fredag 5 oktober 2018

På spåret och skenande puls

Ja, då har jag rullat igång med lite grundträning. Nu då formen havererat efter lång vila är det intressant hur pulsen reagerar under träning.

Låg effekt i pedalerna och hög puls. Jag behöver egentligen bara trycka lite extra så piper pulsen iväg.

I vanliga fall får jag verkligen mata på hårt och länge för att få upp pulsen i pulszon 5. Nu löser det sig bara jag funderar på att trycka på.

Rullade lugnt igår, men bröt av lite kort med 30 hårda sekunder varvat med 30 lugnare sekunder. Med den insats jag satte i pedalerna brukar jag nå pulszon fem efter ca 20 minuter. I går räckte det med 3 minuter. Intressant, helt klart hur stor skillnad det blivit.

Efter tre veckors vila har jag nu tränat 4 av 5 dagar den här veckan. Mest jämnt rull utan större insats. Ovanligt jobbigt ändå. Slutsatsen är att det lär dröja ett antal veckor innan den fysiska formen är tillbaka till en nivå där jag kan träna hur jag vill. Nu är jag i alla fall åter på spåret.


4 kommentarer:

  1. Hej Tomas,
    Länge jag skrev något här men jag har följt dig hela tiden och måste börja med att gratulera till en mycket bra säsong. Och det är jäklar ingen tur som behövs, du har fått vad du förtjänat – hårt jobb funkar! Lyckas man köra så härt och strukturerat som du, lyckas man hitta balansen och hamnar rätt rent holistiskt så... får de prova ta rygg. Det känns bra för alls oss som också försöker förbättra oss den vägen. :-) Träna, sova, äta, vila och vara frisk. Kan man träna ostört kommer trycket som ett brev på posten. Fasen vad det låter klyschigt men det är ju så sant. Eller hur?

    Hur som helst, blir nästan mest förbryllad över ditt MAF-ras efter pausen. Hur är det möjligt? I min värld tar det lång lång tid att förbättra sin MAF, små små steg, och nästan lika lång tid att tappa, förfallet (he he) sker gradvis. VO2 max går väl fortast att tappa (kan ju till och med dippa upp och ner från gång till gång) och lika snabbt att pressa upp lite om man siktar på just det. FTP är mitt emellan, trodde jag.

    Undrar nästan om du inte mätte fel eller var nedsatt av något när du testade din MAF! Gör en ny vettja :-)

    Hur ser du på saken?

    Mvh
    Micke Nybrink, som körde kort men elakt idag med 2 minuter hårt följt av 8 minuter tröskel. Tre såna rackare på tio minuter och sex minuters rullvila mellan. Usch. Försöker ligga på mitt 5-minutersmax (385) i tvåminutarna och maler starax över tröskel (som är 302 watt) i åttaminutersdelen. Det gick sådär i sista intervallen med FTP-delen, väggade nästan men petade på med spagettiben och valde bort wattläsäningen... Pulsen var i all fall hög! ;-)

    /micke nybrink

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Micke

      Roligt att du fortsätter följa mig. Tack! Ja, jag är faktiskt riktigt nöjd med säsongen. Skoj helt enkelt.

      Ja, du har helt rätt. Träna, Träna och träna smart. Ät bra, våga vila och förhoppningsvis håller vi oss friska. Ja, då kommer trycket. Helt klart är det så.

      Jo, du har helt rätt. Det är främst VO2 Max som rasar först. Men efter tre veckors helvila som jag gjorde börjar även andra system påverkas. Sedan är de i symbios, så resultatet blir totalt sett ännu sämre då. Jag gjorde inget formellt MAF-test och förberedde mig inte som jag brukar, utan det var mer en uppskattning och känsla av förlusten. Eftersom MAF är pulsstyrd och pulsen stiger snabbare när du vilat och inte har lika mycket röda blodkroppar är ofta resultatet av ett MAF-test i detta läge ganska felvisande utan mer ett resultat av VO2, minskat blodvolym och till viss del muskelmassan. Så du har helt rätt att MAF inte bara ”försvinner”. Sedan kan det förstås också bidragit att det kan ha varit något i kroppen. Men generellt sett brukar man säga att 3 veckor helt utan träning kräver tre veckors bra träning för att hämta igen tappet. Jag har nu tränat 9 av de 10 senaste dagarna och en del av den fysiska statusen är tillbaka. Men lite mer tid krävs innan jag är helt på banan.

