lördag 29 april 2017

Smack - Lite för svag, tidsfel och marginaler emot

Idag var det så dags för Smacktempot. I fjol kändes det svårt utifrån banans sträckning och kupering och jag gjorde mitt näst sämsta resultat för säsongen med en fjärde plats.

Idag såg jag att motståndet var ännu tuffare än förra veckan, och insåg att det skulle bli svårt att nå pallen.

Just nu presterar jag också lägre watt än vad jag inbillar mig att jag borde göra på tempohojen utifrån mina värden jag hade i februari. Kanske beroende på mindre kvalitativ träning på slutet, kanske beroende på för lite tid just på tempohojen?! Eller så är jag inte starkare.

Idag hade jag dock bestämt mig för att gå ut hårdare än förra veckan. 

De första nio km i motvinden fungerade det fint. Sedan gick det lite sämre när jag svängde höger och banan blev mer orytmisk. Det kändes dock naturligt då detta inte passar mig så bra.

Fram till vändningen hade loppet ändå gått fint, effekten var bra och jag låg före de allra flesta.

Efter vändet var det så ytterligare 6 km orytmiskt innan det skulle bli medvind sista 9 km. 

Jag märkte snabbt att det inte gick så bra som jag önskade, och inte heller när jag svängt in i medvinden gick det som jag ville. Effekten gick ned och kämpaglöden var inte helt på topp.

Jag slutade också hämta in på cyklister framför mig. 

Sista 3 km fick jag tillbaka lite vilja och kraft, vilket ledde till en bra avslutning.

I mål var det dock bara att konstatera att jag var för svag i dag, inte hade viljan på topp och att min snitteffekt inte var där jag önskade.

Efter loppet kom det inte upp någon resultatlista, utan det blev prisutdelning direkt. 

Det var lite olyckligt då han som fick gå upp högst på pallen fått en minut för bra tid, och borde blivit sexa. Vi får se om han får behålla vinsten trots att han inte var snabbast. Hur som helst var det inte hans fel, utan en arrangörsmiss. Lite underligt att det blir fel då vi alla har chip. Särskilt då det blev fel även i fjol på denna tävling. Även då fick den som först  var överst i resultatlistan fel tid. Då hittades felet innan prisutdelning och han rättas till.

Den verklige vinnaren var en ny bekantskap, Franz Hellberg från Hudiksvall som också är riktigt bra på triathlon. Vi fick ett snack innan loppet, vilket var trevligt. 

Han var 30 sekunder före mig och var verkligen en värdig vinnare. Starkt! Hoppas han nu också officiellt får segern.

Efter honom var David Scott från Norrtälje CK, som slog mig med fem sekunder. Det är inte ofta han får stryk. Tror det senast hände i juni 2016.

Trea var Marcus Juneholt från Östra Aros. Han slog mig med 0.3 sekunder.

Jag kom alltså fyra idag, eller om den felaktiga resultatlistan inte ändras, femma.

Jag är nöjd och missnöjd. Fjärde plats och inte snabbare än i fjol var en liten besvikelse. Samtidigt var det mycket positivt att bara vara 5 sekunder från andra plats på en bana som inte passar.

Jag hoppas också att jag har mer att ge framöver. De första brukar bli starkare ju längre säsongen går, och jag behöver hitta de 20-30 watt jag tror gömmer sig om säsongen ska kunna gå som jag önskar.

Trots att jag åker mina 60 mil hemåt med en liten besvikelse får jag ändå vara nöjd med säsongsstarten som hittills gett platssiffrorna 2, 1, 4.

Nästa helg är det Sverigecuptävlingar i Västerås. Sedan tar det paus några veckor. Tempo på lördag och linje på söndag.

Hoppas på en lite bättre bansträckning för mig, en lite starkare kropp, marginaler som går min väg och en rättvisande resultatlista. Blir det så hoppas jag vara mer nöjd nästa lördag efter tempot.

Ska nu fortsätta hemåt till minusgrader och snö!!

fredag 28 april 2017

Att sova i bilen?!

Resan ned till Märsta gick bra. Även incheckningen. I alla fall till en början.

