Veckans sista dag ägnades åt en hel del träning och lite familjetid. Större delen av dagen var dock sonen på vift med olika kompisar.
Träningsmässigt rullade jag igång en stund efter 14. Då fick jag sällskap av damernas 15 km klassiskt och även av Katten som cyklade sin träning bredvid mig. Efter 100 minuter var Kattens träning klar och det var även vinterstudion.
Jag fick då sällskap av Prix de Amerique vilket är en av årets höjdpunkter för de som är intresserade av trav.
Både längdåkningen och travet gav likartat resultat. Topplaceringarna till andra länder och svenskarna just bakom. I längdåkningen tre norskor i topp och sedan två svenskor. I travet två fransmän i topp och sedan två svenskar.
Cyklingen då? Jo jag satte mig på, cyklade och sedan klev jag av. Det hände egentligen inte mer. Det var nämligen lugn intensitet på programmet. Ca 230 watt och 120 i puls, varken mer eller mindre. Det enda problemet med denna typ av träning är rumpan som får ta en hel del stryk. Du sitter ju mycket mer stilla inne än om du cyklar lika länge ute. Jag fick ställa mig en hel del för att stå ut. De träningar som går hårdare är det mindre tryck på rumpan och de fungerar det också bättre på den punkten.
Ja, hur som helst klev jag av efter tre timmar. Sedan var det dags för tacorester från i fredags. 90 minuter med familjen. Nej just det. 90 minuter med Katten, men bara en stund med sonen som åter var med en kompis.
Då var det bara kvar resten av dagens träning vilken innehöll 90 minuters trampande varav 50 minuter som tidigare under dagen.
Det var på de 40 andra minuterna jag slog mitt rekord och föll på målsnöret när det gällde drömgränsen.
Vad var det då för rekord och vilken var drömgränsen? Jo, det handlar om att cykla i 40 minuter på MAF-instensitet. Det vill säga på den högsta intensiteten just under aeroba tröskeln. Det görs så att du tar 180 i puls minus din ålder. Sedan lägger du på fem slag om du är vältränad och kört på en längre tid med cykel. Du drar bort fem slag om du varit skadad eller inte har så lång träningsbakgrund. Ligger du mitt emellan kör du helt enkelt 180 minus din ålder.
Jag håller därmed 141 i puls och försöker nå så hög snitteffekt som möjligt under 40 minuter. Ju högre effekt desto bättre aerobt grundsystem vilket också gör att du kan cykla på högre effekt under längre tid utan att bli sliten. Dvs att du sparar krutet tills då det behövs. Generellt finns också teorier om att maxsiffrorna höjs ju högre MAF du har.
Hur gick det då i dag. Ja, som du förstår riktigt bra. Nästan så jag nådde min drömgräns.
Första 20 minuterna visade ett snitt på 302 watt och därmed tänkte jag att det fanns en liten chans på 300 watt. Tyvärr är det alltid svårt att hålla uppe watttalen de sista 20 minuterna då det allt eftersom brukar bli lite pulsdrivning och därmed får man sänka effekten för att inte få för hög puls. Så även denna gång. Jag såg hur snitteffekten sakta sjönk och när jag närmade mig mållinjen föll så slutligen snitteffekten under 300 och min cykeldator visade 299 watt när jag gick i mål.
Med andra ord, ingen drömgräns vilken är 300 watt, men ett prydligt rekord på 299 watt under 40 minuter med en snittpuls på 141.
Helt klart nöjd med att nästan snitta 300 watt utan och bara ligga högt i pulszon 3.
Jag avlutade med 10 lugna minuter och sedan var det slut för idag.
Totalt 4 timmar och 36 minuters trampande blev resultatet i dag. En snittpuls på 123 och en snittwatt på 234 skvallror om att det blev en lugn runda. Precis som jag planerat.
I morgon börjar en ny utmaning som inte kommer att bli lätt att klara.
Jag återkommer kring det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar