En olustig känsla

Efter lördagens haveri då pulsen gick överstyr har det känts lite underligt och spänt i kroppen. Jag vet inte om det beror på att det är något tok, eller om det helt enkelt är stress och oro då jag tycker det känns olustigt och stressande när hjärtat inte vill vara med på rätt sätt.

Jag rullade väldigt lugnt på cykeln en stund i går, och då blev det varken bättre eller sämre. Idag var planen att köra tempoträning i Umeå med Gimonäs, men det kändes inte läge att göra en maxinsats i dag. Alternativet var då att åka ned på motionsträningen som vi har på måndagar, men inte heller det kändes bra. Det bästa var att vila och vara hemma med sonen.

Katten åkte till Umeå och cyklade med SheRides. Hon hade haft en bra kväll - skoj.

Om det känns hyfsat i morgon ska jag vara med på vår gemensamma träning i klubben och lite kontrollerat försöka trycka på och då känna hur kroppen känns. Jag hoppas verkligen att svaret blir att allt är under kontroll och att den olustiga känslan i lördags var ett undantag. Om inte väntar farbror doktorn.