torsdag 17 juli 2014

Ett sista farväl och många tårar

Tova Emmy Lovisa Åström begravdes den 16 juli 2014. Det blev en dag full av alla känslor jag kan tänka mig. En dag då vi åter tagit farväl av vår fina, fina Tova.

Mitt i all sorg och saknad är jag också tacksam för så mycket.

Begravningen blev verkligen en fin stund och ytterligare ett ljust minne av många när vi tänker på vår fina dotter.  
Ceremonin blev stämningsfull, och ljus mitt i alla sorg och saknad. Ni alla som var där bidrog verkligen till detta, och till att göra detta till en värdig stund. Jag är så glad att just ni var en av de över hundra fina människor som kom och gjorde detta till bästa möjliga stund för Tova, Melvin, Katten och mig.

Jag är också glad att jag klarade av att sjunga en sista sång för dig Tova. Visst, det var inte lätt, och inte önskade jag att det skulle bli en sista sång – men utifrån förutsättningarna gick det helt okej. Det viktiga var att få förmedla mina ord och mina känslor i den sång jag skrivit till Tova efter att hon lämnat oss.

Tovas kusin Cecilia sjöng otroligt vackert och känslosamt. Jag känner också att de övriga sångerna som var med passade bra.

Vi hade också turen att få en präst Ulf Johansson som verkligen på ett bra sätt pratade om Tova och vad hon bidragit med. Kantorn Sören Öberg spelade fint.

Jag vill också tacka för alla blommor och buketter Tova och vi fick i dag. Det var så många blommor att vi nu har hela entrén täckt av blommor och alla våra och mors vaser fyllda med vackra blommor och fina hälsningar. Det är så många blommor hos oss att Melvin och Katten pratade om att det luktar blomsteraffär här hemma.
Förutom detta var ni också väldigt många som skänkt en gåva i Tovas namn till många fina organisationer. Tack!

Vi vill också tacka för de hundratals fina och varma ord vi fått personligen, via sms, e-post, facebook, på min blogg, brev eller på annat sätt.

Det är överväldigande hur många vi har omkring oss som bryr och brydde sig om Tova och om övriga i familjen.

Alla uppmuntrande och stödjande ord vi fått av så många av er hjälper verkligen till i vårt sorgearbete.

Melvin älskade verkligen sin syster och även han har haft en tuff dag i dag. Samtidigt orkar och vill vår lille söte son vara med och minnas Tova. Han var i dag med och hjälpte till med alla blommor, och han ville även han ha några buketter på sitt rum.

Sedan hittade Melvin det ljus vi fått idag och ville då genast tända ett ljus för Tova och sedan ta fram en fin bild att sätta bredvid. Melvin sa att så har farmor och mormor gjort och så ska också vi göra. Han gjorde det riktigt fint.

Sedan pratade både jag, Katten och Melvin om döden. Det blev ett djupt samtal, men även några skämtsamma delar. Jag sa till Melvin: Tror du att det finns en himmel? Han tittade, skrattade och sa: Vad tror du? Titta upp – vad tror du det är?

Vi pratade också om vad som händer när man dör, hur själva begravningen går till, vad kremering är och Melvin undrade också var Tova är fram till kremering/begravning.

Jag hoppas och tror att det är bra för oss alla tre att vi försöker prata om dessa delar. Jag tror också att Melvin både mått bra av att vara med i detta och jag har också uppfattat att han velat det.

Vi har tillsammans alla tre kommit överens om kista, blommor på kistan, målning på kistan, hur gravstenen ska se ut, vilken stil texten på gravstenen ska ha och hur urnan ska se ut. Vi har haft lika mycket att säga till om och jag uppfattar att alla tre känner att det blev bra.

Sedan har jag och Melvin kommit överens om att vi ska trösta varandra när den andre saknar Tova lite extra och är så där ledsen som man kan vara. Vi har som listat ut att vi inte kommer att vara ledsna samtidigt, så det borde fungera. Självklart får även mamma vara med.

Jag är så, så stolt över båda mina barn Tova och Melvin och jag är så glad att jag har Katten vid min sida – både förr, nu och i framtiden. Jag är så tacksam för att mina barn fått världens bästa mamma.

Återigen säger jag tack till alla er som finns med oss.

Nu har jag hört att man ska gå vidare. Riktigt vad det innebär och hur det ska gå till, ja det har jag ännu inte listat ut.
Tova med favoritleksaken som tillsammans med hennes första nalle fick följa henne till den sista vilan.
Fortfarande är det inte så mycket som känns så där väldigt meningsfullt, men det ska väl ändras!?

Många tårar har runnit i dag. Många tårar har runnit för Tova genom årens lopp och jag är säker på att många tårar även framöver kommer att rinna ned på våra kinder.

Vad jag vet är att du Tova finns med till mitt sista andetag, i det hjärta pappa har.

måndag 14 juli 2014

Många svåra beslut och stor trötthet

Jag har i många år sagt att cykling verkligen är en fantastisk sport och att cykling är riktigt skoj. Jag har samtidigt i bland funderat på hur skoj jag egentligen tycker att det är. Kanske är det på många sätt "bara" en sysselsättning och bra träning. I samband med allt som nu hänt vet jag nu att cykling är skoj och givande på riktigt.

Sedan Tova lämnade oss för elva dagar sedan har jag inte orkat eller velat göra nästan någonting. Det som i vanliga fall inte tar på alls har nu gjort mig riktigt trött. Jag har mest suttit i soffan, inte velat gå ut och absolut inte ta mig för saker. Det har blivit lite sömn, en ofokuserad hjärna, och många sorgsna tankar.
Ett av de många blomsterarrangemang vi fått
 Jag har heller orkat med någon cykling. Men så lyckades jag dock till slut masa mig ut på en kortare runda, där jag cyklade på egen hand. Jag kände då att detta är en bra medicin. Att cykling kan vara en hjälp för att må bättre.

I fredags blev det därför en liten runda med bror för att i dag köra en första lite längre tur. Jag och bror träffades vid halv tio för att cykla till Vindeln, ta en fika och därefter cykla hem.

Det blev bra tryck på tillställningen och bror var riktigt stark. Själv blev jag extremt trött i dag, och pulsen var ovanligt hög. Jag fick inte ens riktigt ner pulsen när jag låg på rulle.

Hur blir man då så trött att man känner sig urlakad flera timmar senare?!
Ja man börjar dagen med att äta lite frukost, sedan cyklar man i strålande sol med 27 grader i skuggan. I vattenflaskorna finns ingen energi, man har ingen energi med sig och vid fikat äter man ganska lite. Detta kryddas med hög intensitet och avsaknad av form. Vips så är man allt annat än pigg.
Min cykel var i alla fall pigg idag. Brors nya cykel både ser och är snabb

Det är ju inte särskilt underligt att formen saknas. Det är fem veckor sedan jag senast körde ett distanspass med någon typ av intensitet och hela elva veckor sedan jag senast körde en runda som var ungefär lika lång som idag eller längre, dvs 10 mil. Dessutom har jag i stort sett inte cyklat alls sista tre veckorna. Det är inte optimalt för cyklingen, men sedan Tova blev dålig för mer än två månader sedan har mitt fokus legat där och nästan bara där.

Formen finns alltså inte och därför har jag helt gett upp alla ambitioner vad gäller tävlingar och resultat. Visst skulle det varit skoj med bättre form, men i sammanhanget känns det oviktigt och jag får istället fokusera på att på sikt må bättre och hitta nya möjligheter. Planen är att trots detta vara med på vår egen tävling, Vännästrampet och på Cykelvasan. Dock som det känns nu utan större ambitioner. Om det blir ytterligare någon aktivitet så är det en bonus.

Men cykling är roligt även utan form, och det var riktigt roligt i dag, fast jag inte var särskilt bra. Det är också alltid roligt att cykla med bror. Så cykla hoppas jag göra under resten av säsongen, även om fokus vad gäller tävlingar redan hamnat på nästa säsong.

Som jag skrev i mitt förra inlägg är det förutom en stor sorg väldigt många praktiska saker som ska lösas i samband med att min lilla Tova inte orkade kämpa längre. Praktiska saker som också kräver mycket kraft, då det känns väldigt viktigt att det blir och känns rätt.

De senaste dagarna har vi bland annat träffat prästen för att gå igenom hur begravningen ska utformas, vilka sånger som ska sjungas mm. Vi har också haft kontakt med kantorn kring detta.

Tovas kusin Cecilia kommer att sjunga "Du är allt", en sång som är väldigt fin. Dessutom så är det en sång som Tovas klass sjungit, både med och för henne. Tillsammans ska vi alla sjunga "Ge mig handen, min vän" som är från Carolas barnskiva - Sov på min arm. En skiva som jag gav till Tova då hon var två dagar gammal, och där vi sjungit många av sångerna med Tova. Du som kommer på begravningen, lyssna gärna igenom denna sång så blir vi fler som kan sjunga med. Det blir också en psalm: "Du vet väl om att du är värdefull". Sedan ska jag försöka sjunga den sång jag skrivit till Tova, och där ett utdrag finns med i Tovas dödsannons: "I dina ögon lyste kärlek". Jag hoppas jag orkar.

Vi har nu också bestämt vilken gravsten Tova ska ha och vi har varit på kyrkogården och utifrån ett antal alternativ fått välja vart Tova ska begravas. Efter mycket vånda valde vi en plats som vi tror och hoppas att både Katten, Melvin, jag och Tova ska kännas bra och rofylld. Vi har också varit med sonen till Umeå för att handla kläder till begravningen.

Det kan tyckas som små saker, men det tar på att fundera kring svåra saker. Det har också börjat "rasa in" olika typer av brev från olika myndigheter som berör Tovas bortgång, Risken är att det fortsätter under lång tid.

Jag vill åter tacka er alla som stöttar oss, det är ovärderligt.

Tack för alla fina blommar och alla fantastiska hälsningar och berättelser om Tova. Berättelser som gör att vi alla minns Tova ännu mer och för den fantastiska tjej hon var.

Det har också varit två minnesstunder för Tova, en med Vegaskolans personal och en med Tovas klasskamrater. Jag och Katten orkade inte gå på dessa minnesstunder, men är tacksamma för båda.

Många; båda er vi känner och andra beskriver att mina inlägg kring Tova på olika sätt bidragit med mycket för er, vilket känns bra för oss och för att hedra Tovas minne.

På onsdag 12.30 i Vännäs kyrka är det begravning för världens finaste Tovlov-Storspov. Det både känns bra att inte behöva vänta längre på detta och för att Tova ska få ro på riktigt. Samtidigt som jag vet att det kommer att bli en fruktansvärt tuff dag på många sätt. Vi ska dock göra allt för att det ska bli så bra det bara går för bara din skull, Tova.

Min blogglista