helgen trots dagens mindre lyckade lopp. Idag gick det lite som jag trodde och i går gick det extremt mycket bättre än mina förväntningar.
Vad gäller linjeloppen behöver jag fundera kring hur jag ska positionera mig bättre, utveckla taktiken rent allmänt, och utveckla tekniken. Men framför allt handlar det om hur jag ska våga och ta för mig mer. Hur jag ska komma tillrätta med det? Ja, du - Inte lätt. Min hjärna är försiktig och jag behöver nog en omprogrammering.
Sedan finns det nog lite att göra på de höga wattalen och att finslipa spurten. Men det vet jag egentligen inte då jag inte provades fysiskt i dag.
I morgon bitti åker jag hem till Vännäs och är förhoppningsvis hemma mitt på dagen. Sedan är det familj och arbete som gäller under veckan. Därefter är planen att delta i Smack-tempot och Hofvettempot nästa helg.
Varför inte satsa på att ligga långt fram hela tiden. Du är ju stark. Och är inte loppen längre än 7-8 mil är inte tävlingstiden det som avgör
SvaraRaderaI teorin stämmer detta. I praktiken är det desto svårare att ligga långt fram men inte först med den hektiska cyklingen som är i denna typ av lopp. Sedan dras du ibland ner i fältet och då krävs väldigt stort mod för att ta sig fram igen
RaderaLadda om nu Tomas för nästa helgs 2 tempolopp lördag-söndag.
SvaraRaderaTempo tempo tempo! :-)
Så är det. Det handlar om att hela tiden se framåt. Men också lära sig för varje gång. Såg att Måns åker ned och trampar.
RaderaPrecis så. Aha hoppas ni får till det nudå.
RaderaHade tänkt åka jned ag också när jag grovplanerade
men det var med en ny bil det. Eftersom den kommer först i
juli månad så blir det inget för egen del.
Så än en gång lycka till!
Men du, det är ju billigare med en gammal bil😉
Radera