Efter incheckning åkte jag iväg och rekade banan med bilen. Sedan blev det lugn cykling på de partier som kändes viktigast att kolla upp. Efter 20 km cykling packades allt in i bilen igen.

Jag ser då att jag fått ett sms från boendet. De har fått veta från hotels.com att jag avbokat idag och inte hade något boende. Muntert!

Jag åkte tillbaka för att reda ut det hela. Det vore ju väldigt underligt om jag åker 60 mil till ett boende och samma dag avbokar. 

Visst hade jag en avbokad bokning, men den var på två nätter och en helt annan bokning. När Hofvettempot blev inställt avbokades den och en helt ny bokning gjordes.

Efter en lång stund och många diskussioner accepterades det att jag gjort två helt separata bokningar och att jag inte avbokat den senaste. Hotels.com var inte helt flexibla idag, men jag slapp i alla fall en natt i bilen.

För övrigt kändes inte benen helt rappa idag, men jag hoppas att lite vila och stretching ska få de på banan innan 13.40 i morgon. Ska hur som helst bli trevligt att även denna helg träffa många trevliga och dedikerade cyklister.

torsdag 27 april 2017

Bilen är packad - Söderut mot nya äventyr

En hektisk arbetsdag är avslutad. Sedan har jag varit hemma i kväll och inte gjort så mycket. Ingen träning i dag. Däremot har jag packat bilen.

I morgon bitti åker jag söderut till Märsta där jag övernattar. På lördag är det Smack-tempot i Odensala (i närheten av Arlanda flygplats).

Vila i måndags och sedan lugn cykling tisdag och onsdag med lite intervaller båda dagarna. I dag alltså vila och i morgon eftermiddag är planen att rulla lite lugnt på tävlingsbanan för att lägga upp taktiken.

På lördag blir det lite sovmorgon då jag planerar att stiga upp först klockan nio då min start är så sent som 13.40.

Det är ju bra att få sova lite extra. Nackdelen är att det kommer bli väldigt sent innan jag kommer hem, då det är många mil att köra efter tävlingarna. Om allt går som det ska är jag nog ändå inte hemma förrän efter midnatt.

Ursprungligen var tanken att köra Hofvettempot på söndagen, men den tävlingen har alltså blivit inställd. Samma tävling var på väg att bli inställd i fjol, men i slutändan genomfördes den. Vad jag förstår är det brist på funktionärer. Det är helt klart ett svaghetstecken för Sveriges största cykelklubb att inte lösa detta.

Det är helt klart en nackdel att åka så långt för en enda tävling. Särskilt om man skulle ha otur med exempelvis en punktering eller att det av en annan anledning blir ett dåligt genomfört lopp. Vinsten med att det endast är en tävling är att jag är hemma med familjen på Valborgsmässoafton vilket blir mysigt.

Åter till helgens tävling.

Efter förra veckans fina andraplats i tempo på Sverigecupen i Barsebäck och seger i linjeloppet blir det intressant att se hur långt det räcker denna helgs tempolopp. Det finns en del som talar för och annat emot.

Till denna tävling tillkommer det ett flertal starka cyklister som inte var med förra helgen. Några av dem hade jag svårt med förra säsongen. Det står också flera cyklister på start som jag aldrig tidigare tävlat mot, och det blir spännande att se hur starka de är.

Sedan är helgens karaktär av bana inte riktigt min likör. Det är mer tekniskt än förra helgen, det blir automatiskt mindre vindar då banan är skyddad större delen av sträckan och framför allt är det mycket mer kuperat. I fjol passade inte denna bana mig alls, och jag gjorde mitt näst sämsta lopp på hela säsongen.

Vad som talar för mig i helgen är att jag förhoppningsvis har bättre form på lördag än vid förra veckans tempolopp som ändå gav en andra plats.

Jag hoppas självklart även denna helg på en pallplats, men med den ökade konkurrensen och banans utformning skulle jag vara nöjd med topp 5 om jag känner att kroppen kändes bra och det inte fanns mer att ta ut.

Ja, då hoppas jag på att kroppen och cykeln fungerar, så får vi se hur långt det räcker. Ja, sedan hoppas jag att vädret är med oss. I går såg det ut som det skulle bli snö. Det var ändrat i dagens prognos, men vädret känns darrigt.

Ja, då hörs vi nog i morgon.

tisdag 25 april 2017

Tog i lite, under 8 minuter

Efter helgens hårdkörning på tävlingarna i Barsebäck blev det träningsvila i går. Istället ägnades kvällen åt att packa upp, tvätta, fixa, arbeta mm.

I dag blev det dock lite träning. Ute? Skulle inte tro det. Det har ju gått troll i vädret så på eftermiddagen började det snöa igen. Det är verkligen muntert med vädret här i norr. Fortfarande har jag inte en enda minut utecykling med racern här i Vännäs under 2017.

Nej, istället fick jag montera trainern som jag haft med mig söderut och köra innecykling.

Totalt blev det 75 minuters cykling där det mesta var väldigt lugnt och beskedligt. 50 minuters rullande och sedan 10 minuter som skulle väcka kroppen lite och slutligen 15 minuter lugnt på slutet.

Jag tog bara i under 8 minuter, men det kan vara jobbigt det också.

Det blev tre intervaller. Den första på 2,5 minuter, den andra varade 3 minuter och den sista 2,5 minuter. Mellan intervallerna cyklade jag lugnare i en minut. Totalt tog detta alltså bara 10 minuter. 425 watt på intervallerna och ca 220 watt på vilan mellan intervallerna. Visst var det jobbigt, men det kändes bra och benen var starka i dag.

Ja, det blev inte mer än så.

På lördag är planen att åka ned på Smack-tempot. Tyvärr är det inte bara i norr det är dåligt väder. Väderleksrapporten visar just nu bara några plusgrader och risk för snö. Det känns inte helt muntert. Jag hoppas det inte blir fullt så illa.

måndag 24 april 2017

Sverigecupens premiärhelg - Riktigt bra!

Hemma efter en kanonhelg i kalla och blåsiga Skåne.

Två dagars tävlingar i Sverigecupen i Barsebäck. Lördag tempo och söndag, linje.

På lördagen rullade jag in på andra plats bara 8.9 sekunder från segern. Inte mycket på en 30 km lång bana. Känslan var ganska bra. Det gick bättre än vad jag hade trott utifrån begränsad träning på slutet. Effekten var lägre än vad jag hoppas kunna prestera om 2 månader, men att bli tvåa och känna att det finns mer att ta ur kroppen framöver känns inte helt fel.

På söndagen var det så linjelopp. Här har jag några förstaplatser i mindre lopp, men i Sverigecupen var min bästa placering till igår en 8 plats. 

I tempo har jag hävdat mig bra på Sverigenivå, men på linjen har det alltid saknats en del. Jag har ju ingen spurt, och behöver vara väldigt aktiv för att se till att det inte blir klungspurt. Oftast har jag varit för passiv.

Sedan jag skaffade min nya Cannondale i slutet av förra säsongen har jag dock vågat mer. Det beror främst på att den är rappare, lättare att placera och mer hanterlig totalt sett.

Bra lopp på slutet av säsongen och mu fick jag ihop det på riktigt.

Ett stenhårt lopp där jag hela loppet var aktiv slutade med att jag rullade i mål med klungan en bra bit bakom.

Jag summerar alltså de två första deltävlingarna med placeringarna 2 respektive 1. Kan säga att det var lättare 
och kändes mer värt att rulla 120 mil efter loppen innan jag var hemma.

Jonas Thorén som gjorde två bra lopp i helgen har skickat de flesta bilderna i detta inlägg. Bilden från sidan på pallen har jag fått av Kent Stråhlen som körde tempot på lördagen. Tackar!

söndag 23 april 2017

Barsebäcks Sverigecup i Linje - Soloseger!

Efter gårdagens överraskande andraplats på tempot blev det lite återhämtningscykling på hotellrummet och sedan var det mest ätande och slappande som gällde. Ja, sedan var det förstås så att jag skulle packa ihop mina saker och bära ut de i bilen för att det inte skulle bli så stressigt i morse.

Det kändes att benen var trötta och jag körde med kompressionstights både under kvällen och hela natten. Natten skulle ägnas åt sömn, men kroppen var inte redo för det då den var lite ur balans efter tempot tidigare på dagen. Jag somnade därför inte förrän ca 02.00 och sedan sov jag dåligt tills det var väckning 07.00.

