Melvin och Katten cyklade sträckan på 45 km. Det skulle helt klart bli en stor utmaning för sonen som aldrig cyklat längre, dessutom var banan ganska så kuperad och värmen var tryckande. Jag är dock mycket imponerad då Melvin fixade detta bra och med en högre snittfart än vad han brukar. Inte ens dåligt utmärkt bana (ganska många körde fel) som gjorde att det blev 5 km längre fick honom att ge upp även om både han och Katten tyckte det var surt. Så med andra ord blev det nytt längdrekord på 50 km. Starkt gjort!
För egen del skulle jag köra mitt sista preparélopp innan Nordiska, SM och de sista Sverigecuploppen.
90 km skulle avverkas för de 75 cyklisterna på start. Krafttrampen är ett litet speciellt lopp då det börjar med en stigning, men då det är så tidigt händer inte mycket. Sedan är det väldigt lättåkt till km 32. Därefter går det mest uppför i drygt 10 km. Man kan säga att det är totalt är 6 km klättring och resten är då slakmota eller svagt utför. När dessa 10 km är avklarade är det mycket utför de sista 45 km. Med andra ord vet alla att allt händer efter 32 km.
För egen del insåg jag ganska så snabbt att benen var med mig. Då kunde jag sätta planen i verket som handlade om att bli riktigt trött genom att köra extremt offensivt, med förhoppningen att det ska bidra till en formökning inför NM om två veckor.
Redan efter drygt 10 km cykling blev det en del utbrytningsförsök och jag var med på alla eller startade de själv. Jag var medveten om att det var tröstlöst då det var lättåkt, men det var ändå kul att mata på. Ja, de allra flesta var fortfarande med.
Det kändes lite osäkert hur jag skulle hänga med i de långa stigningarna som skulle komma, men då kroppen kändes bra var förhoppningen att det skulle gå fint.
Väl framme i backen efter 32 km gick det lugnt en kort stund innan Victor Andersson tryckte på rejält. Jag tog rygg och det visade sig krävas nästan 500 watt i 1.20 min för att inte släppa. Det var tufft, men jag kunde ta över och trycka på när det planade ut innan det var dags för andra delen i klättringen. De flesta hade släppt så vi var bara 2-3 stycken i spets. Det fyllde dock på några bakifrån och då vi efter ett tag inte blev helt överens om att mata riktigt hårt blev vi till slut 7 cyklister i en utbrytning. Hela klättringen tog 15 minuter och ett snitt på 340 watt.
Väl uppe började vi hjälpas åt för att hålla undan bakifrån. För egen del var känslan mycket bra.
Det visade sig allt eftersom att det blev färre och färre av cyklisterna i utbrytningen som ville/orkade bidra, vilket innebar att när jag hamnade först ville ingen annan gå fram och hjälpa till. Jag gjorde då några försök att komma loss. Men varje gång kom gruppen ikapp. Även Victor Andersson gjorde några försök, men utan att lyckas.
I den sista klättringen med ca 2 mil kvar gjorde jag och Victor ett försök, men vi kom inte loss. Så med 16 km kvar hamnade jag längst fram igen och oavsett hur lugnt jag körde ville ingen hjälpa till.
Jag bestämde mig då för att jag helt enkelt tar en förning ända fram till mål. Bra träning om inte annat.
Jag gjorde några fartökningar, men mest höll jag farten med alla de övriga på hjul. Det innebar att de sista 26 minuterna av loppet hade jag en snittpuls på 92%. Hade det funnits ett pris för dagens mest offensiva cyklist som det finns på ex Touren hade jag i alla fall vunnit ett pris.
Med 1,4 km kvar svängde vi in på målrakan. Jag höll ca 340 watt i spets och vid den andra av två rondeller drog jag igång spurten och då var pulsen redan bara 11 pulsslag från maxpuls. Att spurta från spets efter 16 km förning och med ca 300 meter kvar till mål ger inga goda möjligheter att vara först precis.
Trots allt lyckades jag klämma ur hyfsade watt för att vara jag. Jag är ju ingen spurtare precis och nu har jag dessutom svårt att stå upp och bända på grund av min skada i axeln. Men ett snitt på 800 watt i 20 sekunder blev det och det blev ett bra uppdrag som peakade på 54 km/h just innan mål. Det räckte för att hålla ledningen till några meter kvar då jag passeras med ca ett hjul av Peter Nilsson från Team Norrbotten med Victor Andersson från Skellefteå AIK Cykel som tvåa. Jag är förvånad att det inte blev mer då båda är duktiga spurtare.
Fyra blir Ulrik Nordberg från Nybyns CK och femma Esa Halonen Gottne CK.
Som sexa och sista man kvar i utbrytningen (Matti Kerro Stensele CK släppte i slutet) var Erik Nygren som är en av mina klubbkamrater. Han gjorde en riktigt fin insats under loppet och har utvecklats mycket till i år. Skoj!
Vi var förutom jag och Erik fem andra cyklister från Vännäs CK som deltog.
Christoffer Svanefjord var med i andraklungan och där fick han nytta av sin skarpaste egenskap. Han har en riktigt vass spurt och var klart först och landade då som sjua.
Lotta Svanefjord som gjorde ett fint tempo på lördagen körde bra även i detta lopp, men hamnade lite i ingenmansland en stund och var inte helt nöjd. Mats Svanefjord kom, precis som Lotta i mål någonstans i mitten. Han lyckades dock få dagens finaste pris som lottades ut. Grattis!
Ja, sedan körde då Melvin och Katten den kortare sträckan.
Själv är jag mycket nöjd med dagen då kroppen gav många positiva besked för fortsättningen. Hade jag velat ha chans att vara först skulle jag förstås cyklat på ett annat sätt, men jag cyklade främst för att ha roligt och köra mig trött. Jag lyckades med båda.
De sista två timmarna landade snitteffekten på 270 watt, NP på 310 watt och en snittpuls på 87%. Det bästa var dock att känslan var att det inte var slutsålt. Jag kan dock säga att värmen tog på och jag kände mig ganska urlakad timmarna efter loppet.
Efter loppet begav vi oss hem till Vännäs vilket tog ca 2,5 timmar. Vi var alla tre nöjda med dagen.
Idag har jag cyklat tempohojen till Bike and Ski i Umeå. Där servade de hojen innan jag cyklade hem igen. Toppenväder och en podd i örat. Riktigt trevliga 80 km.
På förmiddagen fixade Katten inför vår nästa semesterresa. När jag kom hem var det min tur att ta ett 4 timmars arbetspass, medan Katten då åkte till Umeå för ett cykelpass med Women By Bike. Ja, på detta sätt fick vi både trevlig cykling och båda såg till att vi snart är klara för nästa resa.
Melvin han har varit hos en kompis hela dagen och sover dessutom över.
I morgon ska vi förbereda det sista innan vi åker söderut på onsdag. Ja, sedan är det träning med Vännäs CK i morgon kväll.
Om målgruppen för din blogg bara utgörs av tävlingscyklister, behövs ju inte allt prat om "watt" förklaras, men om du också vill att andra skall läsa det du skriver ber jag dig än en gång förklara detta med watt. Pedagog som jag tror att du är bör väl göra den saken ganska lätt. Hur mäts t.ex. den effekt som du tar ut ur kroppen i watt?
SvaraRadera