Gran Canaria 2014 - Mjölksyra och inga bromsar, dag 7

Ja, då var det sista dagen på Gran Canaria och hotell Caserio. Så här ser utsikten ut från hotellet. Riktigt trevlig, och med kvällssol.
Här kan ni se balkongen, även den riktigt bra. Själv har jag bara varit ute på balkongen när jag hängt upp blöta cykelkläder och ställt ut cykeln för natten. Men som sagt, i vanliga fall hade detta varit toppen


Jag checkade ut redan nio på morgonen och blev då lovad att ha packningen i ett baggagerum och att jag efter cyklingen skulle få duscha i spa-avdelningen. Oj, hade de spa? Det hade jag missat. Där hade de både bad, bastu, gym mm. 

Om vi ska fortsätta med att berätta vad jag inte gjort, så har jag aldrig varit ute vid hotellets pool, än mindre suttit på en solstol.

Jag har inte beställt något i baren och inte i övrigt vid något tillfälle förutom ordinarie måltider heller nyttjat All Inclusive.

Jag har dock haft ett fint rum med helt okej säng. Maten har varit ganska bra och service och städning har varit på topp.

Men jag har alltså inte nyttjat hotellets bekvämligheter i någon större omfattning, utan mest ägnat mig åt fysiska aktiviteter. Men det var ju det som var tänkt.

Jag funderade ett tag på hur dagens cykeltur skulle se ut, och av flera anledningar blev det en kusttur. För det första ville jag inte vara helt i avkrokarna om det skulle bli någon form av problem. Det vore ju illa att missa flyget.

För det andra var jag osäker hur mycket kraft som fanns kvar i benen.

För det tredje hade jag lite känningar i knäna och då är längre klättringar inte optimalt.

Den fjärde och viktigaste anledningen var att jag i stort sett saknade bromsar på cykeln, och då är det ingen bra idé att ägna sig åt långa klättringar – man ska ju ned också. Helst utan att åka ut för ett stup.

Varför bromsarna var kaputt? Ja, det var handhavandefel. När jag skulle packa ned cykeln inför resan kom jag på att mina Aerohjul inte skulle få följa med, så jag kastade istället ned mina Mavichjul. För övrigt följde de med cykeln och var tidigare oanvända. Misstaget var att jag inte bytte bromsklossar, vilka inte passar till aluminiumhjul som Mavichjulen är. Det gjorde att bromsklossarna snabbt nöttes ned, och nu är de i stort sett obefintliga. Bromsverkan har blivit allt sämre under veckan och nu är den lika med noll (nästan).

 Cykelturen var planerad till 3,5 timmar och det innebar att jag först cyklade i motvinden till El Doctoral. Därefter vände jag och cyklade ut till Puerto Mogan. Jag gjorde några avstickare på vägen och åkte bland annat för första gången ned och tittade både på Puerto Rico och Amadores. Där stannade jag till och med för ett foto.

 

Generellt har stopp hört till ovanligheten på denna resa. I vanliga fall kör vi med både fika och lunchstopp på våra utlandsresor. På hela veckan har det inte blivit något av detta. Några minuters stopp varje dag för att fylla på vatten och kanske köpa en twix, är vad det blivit. Annorlunda, men helt okej.

Idag gick det mycket lugnt till El Doctoral, men sedan gick det hårdare mest hela rundan. Jag rejsade med flera olika cyklister för att trycka ur det sista nu när det inte blir någon mer cykling här på ön. Det gjorde att under de sista 2,5 timmarna så rann mjölksyran i benen riktigt betänkligt. Det blev faktiskt så att jag fick mer mjölksyra och stela ben idag än vid någon klättring tidigare i veckan.

Det går att se på bilderna att det gick hårt och jag inte hade tid att fota. Ja, genom att det i stort sett inte blev några bilder i farten.

Trots bara 1150 höjdmeter, blev det alltså en riktigt tuff och rolig avslutning på träningslägret här på Gran Canaria. Extra trevligt också att vi hade det bästa vädret just i dag. Ytterligare drygt tio mil avverkade och 3 timmar och 25 minuter.

Inför resan hade jag ett antal mål jag ville nå förutom att jag rent allmänt skulle få till bra träning. Jag ville få ihop en effektiv träningstid på 28 timmar. Då vi kom sent dag 1 och det behövs en lugnare dag i mitten visste jag det skulle bli svårt att nå. Men allt har flutit på och det har blivit just 28 timmars cykling. Vi kan lägga till att jag har ”powergått” i sand för att stärka min vad under totalt 12 timmar. Det känns som att det varit bra.

Ett annat mål var att jag skulle cykla minst 70 mil och samtidigt klättra minst 10.000 höjdmeter. Räknar jag bort dag ett och det lugna passet i mitten skulle jag klättra minst 9.000 höjdmeter på fem dagar. Det blev 9200 höjdmeter på de fem ”riktiga” dagarna och totalt på hela resan 10.591 höjdmeter. Totalt blev det 72 mil.

Med andra ord har det flutit på bra vid resan och alla mål är uppnådda. Riktigt lyckat!

Nu är det hemresa som gäller. Det blir flygning hela natten och vid sju på morgonen är jag förhoppningsvis hemma hos mina älsklingar. Det är fantastiskt med cykelresor, men det känns bra att komma hem