      Jo, jag ska köra en MAF om en vecka och se hur jag ligger till då.

      Riktigt tufft pass du körde. Detta prövar verkligen pannbenet. Att mata dessa 8 minuter efter 2 min hårt är verkligen en utmaning. För övrigt börjar du visa fina siffror. Att hålla dina watt blir ju ca 319 watt i 10 minuter och NP då säkert 325. Jag förstår verkligen att du var ganska rökt på slutet. Jag är tveksam att jag klarat detta pass fullt ut om jag kört på samma sätt som du gjorde.

      Brukar det bli några lopp under somrarna där du får använda dina fina siffror?

      Roligt du hörde av dig och lycka till med fortsatt träning.

      Radera
    2. Okej, tack för den förklaringen. Jag hade på känn att allt hängde på VO2 men fick inte ihop det ändå. Du är så pedagogiskt att till och med jag begriper hur det ligger till.

      Jo, mitt pass var tufft, alldeles för tufft visade det sig. Hade snott det rakt av Jesper Bondo Medhus , www.training4cyclists.com/best-vo2-max-training men hade tydligen inte läst beskrivningen tillräckligt noga. Jesper skriver att det räcker väldigt bra med två intervaller. Den tredje var liksom dömd att misslyckas.

      Vilket jag alltså gjorde, det måste väl räknas som total fail? Här är mina siffror (som jag nu ha kollat exakt):

      Intervall ett: 379 (snitt-, inte NP) watt i två minuter/300 i åtta minuter
      Rullvila i åtta minuter
      Intervall två: 364 watt/288 watt
      Rullvila nio minuter
      ”Intervall” tre: 363 watt/250 watt

      Rejäl wattcrash i sista alltså – men pulsen var hög och fin (he he).
      Jag körde hela sista intervallen utan wattmätarvisning, ville inte veta, det hade förmodligen fått mig att ge upp. Nu blev det ändå något. Lärdomen är ändå att sansa sig och inte skjuta bort allt i första serien.

      Tävlingar är det sparsamt med, jag har kört lite motionslopp här hemma i vår och sommar med sonen (han är 24) och några kompisar och då har vi mest bara kul, även om vi hetsar varandra bitvis. Fasen, jag är snart 56 år och håller på med det här för att jag älskar att cykla och att träna. Jag blir tokig om jag inte får träna. Tävlar gör jag mest mot mig själv, vill se om gubben kan bli bättre.

      Haute Route har jag deltagit i tre gånger och där handlar det i stort sett bara om att klara sig genom de sju dagarna i gruppetton. Alperna var vansinnigt tufft 2017, 30-35 grader varmt varje dag. Dolomiterna 2016 var finast. 2019 blir det kanske Pyrenéerna igen (körde 2015). Synd att det är så dyrt bara.

      Vi kom nyligen hem från en fem dagars vid Mont Ventoux – det berget får man mycket stryk av. Lance säger att det är det enda berg han aldrig besegrat. Fast det är en fantastisk miljö att lida i. :-)

      /micke

      Radera
    3. Hej Micke

      Den hemsidan är intressant. Även jag har provat lite olika pass och framför allt tagit inspiration därifrån.

      Jo, jag tror att två intervaller räckt och dessutom körde du kortare vila än i deras förslag till träning. Du höll dock intensiteten imponerande bra de två första intervallerna och att det sjönk i den tredje är rimligt. Riktigt bra pannben att köra hela sista intervallen trots att det nog var rejält segt.

      Ja, man behöver verkligen inte tävla. Det viktigaste är att få träningen, utmana sig själv och ha roligt.

      Vilka spännande utmaningar du genomfört utomlands. Har själv funderat kring att prova någon av de, men det har inte blivit. Har inte fungerat rent praktiskt mot familj och tävlingsschema. Ja, cykling är inte billigt om vi vill få riktigt fina upplevelser.

      Vilken resa du nyss gjort. Helt klart lite avis. Visst är det intressant hur ”lidande” i olika klättringar kan vara så fascinerande?!

      Radera

Min blogglista