Den som cyklar blir ibland rejält blåst

Detta inlägg kunde ha dykt upp lite tidigare, men nu hade jag ju tagit en paus från bloggandet.

Under höstarna får du verkligen känna på blåstens inverkan när du cyklar. Åtminstone här i norr. Alldeles i slutet av racersäsongen blev det några längre cykelpass som verkligen visade på att den viktigaste faktorn när det gäller hur fort du cyklar är vinden. Visst är det viktigt att vara bra tränad mm, men har du kraftig vind gör det större skillnad än formen.

På kort tid cyklade jag två gånger till och från Nordmaling. Det är totalt 50 km åt vardera håll. Vid alla fyra tillfällen cyklade jag med distansintensitet. Som fortast snittade jag 35 km/h, och då var det lite medvind. Som långsammast endast 26 km/h, och då var det rejäl motvind.

Detta var dock inget mot när jag skulle på Skolchefskonferens till Lycksele här under september. En total sträcka på 210 km tur och retur.

Vi skulle börja konferensen 10.00 i Lycksele och solen skulle gå upp just efter 06.30. Jag hade ingen lampa på racern, så jag planerade att åka så fort det blev ljust.

När jag innan avfärd tittade på väderleksrapporterna insåg jag att det skulle vara kantvind de första 55 km, och dessutom går det mest uppför under denna sträcka. Jag tänkte att det ändå borde gå fint att snitta ca 30 km/h utan att förta sig. Sedan skulle jag kunna öka farten sista 55 km då det är mer utför än uppför. Med andra ord borde jag då vara framme så jag skulle hinna duscha i lugn och ro innan konferensen.

När jag väl rullade iväg var det kraftig kantvind och det var därför inte helt lätt att snitta 30 km/h då det gick en hel del uppför och målet var att ligga i pulszon 3. Jag ville ju spara en del kraft på ditvägen då jag efter bara 5 timmars vila i Lycksele skulle cykla hem igen.

Jag var dock lugn då jag tänkte att jag snart skulle få en bättre terräng på de sista 50 km.

Så var det då ca 50 km kvar och jag hade snittat 30 km/h. Nu skulle jag öka farten lite. Men så blev inte fallet. Vinden hade nämligen vänt och ökat i styrka. Helt plötsligt låg den rakt emot och nu var det helt hopplöst att hålla 30 km/h. Ja, det var rent allmänt lite hopplöst.

Jag insåg att jag behövde öka intensiteten till pulszon 4 om jag skulle ha någon chans att hinna i tid till Lycksele. Trots hyfsat höga pulstal och bra intensitet var farten riktigt låg. Det var svårt att snitta mer än ca 27 och inte ens utför gick det fortare än ca 30 km/h.

Nämndens ordförande hade tagit mina ombytesgrejer i sin bil och jag skulle då få dessa när jag var framme vid hotellet. Jag insåg dock svårigheterna att få tag mina grejer om konferensen skulle hinna börja. Jag ökade därför ytterligare.

Så var jag slutligen framme vid hotellet, rejält mör och med riktigt hårda sista 20 km i benen. Fem minuter tillgodo och ordföranden stod med kläderna i högsta hugg utanför hotellet. Vilken service!

Tur jag är snabb på ombyte. På plats i konferensrummet 2 minuter efter utsatt tid och de hade inte ens riktigt börjat.

Fem timmar senare var konferensen slut och jag skulle cykla hem. Nu hade jag en rejäl medvind. Det gick nu snabbare uppför backarna än vad det gått utför i samma backar på vägen mot Lycksele. Helt otroligt faktiskt.

Med mycket lägre intensitet landade jag i Vännäs efter 105 km cykling i medvind och en snittfart på 38 km/h. På ditvägen blev snittet endast 28 km/h.

Så totalt blev det 21 mil på en dag och med helt olika förutsättningar.

Detta var bara ett litet exempel på hur vindarna prövar oss.

Nu är vi framme vid nya prövningar utomhus. Visst är det fortfarande vind, men nu är det också rejält med kyla och snö.

Inne på trainern finns också lite prövningar. Inom kort ska jag pröva att köra lite intervaller. De första på ett bra tag. Vi får se hur det går.