Efter lördagens Värnamotempo där jag var besviken på många sätt var det chans till revansch på söndagens linjelopp, Västboloppet.
Ryggproblemen från lördagen som gjorde att jag inte fick ut det jag hade på tempoloppet fanns förstås kvar, men känningarna brukar vara mindre på racern. Bristen på form pga utebliven träning när jag rehabat ryggen fanns förstås kvar.
Att sedan Cykloteket Racing Team kraftsamlat och hade fem cyklister på plats för att göra sitt yttersta för att Richard Lööf skulle säkra linjeloppscupen och totalcupen skulle förstås göra utmaningen större. Men utmaningar är alltid roliga.
Vi skulle starta 08.00 och som det verkade i regn. Fem varv på en 18 km lång bana.
Det rullade igång och ryggen kändes helt okej. Sedan vet jag inte hur den känts om jag fått köra klart loppet, för det fick jag inte.
Inledningsvis var det några utbrytningsförsök, men det handlade mest om att kroppen skulle vakna. Till en början låg jag långt bak för att sista 6 km av första varvet ligga riktigt högt upp för att scouta banan och förutsättningarna inför senare varv när det skulle bli riktigt allvar.
In på varv två och det kändes helt okej.
Med 30 körde kilometer ser jag så något vitt på mitt framdäck. Ett framdäck jag för övrigt bytt på morgonen då det andra visade sig ha en reva. Sakta minskade luften och jag tvingades stanna. Häftstift!! Så var dagen förstörd.
Så surt att få bryta efter bara ca 45 minuters cykling. Inte fick jag heller någon som hämtade upp mig, utan det var bara att vandra tillbaka mot starten. Regnet droppade, det var kallt och jag gick i cykelskor - rejält besviken och upprörd. Inte bra för ryggen heller att vandra i kyla med cykelskor.
På min promenad inser jag att fler har haft samma problem med häftstift och punkteringar. Någon har helt enkelt kastat ut dem på vägen!!
När jag gått ca 60 minuter kommer äntligen en funktionär och hämtar upp mig och jag får åka de sista två kilometerna. Han berättar att han sopat bort 20-30 häftstift, så nu ska nog ingen fler punktera. Klen tröst för mig och de 10-tal andra som redan punkterat.
Vi kan förstås inte styra över alla förutsättningar, även om vi försöker. Väder, punkteringar, bansträckning, hur andra cyklar mm får vi förhålla oss till. Men att behöva förhålla sig till sabotörer, tycker jag är lite magstarkt.
Hur tänker de som saboterar på detta sätt? Förstår de verkligen konsekvenserna för oss som cyklar? Vad får de ut av det hela? Sååå dåligt helt enkelt.
Så surt att åka genom hela landet för att under lördagen inte riktigt kunna göra mig själv rättvisa, även om en pallplats alltid är en pallplats. Men att under söndagen inte få chansen alls var inte skoj. Troligen hade det varit svårt med en topplacering då Cykloteket skulle gjort allt för att jag inte skulle få poäng då jag låg trea i totalen. Hörde i efterhand att Cykloteket nu främst kört mot Patrik Boström som låg tvåa i totalen. Han fick ta alla ryck som olika cyklister i Cykloteket gjorde och gick Patrik loss hämtade de in honom. På detta sätt blev han förstås riktigt marinerad. Skickligt och starkt kört av Cykloteket som lyckades fullt ut och fick in Richard Lööf på andra plats och därmed har han säkrat linjecupen och praktiskt även totalen. Grattis Richard! Ja, sedan som pricken över i:et var även Cyklotekets Torbjörn DeJager först i mål. Svårt att lyckas bättre med ett taktiskt upplägg.
Själv kom jag tillbaka till husbilen, kall och på dåligt humör. Sedan in och streckköra hela söndagen för att komma fram först i dag till lunch. I bland undrar jag vad jag håller på med.....
Ajajaj! Så förbannat idiotiskt så det finns inte... Tur de hade i cykloteket då som inte punkterade alls då. Nee inte rättvist på nått sätt.
SvaraRaderaPrecis. Sedan önskar jag ingen annan problem, så det var bra att ändå många klarade sig. Men rättvist, nej.
RaderaKör med slanglöst så är det bara att köra vidare i ett sånt läge! Rullar lika bra som tub också.
SvaraRaderaJa, det måste jag erkänna att jag inte har tillräckligt koll på. Får helt enkelt kolla på detta vad gäller rullmotstånd, vikt och annat. Tills vidare får jag hoppas på att slippa fler punkteringar, särskilt på detta sätt.
RaderaHej Thomas,
SvaraRaderaVi startade ihop och jag var en av de andra som drabbades av häftstiften.
Jag fick dock punka på sista varvet med ett halvt varv kvar. Körde på tub o hoppades kunna ta mig till mål men fick vackert knata till jag fick lånat en mobil o ringt efter hämtning.
Håller med dig i dina tankar, hur tänker de? En punka kan alltid inträffa, men att någon medvetet gör det verkar inte veta vilka konsekvenser det kan få, utöver det trista med att få bryta. Själv "driftade" jag rätt kraftigt genom den 90 graders svängen efter halva varvet och glad att jag inte gick omkull eller ställde til det för någon annan.
Att man sen gått upp 03:45 för att köra till Burseryd o sen inte kunna vara med när det drog ihop sig är minst sagt trist.
Vi får ta nya tag i Svanesund helt enkelt o hoppas att detta aldrig upprepas igen.
Jo, verkligen tråkigt att de ska ställa till det för oss. Otroligt tur att du inte kraschade i alla fall. Själv åkte jag på onsdag kväll, så det var ju tur det var tempo på lördagen i alla fall... Ja, vi får hoppas på bättre lycka i Svanesund.
Radera