I måndags började vi vår resa hemåt från Danmark och Nordiska. Av flera skäl ville vi hem fort, så på tisdagen sträckkörde jag och trots en mycket lång resa klev vi in hemma sent på tisdag kväll.
Efter helgen som var en stor besvikelse, hade det av förståeliga skäl varit vila måndag och tisdag. På onsdagen tyckte Katten att jag skulle ta en rejäl tur, och att det då säkert skulle kännas lite bättre.
Jag tog henne på orden och det blev en måbracykling. Lugnt och beskedligt rullade jag fram. Samtidigt lyssnade jag på podden Presteramera. Skönt, avslappnande och jag fick tänka på annat.
Trots ett varierat väder som både innehöll sol, blåst, regn och åska var det trevligt.
Efter exakt fyra timmar rullade jag in på gården.
I går kväll hade vi det bra tillsammans hemma jag och Katten, medan Melvin sov hos en kompis.
Idag hade jag bestämt mig för att köra lite hårdare träning för att se om jag kunde motivera mig till det. Det är ju också så att ska jag kunna bibehålla formen inför de sista loppen för säsongen behöver jag få till bra träning nu under ca två veckor.
Jag lyfte in tempohojen i bilen och rullade till starten för vår milbana. Anledningen till att jag inte cyklade dit är att underlaget är så pass dåligt att det inte lämpar sig för tempocyklar.
Underlaget på själva tempobanan är dock mycket bra. Idag var vädret också riktigt fint. I helgen var som du ser nedan vädret under all kritik, så även underlaget.
Först ett lugnt varv och sedan var det dags att köra lite hårdare.
Jag började med att köra hela banan som alltså innebär ca 5 km och vändning och sedan 5 km till. ca 70 höjdmeter på 10 km.
Jag rullade på, inte på max, men inte så långt ifrån. Benen var dock lite sega och det var inte helt lätt att få upp pulsen. Jag hade dock bestämt mig för att hålla i trycket, och det gick faktiskt riktigt hyfsat.
Nu var vindarna bättre, men det var inte helt fel att cykla 35 sekunder snabbare än inför SM. Det blev ett snitt på 44,7 km/h denna gång och det utan särskilda förberedelser och inte optimal utrustning. Pulsen var heller inte allt för hög. Att tiden då blev så pass mycket bättre än sist innan SM, tyder på att min nya position på cykeln är ännu mer aerodynamisk, vilket känns mycket lovande. Jag har ju varit osäker på hur den står sig i praktiken.
Efter den inledande Maxmilen var det nu dags för fyra kortare intervaller med lugn cykling mellan. Det blev alltså så att jag cyklade lugnt 5 km till vändningen och sedan hårt tillbaka till målet. Detta gjordes fyra gånger.
45,4-45,7 km/h de första tre gångerna och den sista landade så på 46,3 km/h.
Benen var inte helt pigga. Vet inte riktigt varför, men det innebar i alla fall att benen fick kämpa mer än andningen idag. Hur som låg intervallerna i snitt på drygt 360 watt. Helt ok efter hur benen kändes. Sedan är det alltid så att effektsiffrorna är lägre på tempohojen än på racern. Beror helt enkelt på en tuffare och mer aerodynamisk position.
Efter detta lite lugn cykling och sedan var jag klar för dagen. Totalt ca 40 minuters intervalltid och 80 minuter lugnare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar