lördag 10 november 2018

Ska du träna när du är sjuk?

Jag har fått en hel del frågor hur jag ser på träning och sjukdom. Även en hel del synpunkter på att vissa anser att jag tränar när jag borde vila.

Jag ska därför försöka svara på om jag tränar när jag är sjuk eller ej.

Ja, då är första frågan - När är jag sjuk, och vad är att vara sjuk?

Jag tränar inte när jag anser att jag är sjuk, men däremot när jag är lite krasslig.

Hur jag drar gränsen?

Jag ställer mig några frågor:

  • Hur är vilopulsen?
  • Har jag ont i halsen?
  • Har jag ont i huvudet?
  • Har jag feber?
  • Känns kroppen kraftlös?

Om vilopulsen är som den brukar eller endast marginellt förhöjd och sedan kan jag svara nej på resten av frågorna - då byter jag om för träning.

Jag rullar igång och trycker upp pulsen efter en stund och därefter släpper jag av. Om pulsen går ned som den brukar och kroppen i övrigt känns okej så kör jag på.

Så med andra ord har jag fem saker jag kollar på innan träning om jag exempelvis är förkyld. Rätt svar på dessa fem frågor så rullar jag igång. Sedan behöver alltså pulsen reagera rätt och kroppen kännas okej när jag väl inlett träningen. Är det så fortsätter jag och i annat fall avslutar jag passet.

Med andra ord ser jag inga problem med lite hes röst, snuva och liknande så länge jag inte är påverkad på annat sätt. Skulle jag vila vid minsta lilla förkylningssymptom, ja då skulle det inte bli mycket träning. 

Det finns säkert de av er som har en annan bild av hur ni ser på sjukdom och träning och jag hävdar inte att jag gör rätt, utan bara att det är så här jag gör.

Självklart är jag medveten om att det är farligt att träna om du är sjuk på riktigt och har du otur kan du drabbas av långvariga problem. 

Jag tycker inte heller att det är lätt att avväga om du ska träna och visst har det funnits tillfällen då jag valt fel.

Sköt om dig och träna så ofta kroppen tillåter borde i alla fall vara bra?!

Vad jag gjort i dag?

Jag har varit hemma, tränat lite på trainern och sedan har vi alla tre ätit sushi i Umeå och därefter varit på standup. Trevligt värre.



söndag 4 november 2018

Barndomsbesök på långcykling

Dags för lite söndagscykling på MTB:n. Idag blev vi 5 stycken cyklister som satsade på ca 3 timmars cykling.

Några plusgrader och sol. Trevligt väder med andra ord. Det var lite osäkert hur underlaget på grusvägarna skulle se ut i dag.

Det visade sig att det skulle vara mycket varierande. Vi fick lera, modd, blankis och hårt packat grus.

Idag var det för en gångs skull jag som föreslog en runda som de andra sa okej till. När det är LVG är det ofta jag som har en plan, men i vanliga fall hänger jag bara med när vi kör MTB.

Jag tog oss med på fina kuperade vägar där underlaget bitvis var så burkigt att de andra undrade vad som hänt med mig som alltid vill köra på fint underlag. Men en gång är ingen gång, och det ska nog inte bli någon vana.

Precis som förra veckan blev det en toppendag. Gott humör, ibland riktigt hårt och vid andra tillfällen lugnt. Spännande underlag och idag cyklade vi vägar som ingen av de andra provat.

Efter att ha klättrat upp för en isbeklädd och allt annat än jämn väg bar det utför och längst nere vid botten fanns ett hus på höger sida där vi stannade för lite foton. Huset som ligger mycket avsides är min mors barndomshem.

Trevligt att få visa de andra mitt ursprung där jag var mycket i min barndom. Särskilt nu då Olofsbäck som det heter precis sålts.


Vi rullade på och även denna vecka blev benen trötta. Lite drygt 3 timmar  så var vi klara för dagen. Åtminstone den gemensamma delen.

Som vanligt lägger jag till lite bonus och idag blev det på minuten 4 timmars cykling. Snittfarten blev inte hög trots bitvis bra tryck. Men då underlaget bitvis var ganska klurigt och det var många höjdmeter att bemästra var det inte underligt.

En snittpuls på 73% procent under 4 timmar var alldeles perfekt.

Efter avslutad cykling har jag mest ätit. Blev ganska så hungrig av cyklingen, särskilt då jag som vanligt rullade på med vatten i flaskorna och ingen energi i fickorna.

Min blogglista