Nu uppfylldes det mesta, men tyvärr inte allt. Det har nämligen varit rejält varierat väder de senaste dagarna. Nederbörd och en blandning av varmt och kallt ger verkligen inget toppenunderlag.
Isiga vägar, skumpigt och spårigt. Då är det inte helt lätt att få till cyklingen. Det krävs rejält med koncentration och kontinuerliga spårval för att minska risken för att åka i backen. Nu när jag har mina skador i rygg, axel och arm är detta ännu värre. Att det vibrerar i styret, att jag behöver spänna mig, och att det ska pareras ett antal kast gör att kroppen protesterar. Mer och mer smärta under passet och sista 90 minuterna bjöd kroppen på kramp i ryggmuskler och axelparti. Sedan den vanliga smärtan som en fin bonus.
Sedan gjorde tyvärr underlaget också att det blev mindre av det sociala i dag. Alla behövde fokusera mer på vägen än på sällskapet.
Men sammantaget blev det ändå bra. Jag har rejält ont nu, men det går över.
Vi var 5 stycken som rullade iväg och jag fick ihop 4 timmar och 10 minuter. Solen lyste, det var inte särskilt kallt och det är alltid trevligt med sällskap.
Intensiteten var överlag lugn i dag (snittpuls på 68%) vilket passade perfekt. Jag ville ha träningstid utan att öka min fatigue (sliten). Allt för att hålla uppe träningsmängden och min fitness, samtidigt som jag inom en vecka ska fått ordning på mina slitna ben och kropp.
Jag har ju som många vet legat på rejäl belastning i januari med både väldigt mycket träningstid och en hel del på hög intensitet. Så nu ska vi släppa av så att jag för första gången på länge får känna mig lite fräschare främst till intervallpassen. Det är i alla fall planen. Vi får se hur det går.
Ja, sedan har jag planerat kaloriunderskott varje dag under februari månad för att närma mig tävlingsvikt i början av mars. Då är det ännu viktigare att bara mata hårt då det ligger i plan. Så träningsmässigt var detta en toppendag. Sedan att väg och min skadeskjutna kropp inte ville samarbeta får jag ta, så länge jag inte åker i backen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar