lördag 6 maj 2017

Sverigecupen i Västerås - Bästa tempot för säsongen!

Då detta har utvecklats till en blogg om utebliven träning och krasslig kropp har jag valt att hoppa över inlägg under några dagar. Tråkigt att skriva om osäkert mående i allt för hög grad.

Som jag tidigare berättat tränade jag i måndags, men kände att kroppen var på nedgång igen och sedan har sonen legat hela veckan fram till fredag då han var bättre.

Jag vill inte gärna hoppa över de lopp jag planerat i cupen och hoppades att mycket vila och sömn skulle göra susen. Jag har därför hela veckan gått i säng väldigt tidigt. Många timmar tidigare än vad jag brukar. 

Jag har också hoppat över all rolig cykling. Bland annat hade vi ett samarrangemang i torsdags med Vännäs CK, Gimonäs CK, Sävar CK och Obbola CK. Väldigt många på plats och vad jag förstår riktigt trevligt. Jag stannade hemma och vilade.

Jag packade bilen på torsdag kväll och hoppades att när jag vaknade i går skulle känna att kroppen var bättre. Den var långt i från bra, men helt klart fanns det ett litet hopp. Därför blev det bilresa ned till Västerås.

När jag kommer till banor jag aldrig kört brukar jag prövköra dessa dagen före tävling, men i går valde jag i stället att fortsätta att kurera mig. Jag gick därför in på hotellrummet när jag kom fram. Jag gick sedan inte ut och somnade väldigt tidigt. I morse när jag vaknade kändes det ännu lite bättre, även om det inte kändes perfekt. Jag bestämde mig dock för lopp.

Som vanligt kompromissar jag inte med förberedelserna vilka sträcker sig under ca 4 timmar före loppet. När det så var dags för start hade jag gjort allt vad jag kunnat.

Jag visste att banan var platt och i dag var det bara drygt 20 km, i jämförelse med 30 km som det brukar vara.

Just innan start träffar jag Johan L, som har en trevlig blogg (swyzak.wordpress.com). För dagen är han funktionär, men i morgon kör han race. Trevligt litet snack. 

Förra helgen var jag under sekunden från pallen och bara 5 sek från andra plats. Samtidigt visste jag att jag då inte mentalt klarat att pressa kroppen fullt ut. Utifrån det bestämde jag mig för att bli riktigt trött i dag och helt enkelt skärpa till mig.

Jag matade därför i väg riktigt hårt i kantvind emot. Jag försökte hålla den effekt jag hoppas kunna hålla när jag är i riktig toppform. Pulsen stack snabbt upp rejält högre än tidigare tävlingar, och effekten var samtidigt bra.

Men redan efter ca 7 km insåg jag att detta inte skulle hålla hela vägen och effekten sjönk en del.

Framme vid vändningen efter drygt 10 km släppte jag av väl tidigt, och det blev ingen optimal vändning. Det berodde både på att jag inte är så bra på detta och att jag nog också var väl trött.

Nu väntade ca 3 km med lite vind emot och sedan kant med sista 7 km in till mål.

Stefan Schutzer från Skoghall som varit just efter mig vid varje lopp hittills startade en minut efter och jag inser när jag möter honom att jag fram till vändningen varit snabb.

Niclas Näslund från Cykloteket Racing Team som nästan alltid vinner när han kommer till start startade 4 minuter efter mig. När vi möter varandra inser jag att jag varit riktigt snabb ut.

Allt eftersom inser jag dock att jag inte riktigt har kraften för att hålla upp effekten, så trycket går ner lite. Så med sämre krafter och dessutom medvind där det är svårt att hålla trycket förstod jag att det skulle bli svårt att hålla undan. Då gick det ändå över 50 i snitt ca 7 km. 

Pulsen är högre än tidigare och jag är rejält mycket tröttare, effekten går ned, men ändå ger jag mig inte och håller farten hyfsat.

Avslutningen är hyfsad och när jag når mållinjen har jag gjort vad jag kunnat. Jag känner direkt att något mer fanns inte i dag.

I dag var nästan alla riktigt starka med och på förhand insåg jag att det skulle bli nog tufft att vara topp fem, men självklart hoppades jag på pallen.

Jag förstår allt eftersom cyklisterna skär mållinjen att det borde kunna räcka ganska långt i dag. 

Nicklas Näslund vinner som ofta förr. Jag är dock bara 13 sekunder efter, vilket jag är mycket nöjd med. Nu passar förstås banan mig perfekt, men ändå. Marcus Juneholt från Östra Aros blir trea. 

När jag tittar på resultaten och tiderna både i min klass och i jämförelse med andra klasser konstaterar jag att det är mitt bästa lopp för säsongen. Sedan tappade jag ca 20 watt på andra delen, och det hoppas jag klara bättre längre fram på säsongen. 

Ja, hur som helst är jag riktigt nöjd och säsongen har verkligen börjat bra resultatmässigt. 

Innan prisutdelningen blev jag intervjuad av Katja (cykelkatten.se) som för dagen var speaker. Skoj. Bra blogg har hon också.

I morgon är det så sista loppet på ett tag i cupen. Ett linjelopp som nog inte passar mig lika bra som det förra linjeloppet och som dagens tempolopp. Det känns som att det är lite för smalt och tekniskt för att jag ska lyckas bra. Men jag hoppas först och främst att dagens lopp inte gör att jag mår sämre i morgon. Sedan är målet att hålla mig på benen och köra mig trött. Så får vi se hur långt det räcker.

Igår mådde sonen bättre och det blev den första riktigt fina dagen i norr. Det ledde fram till att sonen och Katten tog en cykeltur. Exakt på dagen ett år efter sonens första cykeltur med sin då nya racer. Skoj att hela familjen är ute och cyklar.

När jag kommer hem från Västerås väntar åter snö i norr, så jag undrar verkligen när jag ska få lufta min racer för första gången inom kommunens gränser?

onsdag 3 maj 2017

2 DNS denna vecka, och lite surskrivning

I går tävlade jag och sonen om vem som "var sämst" som sonen sa. Jag vet inte riktigt vem som vann, men jag gick i alla fall i säng först.

I vanliga fall går jag sällan i säng före midnatt, men nu var klockan bara ca 20.00, när jag masade mig till sängen. När jag inte mår bra är det svårt att somna och jag sover sämre, men trots det blev det extra många timmars sömn. Nästan 10 timmar, mot i vanliga fall ca 7 timmar.

I morse mådde jag faktiskt lite bättre och tog mig i väg till arbetet utan allt för stor kraft. Sonen hade fortsatt mycket ont i halsen och var utslagen.

I kväll har även Katten börjat känna av sjukdom.

Jag kände mig alltså lite bättre även på kvällen och bestämde mig för att rulla väldigt lugnt i en timme. Kroppen kändes ganska så svag, men att cykla lugnt gick okej.

Jag hoppas fortfarande på att kunna tävla i helgen, även om det är mycket osäkert.

I morgon torsdag arrangerar vi den första gemensamma höghastighetsträningen av fyra tillsammans med tre andra klubbar i området. Det brukar vara riktigt fina tillfällen att köra ut köra ur kroppen och få en formhöjare. Det är också trevliga cykelkvällar.

Nu får jag dock inse att det blir DNS i morgon. Kroppen är inte redo för hårdkörning och ska det finnas någon chans till start i helgen är det bara att bita i det sura äpplet och hoppa detta.

Det blev som ni förstår ingen träning i går heller, utan den fick strykas från programmet och även kvällens intervaller.

Frustrerad? Jo, lite.

Lite tråkigt också med en massa sjukdomsskriverier på bloggen. Ska därför försöka få till lite positivare inlägg närmsta tiden, även om sjukstugan här hemma fortsätter. Om jag lyckas med det? Ja, vi får se.

tisdag 2 maj 2017

Lite nytt och snyggt, och en förkylning som inte är särskilt ny

Det kom en stor kartong med väldigt mycket cykelkläder.

Sedan ett antal år tillbaka ansvarar jag för klädbeställningarna till Vännäs CK och nu dök kläderna alltså upp.

Det är som med mycket annat en hel del arbete kring detta, då jag sköter allt praktiskt. Ja, inte riktigt då. Igår fick jag stor hjälp av Katten som sorterade alla kläder efter hur beställningarna såg ut och fördelade det i olika påsar till våra cyklister. Sedan hjälptes vi åt när vi skulle dubbelkolla allt och ta fram underlag för betalningar mm.

Högen med mina och Kattens cykelkläder blev ganska så stor. Vi hamnade båda på pallen i Vännäs CK:s klädbeställningstävling. Som vanligt var jag värst i detta område. Men sedan cyklar jag ju en hel del och jag vill ju inte råka ut för att inte ha rätt typ av kläder och nästa beställning är ju först om ett år.

I år är det lite extra spännande då vi breddat sortimentet med en annan typ av tunnare jacka, pannband, tunnare mössa, tjockare mössa och strumpor. Allt förstås i klubbens färger.

Så nu får vi chansen att ännu mer sprida Vännäs CK över nejderna.

Övriga klädsortimentet finns förstås kvar att beställa.

Jag beställde självklart förutom av all de nya produkterna såväl byxor, tröja, väst, armvärmare och benvärmare. På bilden ser du mina nya produkter, minus strumporna. Tyvärr hade leverantören gjort ett misstag med strumporna, så de dyker upp senare.

Inom några dagar ska jag dela ut alla kläderna så framöver ser du extra fräscha cyklister från Vännäs CK.

De som inte känner mig börjar nog snart tro att jag är hypokondriker, men nu är det förkylning i familjen igen. Sonen har haft halsont några dagar och varit liggande. Själv har jag åter börjat känna mig sämre och det verkar stört omöjligt att få någon kontinuitet i träningen.

Så många avbrott i träningen och dålig kontinuitet som jag haft de senaste två månaderna har jag inte haft på väldigt många år om jag bortser från tiden när Tova var som sjukast och tiden efter att hon dött.