Jag packade ihop det sista och gick ned för frukost och där blev det ett trevligt snack med Eric Egelstig från CK Hymer som också bodde på hotellet.

Upp på rummet och 25 minuters uppvärmning på trainern och sedan ut med cykel och trainer och ombyte.

10.15 var det start på dagens linjelopp. 6 varv på ca 12,5 km per varv väntade. Egentligen bara en stigning per varv med ca 4 km till mål. I övrigt platt. Det som skulle ställa till det var vinden som blåste mycket starkt.

Vi var 73 cyklister till start och jag befarade att det skulle bli trångt och kännas farligt. Så blev det dock aldrig. Alla cyklade säkert och det var få bilar i möte. Sedan hjälpte det nog till att det gick stenhårt nästan från start. Detta gjorde att klungan nästan hela tiden var utsträckt. Sedan var det också svårt att vara ute och segla på sidan då vinden direkt fångade dig.

Från start och ca 2-3 km varje varv gick det något lugnare men bara en kort stund riktigt lugnt. Sedan ut på en längre raksträcka med bra vind där det bitvis var hårt. Den hårdaste biten väntade dock de sista 8 km på varje varv.

Först 3-4 kilometer jäms med havet och där var det rejält med kantvind. Här kördes det stenhårt flera av varven. Det allra första varvet låg jag långt bak och höll nästan på att åka av. Det krävdes väldigt mycket effekt för att överhuvudtaget hålla hjul. Jag insåg att detta skulle bli jobbigt.

Så ut på en ny väg med ca 4,5 km till målet. Nu bar det uppför och här matades det också varje varv. Efter någon kilometer var det utför och då borde det gå lugnt, men det var inte min känsla. Hårt tryck också utför. Sedan vänstersväng och en kilometer till mål. Här väntade en vägg av motvind. Jobbigt även här.

Efter 1,5 varv började jag fundera på att kanske bryta och åka hem. Jag hade ändå så långt att åka. Detta skulle ju aldrig kunna sluta väl.

Men så sökte jag mig fram i tät och det blev nu hårdkörning och jag kände att jag både kunde bidra och orka med detta. Det passar mig helt klart bättre att ligga långt fram och köra hårt men jämnare, än att ligga långt bak och vila för att sedan tvingas maxa för att täcka luckor.

Ja från mil 2 var jag långt fram resten av loppet. Det var riktigt tufft, men också stimulerande att känna att trycket fanns där. Roligt att vara aktiv och vara en av cyklisterna som gör loppet. Det har ju tidigare inte alltid varit fallet.

I klättringen varv två försökte vi köra loss ett antal från klungan, vilket också lyckades. Det fortsatte gå hårt och många var ansträngda.

I mitten av loppet går tre cyklister loss, och ingen vill täppa luckan. Alla räknar med att de inte ska hålla. De kör på bra och håller avståndet och de hämtas inte in av klungan på ett helt varv trots att vi går ganska så hårt.

På nästa varvs klättring trycker jag och några till på och helt plötsligt är vi bara två kvar. Vi bestämmer oss för att göra ett försök att gå ikapp utbrytningen. Det är väldigt jobbigt, men vi närmar oss stadigt och klungan tappar. Vi hämtar in två cyklister som tidigare försökt gå ikapp täten, men inte lyckats. Efter några kilometer på näst sista varvet i den rejäla motvinden är vi ikapp utbrytarna.

Det dröjer dock inte länge förrän klungan har hämtat in oss. Den har dock sprängts i sin ansträngning att gå ikapp. Det innebär att tätklungan nu minskat och består av 25-30 cyklister och några är ganska spaka.

Bitvis går det hårt under resten av varv fem och fler åker av. Näst sista gången uppför klättringen går det på bra och vi blir färre och färre. Jag inser att detta kan nog bli personligt rekord på linjen i Sverigecupen då jag ser att vi inte är många kvar i H40 (Vi startade tillsammans med H30 och H50).

Efter ungefär halva sista varvet börjar många spara sig inför spurten och farten sänks. Jag kastar i mig en gel och dricker lite. Det hade varit så hårt att jag inte hunnit med någon gel tidigare under loppet och knappt druckit något.

Farten ökar lite, men i den rejäla kantvinden vid havet med ca 8 km kvar stannar det av igen.

Jag tar då läsidan och går från ca hjul 10 och förbi täten. Jag trycker ca 90% av max i ca en minut och tittar bak flera gånger. Ingen vill följa med, och samtidigt närmar sig inte klungan.

Jag bestämmer mig då för att köra ungefär på 95% till sista svängen där det är ca 4,5 km till mål. När jag kommer till svängen och klättringen väntar ser jag att jag har ca 10 sekunder till klungan som jagar. Det blir nu all in och jag matar stenhårt uppför den ca 1,5 långa backen. När jag närmar mig toppen och ser att jag drygat ut ökar hoppet. Mata, mata utför tills jag har riktigt hög fart och sedan släpper jag av lite. Det borde kunna hålla, då troligen ingen i klungan vill gå all in för tidigt och därmed vara rökt till spurten.

Vänstersväng och målrakan på ca en kilometer kvar. Tittar bakåt och ser att jag nog har närmare 20 sekunder.

Nu väntar dock väggen med vinden rakt i ansiktet. Jag släpper av lite för att inte gå alldeles tom för tidigt. Med ca 400 meter kvar ökar jag igen och inser att detta kommer nog att hålla. 200 meter kvar och segern är klar.

Ska jag göra en riktig segergest? Nej, blåser lite väl mycket, jag är väl trött och sedan har jag ju världens sämsta teknik. Tråkigt att ramla i mål. Det blir därför bara en knuten näve i skyn när jag korsar mållinjen.

12 sekunder senare kommer den klunga som var kvar i en klungspurt. Jag var alltså först i mål av alla H30-H50, var aktiv under loppet och gick solo ca 8 km på slutet.

Aldrig trodde jag detta skulle kunna hända idag! Så otroligt skoj. Det krävdes dock att jag grävde djupare än vad jag kanske någonsin gjort. Å andra sidan ska det se ut just så här om jag ska ha chans. Inte så kuperat, hårt hela vägen, en sprängd klunga och sedan utbrytning. Som linjeloppen brukar köras är det mycket svårare då jag inte har någon spurt och låga maxwatt.

Idag blev det ett snitt på ca 41 km/h, trots vind grande. Loppet tog drygt en timme och 50 minuter och mina normaliserade watt för hela loppet landade på 356 watt. Snittpulsen på 87%.

för mina 11 minuter i utbrytning på slutet krävdes det 389 watt för att hålla undan. De sista 4,5 kilometrarna blev det 405 watt och en snittfart på 46 km/h. När jag var seg redan varv ett trodde jag aldrig att det skulle gå att klämma ur så mycket effekt på slutet efter ett så tufft lopp. För övrigt är det samma målgång som under tempot och jag körde både snabbare och med högre effekt än vid gårdagens tempo. Helt klart förvånad, även om vinden kanske inte var helt likvärdig.

I mina mål för 2017 hade jag satt som mål att vinna ett lopp i Sverigecupen, och då tänkte jag i tempo. Nu har jag helt plötsligt redan nått det målet, och det på linjen. Förvånad, helt klart.

Att kroppen är en förunderlig sak är också helt klart. Kanske därför det är så skoj med träning och och träningslära. Jag borde ju inte ha någon form nu när jag tränat så dåligt på slutet, men på något sätt tänkte kroppen annorlunda. Jag tackar förstås inte nej.

Ja, då var helg ett av Sverigecupen avklarad. Två pallplatser på två lopp med en andraplats i tempo och seger i linje var självklart klart över förväntan. Det var bättre än vad jag vågat hoppas om jag haft bra träning innan Barsebäck också. Känns helt klart mer värt med den extremt långa resan nu när det gick så bra. Lättare hemväg helt klart.

Nu hoppas jag på en bra träningsvecka och sedan är det Smacktempot nästa helg. Den banan passar mig sämre än de två banor som Barsebäck bjudit på då det är många höjdmeter. Å andra sidan kan det nog gå ganska bra ändå om kroppen fortsätter leverera.