Idag var det dags för fjärde deltävlingen här i Stockholm, Nationaldagsloppet. Vi skulle trampa runt en gokartbana som mätte drygt 700 meter, som var väldigt kurvig och med en kortare stigning. Loppet var 25 minuter plus 4 varv. Blev du varvad första 25 minuterna plockades du av och under de sista varven visade det sig att du plockades av även när ledargruppen började närma sig.
Vi var drygt 50 cyklister till start och jag försökte därför ställa mig långt fram när starten skulle gå. Första varvet var det masters, men tyvärr hände det igen. Utan att jag visste ordet av var jag bland de allra sista redan innan mastersvarvet var klart.
Jag insåg snabbt att det skulle bli svårt att gå om på denna bana, särskilt då kurvtekniken inte är den bästa. När en cyklist faller framför mig redan på varv två är egentligen dagen redan förstörd. Jag är helt plötsligt sist, och det har spruckit framför mig och några till som var inblandade.
Jag bestämmer mig dock för att inte ge upp och pressar mig högre och högre upp i fältet. Tyvärr ser jag att det även spruckit längre fram.
När jag efter ungefär halva loppet kommer i kapp klunga tre har jag legat på bra för att nå dit. Självklart för att det krävdes fart, men allra främst för att jag inte hade bra kurvtagning.
Kurvtagningen blev allt bättre, men i den tuffaste svängen tappade jag fart hela loppet.
Väl i kapp klunga tre låg jag lugn där bakom en stund och började inse att jag blev allt piggare. Jag ville köra fortare, men insåg att jag skulle få svårt att komma fram och samtidigt att jag inte skulle kunna gå ifrån och ansluta till klunga två på egen hand. Jag låg därför långt bak och sparade mig en stund.
Samtidigt såg jag att vi närmade oss klunga två. Tyvärr närmade sig ledargruppen också bakom. Jag bestämde mig för att gå all in när det var ca 6 minuter kvar av loppet för att prova gå ikapp klunga två. Med andra ord skulle jag maxa när det var 4 varv kvar.
Jag började bli orolig för att vi skulle bli ikappåkta, men tänkte att vi borde hålla undan de 4 sista varven om vi nu matade vad vi hade. Vi hade ju bara tappat ca 2-3 sekunder per varv och det borde gå att köra hårdare på slutet då det fanns en del sparat.
Så når vi mållinjen näf det gått 25 minuter och det är 4 varv kvar att cykla och jag börjar ladda för att gå absolut max. Då får vi veta att vi inte får fortsätta, trots att tätklungan var minst 15 sek efter. Surt helt klart, då det var en minuts tillägg för varje varv där du inte fick cykla. Dessutom låg jag långt bak i min grupp då jag tänkt avancera senare på varvet. Det gjorde att jag tappade 6-7 placeringar i relation till Sverigecupen (vet inte hur många jag hunnit om, men fick inte chansen). Vet inte riktigt vilken placering det blev, men kring 20. Helt klart snopet i alla fall.
Överlag kändes ändå loppet bra om vi räknar bort de första tre varven. Kurvtagningen blev allt bättre, om än med stor förbättringspotential. Jag kände mig stark i kroppen och min känsla är att styrkan i kroppen räcker. Det var också positivt att jag hade kräm kvar efter fyra tävlingsdagar. Jag har också lärt mig mycket kring det taktiska.
Jag tror och hoppas att jag ska kunna prestera mycket bättre på de två GP-loppen nästa år om jag är med då. Då tänker jag främst på positionering, taktik, kurvtagning och att jag vet vad som väntar. De flesta andra har provat denna typ av lopp många gånger. Själv har jag aldrig provat detta.
Tyvärr tappade jag ett antal placeringar totalen i Stockholms 4-dagars. Hade jag lyckats hålla undan utan att bli stoppad hade jag troligen blivit trea. Nu blev det några placeringar sämre. Lite surt när det inträffade, men det är som det är och alla positiva besked i helgen överväger.
Jag har fått fyra bra genomkörare och väldigt många fina erfarenheter. Jag har både fått flera kvitton på att jag ligger bra till i träningen och jag har fått lära mig mycket hur jag bör agera i olika typer av lopp vi inte har i Norrland. Sedan arbetar jag för att bli allt mer aktiv på linjeloppen. Tempoloppet som var huvudmålet för resan var riktigt bra och det i sig räcker för att jag ska vara nöjd.
Jag har inte fått snurr på linjecupen i Sverigecupen, men i tempocupen är jag tvåa efter fyra av sju deltävlingar vilket är bättre än vad jag kunnat förvänta mig innan säsongen började.
Överlag har säsongen börjat riktigt bra. Särskilt om jag betänker att jag först i mitten av förra säsongen för första gången tävlade på denna nivå (Sverigecupen). Gottnes tempo och linje 2015 var mina första lopp någonsin. Det är också dessa lopp som är mina nästa planerade tävlingar och då har det alltså gått ett år sedan jag började tävla ordentligt. Gottne äger rum första helgen i juli.
Jag hoppas kunna fortsätta utveckla min styrka och form inför kommande Sverigecuplopp, men också inför SM och Nordiska mästerskapen som ligger i slutet av juli.
Får jag vara frisk och fräsch finns det nog mycket rolig cykling kvar av säsongen.
Nu har jag konferens här i Stockholm i morgon. Jag åker hem på onsdag och då har jag en träningsperiod på tre veckor framför mig.
Framför allt ser jag fram emot att träffa familjen. Det har gått alldeles för många dagar sedan vi sågs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar