lördag 8 december 2018

Vinterträning - Inte lätt att få till träningen som planerat

Så länge det går är planen att få till en distansrunda per vecka. Inte helt lätt när vädergudarna inte alltid vill vara med.

Oftast brukar vi köra söndagar. Denna vecka fick det dock bli lördag, då sonen fyller år i morgon.

Jag, Helmersson och Tjäder trotsade vädret och träffades vid tio för drygt 3 timmars cykling.

För dagen några minusgrader och blötsnö. Vad det innebar? Obefintlig sikt, spårig vägbana, ställen med mycket snö, blåsigt, låg fart och rent allmänt en prövning.

Vi inledde med att sikta mot Rödåsel, men fick vända efter ett tag då underlaget var allt för dåligt. Provade då att rulla Rödtjärn och här var underlaget bättre.

Helmersson hade nog ätit en väldigt energirik frukost då han hade rejält bråttom. Ja, det höll i sig större delen av rundan faktiskt.

Så svängde vi höger för att klättra över Rödtjärnsberget. Nu blev det lugnare cykling då underlaget var under all kritik. Det gick alltså inte att ta i, utan det handlade mer om att inte falla. Jag fick klicka ur när jag fick sladd. Det blev snö under skon, så resten av klättringen fick tas utan att jag kunde klicka i igen. Blev lite småsur på detta och underlaget.

Så utför i snigelfart. På andra sidan berget var underlaget något bättre och när vi sedan kom ut Gräsmyrvägen var vägen utifrån förutsättningarna bra.

För att få till en lite längre runda bestämde vi oss för att cykla ända till Gräsmyr och sedan vända tillbaka och cykla mot Vännäs. Nu hade snöandet tilltagit och när vi tog av mot Vännäs väntade nu 15 km med rejält dåligt underlag.

Det är helt klart inte lätt att lägga insatsen rätt när det är denna typ av underlag. Det blev bitvis hårt i överkant och andra delar gick det knappt att trampa alls då det mest handlade om att inte falla.

Men vi tog oss runt och från Vännäs tog vi oss till Vännäsby där vi tackade för en bra träning. Jag cyklade själv tillbaka till Vännäs och tog en kort extratur för att landa på exakt 220 minuters cykling.

Hade innan rundan planerat för 240 minuter, men nu var jag väl kall och blöt för att förlänga passet till 4 timmar. Sedan blev passet totalt sett lite för hårt utifrån min plan så då var det nog rätt att stryka sista 20 minuterna.

torsdag 6 december 2018

En sons födelsedag, en dotters död och en vän som är döende

Förutom att det är mycket spännande och utmanande som händer på arbetet nu här under hösten/vintern är den privata situationen ansträngd för oss alla i familjen.

Det har därför inte funnits tid och kraft att skriva kring om mitt test kring de mest effektiva intervallerna och hur det gått till. Men jag lovar det dyker snart upp. Jag har börjat, men är inte klar.

Träningen har jag dock orkat hålla i även om det då blivit mindre träningstid, men med bra kvalité. Jag har helt enkelt lagt mitt experiment med intervaller i en tid när ork och tid inte finns för mängdträning. 

På söndag fyller Melvin år och tänk vad tiden går fort. Han fyller tonåring!

För varje dag har han också blivit allt mer lik sin syster Tova som dog 2014 vilket alltid kommer att tynga mitt hjärta och ge en smärta i mitt bröst. Tova var 13 år då hon dog, och kanske är det därför jag och Katten just nu tänker extra mycket på Tova i och med att sonen nu blir lika gammal. Eller så beror det främst på att vi allt mer ser Tova i Melvin.

Att samtidigt en av våra bästa vänner är döende känns också väldigt tufft. Ida är bara 39 år och har man och två barn varav det ena går i Melvins klass. Så fruktansvärt orättvist och smärtsamt för hela deras familj att drabbas.
Ida och Katten på Vännästrampet 2013
En till bild från Vännästrampet 2013
Många av er har säkert följt Idas kamp då hon varit mycket i media och sett att hon är en enastående kvinna som alltid ser möjligheter och som aldrig gett upp. Våra tankar finns hos Ida och hennes fina familj och vi är så ledsna.

Vännästrampet 2015

Vännäs halvmara 2015
I kväll har jag fortsatt mitt experiment, så det har som vanligt stått fyror på programmet. Kanske kommer första inlägget i morgon kring detta.

måndag 3 december 2018

Intervallexperiment som ger svar

Ikväll blev det inte tid för träning förrän vid 21.30. Bra då att jag planerat ett kort men intensivt träningspass.

Det stod fyror på programmet och de är en del i ett experiment kring intervaller som jag just nu provar. Jag kommer inom kort presentera mina tankar.

Hur ofta?
Hur hårt?
Hur effektivt?

Tanken är att vi ska få svaren inom några dagar.

Ikväll blev det alltså lugn cykling i ca 58 minuter och totalt 17,5 minuter intervalltid.

Efter uppvärmning blev det 3 stycken 30 sekundare för att väcka kroppen. Sedan alltså fyror med 3 minuter lugnare cykling mellan varje intervall. Det blev som vanligt jobbigt och det krävdes förstås en del mental uppmuntran för rulla igenom intervallerna.

Jag tog en bild av mig själv efter sista fyran och vacker är man ju aldrig men direkt efter intervaller är det verkligen ingen vacker syn. Och idag var faktiskt bilden suddigare än känslan.

Mer blev det inte i dag, men du har alltså en del "intervallsanningar" att se fram emot om du håller utkik på bloggen.

söndag 2 december 2018

När du planerat utecykling och det börjar regna och det är kallt - Att inte vika ned sig

Det har varit tyst från min sida sedan mitt lyckade träningsläger på Mallorca. Ja, rent allmänt har det varit svårt att få kontinuitet i bloggen under hösten.

Vad det beror på? Ja, främst att tillvaron har varit tuffare. Mer att göra, mer att fixa, en hel del utmaningar i familjen, mindre ork och bitvis lite brist på motivation.

När det känns så behöver jag prioritera, och även om jag prioriterar bloggen ganska så högt finns det saker som det är ännu viktigare att klara av.

Men nu hoppas jag att det är på väg att vända åt rätt håll. Jag har i alla fall fått ordning på träningen som var riktigt katastrofal i september, vilket innebar att en stor del av oktober mest handlade om att komma igång igen och få en sådan fys att det gick att träna ordentligt. Men nu har jag haft ungefär 6 veckor där det varit riktigt bra.

Jag har också en hel del spännande ingångar på inlägg som jag hoppas presentera inom kort. Hoppas du vill hänga med.

Idag ska jag dock bara skriva om lite cykling.

Som ni vet anser jag att det inte är bra att vika ned sig och lättvindigt hoppa över träning, målsättningar etc. Risken är då att till slut viker man ned sig för minsta lilla sak.

Idag var det dags för det distanspass som vi kör varje helg med Vännäs CK. När helgen började närma sig sa väderleksprognoserna några få plusgrader och risk för regn.

Så när jag vaknade i morse beklagade Katten som varit ute med hunden att det regnade. Jag fortsatte dock min plan. Katten sa att jag är lite tokig. Jo, så är det nog.

Kanske skulle det inte bli de planerade 3 timmarna, men åtminstone två timmar hoppades jag på.

Så iväg i regnet. 6 km till samlingen där det till slut bara blev en kompis som också trotsade vädret. Riktigt trevligt att jag inte blev själv.

Vi bestämde oss för att ta en runda där vi började på asfalt och sedan kollade grusvägar. Sedan skulle vi hålla oss inte allt för långt bort för att kunna vända om vädret blev sämre eller om vi höll på att frysa ihjäl.

Jo, det såg inte muntert ut, men jag och Erik trotsade alltså de omgivande utmaningarna och höll oss till planen att träna idag.

Hur det gick? Toppen skulle jag säga.

Vi hade tre väldigt trevliga timmar. Perfekt intensitet. Inte lugnt, men inte heller hårt. Vi tog oss också in på grusvägar och vi provade vägar vi inte varit på tidigare. Visst gick det extremt tungt då underlaget var mjukt, men å andra sidan spurtade det inte upp mycket från vägen då det gick så långsamt. Snittfarten och antal mil spelar ju inte heller någon roll.

Dessutom slutade det regna och endast några få droppar blev det under rundan.

Det blev helt enkelt en perfekt träning med ett väldigt trevligt långt samtal, bra träningseffekt, perfekt puls utifrån målsättningen och ett perfekt avbrott från innecyklingen som annars gäller nu. Dessutom höll vi oss värma hela rundan.

En tanke som vi alla kan ta med oss: Ofta blir det så att viker vi inte ned oss blir det i slutändan mycket bra.

Jo, jag kunde förstås tränat inne. Men det hade knappast blivit ett lika långt träningspass och jag hade missat det sociala.

Idag blev det 3 timmar och 15 minuters gemensam cykling. Med cyklingen till och från samlingen och lite bonuscykling på slutet fick jag ihop exakt 4 timmars cykling. En hel del höjdmeter, sugande underlag och MTB gjorde att jag bara tog mig 86 km. Snittpulsen landade på 73%. 


Min blogglista