SM-banorna: Skarpt test av ovala klingor, formen och självförtroendet

Som säkert några av er vet är det Master-SM nästa helg. Tävlingarna arrangeras av Gottne CK och äger rum i Sidensjö söder om Örnsköldsvik.

För en gångs skull alltså en tävling i närheten av Vännäs. Roligt att vi i norr också kan få lite finare arrangemang.

I och med att det bara är ca 13 mil till Sidensjö körde vi för en dryg månad sedan en träningshelg på SM-banorna. Representanter för Vännäs CK, Gimonäs CK, CK Örnen och Gottne CK var på plats.

På lördagen körde vi tempobanan och jag konstaterade snabbt att den var alldeles för kuperad för mig. Framför allt är det aldrig platt. Uppför eller utför hela vägen. Dessutom lite längre än vanligt, ca 31 km.

När vi provkörde gick det sedan fullständigt bedrövligt och självförtroendet hamnade i källaren. Det var helt enkelt en bedrövlig prestation. Även med den kupering som banan erbjöd borde det gå 90-120 sekunder fortare utifrån hur jag brukar kunna prestera.

Dagen efter körde vi linjebanan och då kändes det något bättre. Även linjebanan blir krävande och utmanande. Blir intressant att se om kapaciteten i relation till vikten räcker för en hyfsad placering.

Mitt huvudmål är ändå tempot och det är här jag ska ha bäst chans till en fin placering. Då var det förstås ingen hit att först konstatera att banprofilen inte gynnar mig och sedan genomföra ett träningslopp som var det sämsta jag presterat på flera år.

I går var då tanken att försöka ändra den känslan och samtidigt prova mina nya ovala klingor i skarpt läge.

Med andra ord styrde jag åter kosan mot SM-banorna.

Jag inledde med att reka banan ordentligt med racern. Lugn cykling i 31 km alltså.

Paus vid rekning av banan. Vändningen är ungefär vid det vita huset i bakgrunden.

Sedan ombyte och så var det dags för lite tempo. Målet var att göra det tävlingslikt, så jag skulle försöka hålla trycket hela banan.

Hur gick det då?

Jag kan konstatera att mina ovala klingor fungerar tillräckligt okej, trots att jag haft väldigt lite tid att köra in de. Det pratas om att det ska krävas upp till 10 timmar, och några 10 timmar blir det inte innan SM. Jag får nog därför inte ut maximalt redan till SM, men jag upplevde de tillräckligt okej.

Regnet var bitvis nära, men det höll upp tills en minut efter att jag cyklat klart för dagen.

Om det är bättre eller sämre än tidigare med rund klinga och lägre utväxling kan jag inte säga, då det på Stages hemsida uppges att vid användning av ovala klingor kan effektsiffrorna öka med 4-5 procent utan att det egentliga trycket gått upp. Därför går det inte att jämföra effekttalen, som det ser ut nu. Åtminstone inte innan jag har flera jämförelsetal på olika banor och ser hur jag då står mig mot konkurrenterna.

Känslan i kroppen då? Ja, den förkylning som var i antågande i början av veckan har hållits i schack och än så länge har det inte blivit värre. Håller tummarna för att det fortsätter så.

Prestationen var klart bättre än sist jag körde denna bana och det kändes mer som vid de flesta andra tillfällen under säsongen när jag kört hårt. Det fanns tryck större delen av vägen, även om jag alltid hoppas på mer.

Sammantaget kan jag säga att jag fick ett okej kvitto för klingorna och känslan är att formen är stigande. Det gick också fortare nu än sist jag cyklade banan, men då var det å andra sidan bedrövligt utifrån vad jag ska kunna prestera.

Jag kan också konstatera att banan är riktigt tuff och utslagsgivande och att den inte spelar mig i händerna. Jag behöver helt klart göra en maxprestation nästa fredag om jag ska nå pallen. Det är inte ens säkert att det räcker.

Efter avslutat tempo som gav tillbaka lite av mitt stukade självförtroende rullade jag ur benen på racern genom att cykla banan en sista gång.

Ja, nu borde jag åtminstone ha koll på banan och känslan var bättre än innan jag började dagen. Jag måste erkänna att jag var nervös att det skulle vara lika dåligt i går som vid förra tillfället. Då hade jag fått ge upp i stort sett alla förväntningar. Skönt att hoppet finns kvar.

Det blev alltså 96 km i går varav det mesta lugnt och 31 km hårt.

Idag är det midsommarfirande hos bror och på programmet står träningsvila. Känns som ett bra upplägg för dagen.

Jag önskar alla en glad midssommar!