För att fortsätta trenden har jag i kväll ställt in träningen och ska nu gå och lägga mig tidigt. Förhoppningsvis leder lite extra nattsömn till att jag skrämmer bort det dåliga måendet. Är dock lite tveksamt. Har ju gått sådär på slutet.

Jag är lite imponerad av mig själv att jag inte varit surare av all denna inställda träning som förföljt mig under lång tid, men nu när jag åter började känna mig sämre insåg jag att det inte är särskilt långt borta innan jag blir sur på riktigt.

I livet som helhet och med tanke på vad du, din familj eller dina vänner kan råka ut för, är förstås lite förkylningar inte mycket att bråka om. Ja, egentligen inget att deppa för eller lägga så stor vikt vid.

Men i det lilla inskränkta perspektivet som du gärna får inom dina största intressen och som jag har inom cykling och träning känns detta som en stor sak. Därför är det lite surt när det går troll i träningen. Ja, sedan mår jag förstås väldigt bra av träning och tävling.

Men nu måste det snart vända, eller!?

måndag 1 maj 2017

Bike-Fit, Stormcykling och nu rätt resultat

Hemresan från lördagens tävlingar i Sverigecupen gick bra, även om det närmade sig midnatt innan jag steg in hemma.

Precis som jag konstaterade efter lördagens tävlingar var resultatlistan inte helt rätt. Nu är den korrigerad och jag slutar på en fjärde plats. Lite slarvigt då att missa pallen med 0,2 sekunder och bara ha fem sekunder till andra plats. Ja, jag hoppas att det finns lite mer i kroppen nästa helg och att jag verkligen får till kämpaglöden fullt ut.

I går grejade jag lite med mina cyklar och, städade undan, tvättade mm. Sedan blev det bingolotto med de många lotter jag vann vid Barsebäckstävlingarna. Blev riktigt stressigt. Vinsterna lös nästan med sin frånvaro, men det blev i alla fall 150 kronor. Efter bingon var vi på Valborgsfirande. Väldigt rökigt och kallt, men ända trevligt på något sätt. Vi avslutade kvällen med lite mys framför tv:n.

Orosmolnen kring hälsan fortsätter. En känning redan under helgen, och i går blev det träningsvila med ont i halsen. I går blev också åter sonen sjuk och han har legat hela dagen med ont i halsen mm.

Själv kände jag mig bara krasslig i dag och hade inte ont i halsen, så jag bestämde mig för att rulla lite grann ute när det nu för första dagen denna vår var hyfsat cykelbart.

I morse såg jag så på facebook att två andra cyklister i Vännäs CK skulle ge sig ut. Det blev genast stressigt då jag gärna hängde med. På en dryg halvtimme skulle jag hinna göra mig klar, fixa cykeln som inte var redo för start, fixa lunch till sonen mm. Katten hade redan åkt på sin träning, och kunde inte hjälpa till. Men det löste sig ändå.

Jag han precis, men det blev inte mycket i magen. Det blev alltså lite train low i dag.

Vi rullade ut i det som skulle kunna betecknas som kanonväder jämfört med tidigare dagar. I verkligheten skarp vind, ingen sol och ca 9 grader.

Hur som var det roligt att cykla, och att cykla med andra.

Som det ofta blir på gemensamma rundor var det svårt att hålla intensiteten nere. Redan i första backen tryckte Niclas Nyman på och satte nivån på tillställningen. Sedan hängde Christofer Svanefjord på och då var det ingen återvändo. Nästan hela rundan gick då på ganska hårt.

Kroppen kändes väl inget vidare och jag vet inte riktigt om det berodde på att jag ätit lite innan rundan, att kroppen var lite krasslig eller en kombination av dessa.

Ja, hur som helst hoppas jag att dagens pass ska vara bra för fortsättningen och framför allt att jag får hålla mig frisk. Jag börjar bli riktigt less på att kroppen många dagar inte riktigt vill vara med och att mycket av träningen inte blir som jag önskar. Men, snart borde det lossna?!

Ja, det blev hur som helst 90 km i trevligt sällskap och kraftiga vindar. Jag börjar bli van vid att cykla när det blåser rejält.

Tyvärr lyser bilder med sin frånvaro, då min kamera inte alls ville vara med idag. Hoppas den vaknar till igen. Tycker den är alldeles för ny för att vara trasig.

Om jag är frisk resten av veckan blir det nog lugn cykling i morgon kväll och intervaller på onsdag. Vi får sedan se hur det blir på torsdag. I helgen är det tävlingshelg i Sverigecupen. Denna gång bär det av till Västerås för tempo och linjelopp. Tittar vi på startlistan blir det ytterligare en riktigt tuff helg. Ännu fler starka cyklister på start och väldigt många startande totalt sett. Blir spännande.

Efter helgens tävlingar är det sedan tävlingsledigt i tre veckor, och då hoppas jag på att få in lite mer och tuffare träning för att förhoppningsvis förbättra statusen.

Efter dagens träning har jag fixat med Kattens nya cykel så att den ska vara startklar. Vi har också jobbat med sittställningen så att den ska vara så bra som möjligt. Vi får se hur jag lyckats med denna Bike-Fit. Blir spännande när hon rullar första passet med sin nya snabba racer.