Men jag längtar ändå hem till familjen, och även till vardagen.
Jag har dock haft en riktigt bra träningsresa. För träningens skull har den varit alldeles lagom lång.
Det blev 7 heldagar med cykling och det flöt på fint mest hela tiden. Roligt också att få sällskap på 4 av dessa dagar.
Idag alltså hemresa. Men för att kunna ägna ännu mer tid åt familjen när jag kommer hem och därmed ta någon/några vilodagar var min plan att cykla även idag.
Hur det skulle gå till? Jo, tidig väckning och cykling före frukost.
Klockan ringde 06.45 och jag tog mig upp för ombyte. Det flöt på fint och när solen gick upp vid 07.15 så var jag på väg. Då började problemen!
När jag rullade ut cykeln insåg jag att bakdäcket hade lite luft. Jag har inte pumpat på hela resan, så helt ologiskt var det inte. Framhjulet var dock fortfarande hårt.
Fram med min lilla pump och ett matande så att mjölksyran frodades. Jo, det behövs inte mycket i överkroppen för att det ska hända. Färdig!
Skruvade av pumpen från slangen och då hände det som händer typ vart 3 år. Även delen på slangen skruvades upp och då blir det som ni vet helt tomt på luft igen. Snopet.
Nytt försök och ny mjölksyra. En stund senare var jag klar. Så iväg.
Ute med cykeln inser jag att jag glömt glasögonen. Upp på rummet igen och sedan iväg.
Som jag skrev igår mådde inte effektmätaren bra så till idag hade jag låtit den torka och dessutom bytt batteri. Jag rullade iväg och till skillnad från igår då den visade ca 100 watt hur hårt jag tryckte blev det nu ca 600 watt av att bara rulla. Stannade tre gånger och kalibrerade innan det var bra.
Rullade vidare. Ca 10 minuter senare börjar det gunga. Slut luft i bakdäcket igen! Av med däcket och byte av slang. Därefter pumpa bakdäcket för tredje gången på en halvtimme.
Jag började nu inse att jag skulle få korta av cykelturen och att jag inte skulle hinna/våga ta den runda jag tänkt. Det innebar också att kvalitén på cyklingen blev lidande. Jag höll dock uppe humöret och matade på.
Så efter ca 30 minuters cyklande efter punkteringen kommer jag snabbt i en sväng och får framhjulssläpp, dock utan att falla. Vad hände där. Så hårt gick det ju inte och det var inte blött. Jag tittar ned och inser nu att jag har punktering på framdäcket!
Samma procedur igen. Om inte annat får jag träningsvärk i armarna av detta pass.
Nu begav jag mig mot hotellet och cyklade lite runt, runt i närheten. Det kändes som att däck och cykel ville säga mig att det var hemresa snart och jag väntade bara på nästa problem.
så efter ca 90 minuters okej cyklande och väldigt mycket pumpning begav jag mig till hotellet för att hinna äta frukost.
Frukost, packning och lite slappande och sedan flyget på väg hemåt.
Resten av dagen lär ägnas åt arbete för att ligga bättre till inför arbetsdagen i morgon och för att inte behöva arbeta så mycket i helgen.
Om allt går som planerat landar jag i Umeå vid 21.30. Då har Katten varit så snäll och lämnat bilen på långtidsparkeringen, så det är bara att gasa hem.
Du har haft en bra träningsvecka! Nu ska du alltså in och köra i garaget!? Jag också. Kan du inte skriva en blogg om inomhusträningen och hur du ser på den? Hur klarar du av tristessen som väl trots allt även måste drabba dig? Jag har också en fundering kring kraften man utvecklar. För mig innebär trainer en FTP på minst 10 procents tapp. Är det normalt? Fattar inte, allt blir jobbigare, även om pulsen inte är hög. Har det enbart med psyket att göra? Att det är lättare att ta i ute, att man inte märker hur hög pulsen är? Att man blir för varm? Körde 4 x 4 igår (inne) med 155 i snittpuls, strax under tröskelpuls. Det kändes mer som 165 och strax över och effekten var bedrövlig om jag jämför med senaste utepasset och 4 x 4 för två veckor sen. Men nu kör vi! Vintern är låååång. /micke nybrink
SvaraRaderaHej Micke
RaderaHar haft väl mycket senaste tiden, och inte hunnit med att svara. Ja, jag återkommer med lite tankar kring dina frågor.
Yes, nu kör vi.