Andra dagen här på Gran Canaria har bjudit på riktigt fint och varmt väder, särskilt i jämförelse med igår då det inte var särskilt bra. Visst, det har varit storm, men det fungerar då det är så pass varmt i luften.
Vi började dagen med en riktigt mysig och god frukost på balkongen och därefter skulle Katten och Melvin ta en promenad och jag begav mig av på dagens cykeltur.
Målet var att vara tillbaka innan lunch, så det var inte läge för att stanna något i dag och exakt hur jag skulle cykla hade jag inte heller bestämt.
Jag började i alla fall med att cykla ut ur Playa del Ingles och siktade mot Fataga och sedan vidare mot San Bartolomé. Om det skulle flyta på riktigt fint var planen att fortsätta vidare via Santa Lucia, ned till kusten och tillbaka. Om det skulle ta emot och ta väl lång tid för klättringen, så skulle jag vända tillbaka samma väg.
När jag rullade iväg kändes benen lite trötta, men direkt jag kom fram till klättringen som är ca 20 km med bara ett kort avbrott i mitten kändes det bra när jag tryckte på lite.
Motvind och uppför gjorde att jag inte trodde det skulle gå särskilt fort. Men jag bestämde mig i alla fall för lite tröskelträning.
Först en trevlig stigning med många serpiner till utsiktsplatsen. Dit tar du dig genom att klättra ca 6 km med en snittlutning på ca 6%.
Det kändes förvånansvärt bra i kroppen och trots att jag låg under min tröskel och med motvind kändes det som det gick hyfsat fort.
Det blev ca 340 watt i 18 minuter och det kändes bra hela vägen. Riktigt positivt. Sedan utför några kilometer och därefter böljande.
Så väntar den sista klättringen upp. Ungefär 9 km lång och 6% lutning även här. Jag tog det lite lugnare nu, men fortfarande inom lägre delen av tröskelområdet. En halvtimme på ca 325 watt.
Ja, så var jag då uppe på över 900 meters höjd och det kändes skoj att kroppen ville vara med och att solen sken. Det var motvind, men det var ju träningseffekten jag ville åt och inga hastighetsrekord.
Väl uppe på toppen insåg jag att det gått tillräckligt fort för att jag skulle fortsätta via Santa Lucia.
Den utförslöpan är riktigt skoj och jag tar den så ofta jag kan. Nästan inga stängda svängar, fin asfalt, fina miljöer och dessutom korta klättringar där du kan mata på.
Riktigt skoj utför. Så innan Santa Lucia väntar ytterligare en klättring som inte är så lång och där brukar jag ta det lugnt. Idag matade jag på lite mer.
När jag tränar så pass lite varje dag vill jag få kvalité under större delen av mitt trampande. Dessutom visste jag ju att när jag kom ned till kusten väntade två mil där det mest går svagt utför och vindarna brukar typ alltid vara med.
Ja, så var jag då nere vid kusten. Den bjöd på bättre träning än jag väntat. Storm emot hela vägen. Trots att det var utför kom jag knappt över 30 km/h trots över 300 watt i pedalerna. Jag fick ändå trycka på hyfsat för att inte bli allt för sen tillbaka till hotellet. Det skulle ändå ta ca 20 minuter längre då det var sådan motvind.
Tryckte på lite i den sista klättringen innan San Agustin, och sedan lugnt sista 5 km tillbaka till hotellet.
Ja, det blev en riktigt bra runda det här. Väl tillbaka till hotellet hade jag varit borta ca 160 minuter och det innebar att de andra var klara för lunch. Tur jag duschar snabbt. Fem minuter senare var jag klar och vi gick på lunch med de andra.
När jag sedan laddade in min träning såg jag att det blev personligt rekord på nästan alla segment i klättringarna i dag. Detta utan att maxa, men självklart tryckte jag på rejält. Det hade jag inte trott i och med motvinden och att jag som sagt aldrig maxade. Kände mig ju ganska dålig då jag var här i januari, så detta var ett bra kvitto. Flera minuter snabbare än snabbaste tiderna på förra resan i båda de längre klättringarna. Kanske lite lättare och lite starkare!?
Riktigt nöjd att jag tog dagens runda. Bra för självförtroendet och dessutom kom jag upp i bergen, vilket nog blir svårare resten av veckan, då vädret åter ska bli sämre.
Efter lunch har vi handlat och sedan varit vid poolen, spelat kort mm.
Magsjukan som ett av min systers barn fick har än så länge inte smittat någon annan. Men det är väldigt synd om honom och han är helt uttorkad. De var på eftermiddagen tvungna att åka till sjukhuset. Hoppas verkligen att han snart få må bättre.
Ja, nu väntar snart lite middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar