onsdag 20 juni 2018

SM i tempo - Maxutdelning, vilket gör mig riktigt glad!

I dag var det så dags för årets viktigaste tävling, tempo-SM.

Jag har haft bra förberedelser fram tills för några dagar sedan när jag drabbades av bihåleproblem och huvudvärk. Samtidigt hög puls och svaga ben. Jag var ute och provcyklade igår och trodde inte det skulle bli start i dag.

Matade i mig allt som kunde hjälpa och låg mest på sängen i husbilen och vilade hela dagen. En lång natts sömn och i morse var det lite bättre. Dock fortfarande huvudvärk mm. Men inte halsont i alla fall.

Känslan var inte god, och jag visste att blir det inte pallplats kommer jag vara besviken. Jag trodde inte att jag skulle ha råd att vara 5-10 procent svagare än vanligt utan skulle behöva göra ett kanonlopp för att hävda mig. Det är ju så många starka cyklister på startlinjen och nu var det dessutom kryddat med fler cyklister som tidigare tagit medaljer på SM, men som inte varit med i årets Sverigecup.

Som det brukar vara här i södern blåste det rejält. Lite av storm, helt enkelt. Det talade för mig, då jag brukar hävda mig bättre ju mer det blåser. Dessutom var det bara en brantare klättring. I övrigt mest slakmotor eller motsvarande utför. Totalt 180 höjdmeter på 30 km.

Det var riktigt spänt när jag som näst sista cyklist skulle rulla ned för startrampen. Det började okej, men ganska snart kände jag att kroppen var påverkad av de senaste dagarnas problem. Det innebar att jag redan efter 5 km vid vägbytet låg på 95% av maxpuls. Alldeles för hög puls utifrån effekten.

Det kändes lite uppgivet, men jag gjorde vad jag kunde. Mer hjärna än ben, helt enkelt. Jag siktade på ca 10% lägre effekt än vanligt då jag insåg att högre kunde jag inte gå i dag. Efter 11 km började svindla lite för ögonen och jag tittade ned och försökte samla kraft i den uppförslöpa jag var i. Helt plötsligt svängde vägen, men det gjorde inte jag. Bara centimeter från en krasch uppför!!

Tänkte jag behövde skärpa till mig och gjorde också det en stund. Jag fick också vila lite i den branta utförslöpan efter 12 km. Jag matade vidare mot vändningen och till och från var jag spyfärdig.

Väldigt hög puls, och lite för låg effekt.

Vid vändningen inser jag att Niclas Näslund från Cykloteket nästan gått ikapp. Nu är han huvudfavoriten, men sist lyckades jag vinna över honom. Så att tappa 50 sekunder på 15 km kändes i överkant. Lite uppgiven rullade jag vidare.

Vid den brantare klättringen efter 17 km blev jag omkörd. Själv körde jag inte om någon idag. Detta då den som skulle startat före mig inte kom till start och de före det var snabba.

Motvind ut och medvind hem. Tur för mig. Jag är ganska bra i medvind och framför allt var det lättare att få till lite mer kämpaanda när det gick fort på hemvägen. Sista 10 km blev faktiskt mina bästa för dagen med ett snitt på 51 km/h.

Jag gjorde vad jag kunde och när jag passerade mållinjen hade jag inget kvar. Jag såg på effektmätaren att det nog var 30-40 sekunder långsammare än om jag varit på topp. Troligen skulle jag bli 4-5 var min teori. Inte nöjd, men jag visste att jag inte kunde gjort mer idag.

Så hör jag ganska snart att jag är tvåa! Bara Niclas är snabbare. Helt otroligt.

Nicklas har helt enkelt krossat mig och alla andra i alla klasser! Otroligt imponerande. Jag snittade ca 45,5 km/h i dag och han en bra bit över 47 km/h. Det är snabbt det. Även om jag gjort mitt livs lopp hade jag blivit tvåa.

Jag hade faktiskt nästan en minut till tredje plats, så jag har nog prickat toppformen även om det gått fortare om jag varit helt fräsch.

Jag är i alla fall otroligt nöjd över min silvermedalj på SM 2018! Kunde helt enkelt inte blivit bättre. Så himla skönt att få betalt för allt slit och allt arbete jag gjort under många månader. Jag har nu tagit silver 3 år i rad och det blir ju extra snyggt i medaljhögen. Nej, jag är inte besviken att jag inte vunnit något av åren. Varje år har någon varit bättre och de har varit värda segern.

Jag stod på pallen och var riktigt glad. Nationalsång och precis då kom solen.
Som vanligt på SM är Katten och Melvin där och stöttar. Det känns mycket bra. 

I morgon är det linjeloppet, men mitt mående sätter stopp. Jag har fått allt mer ont i huvudet under eftermiddagen och det tog ca 5 timmar innan pulsen för första gången gick ned under 100. Då vet jag att det är något skit i kroppen. När jag dessutom som bäst kanske slåss om en 10:e plats i morgon (banan är inte gynnsam för mig) är det inte värt att chansa. Risken är ju att man blir riktigt dålig om man kör när kroppen inte är bra.

Nej, jag är inte så besviken att jag missar morgondagen. Lite synd, men jag är såå glad att jag kunde köra i dag. Jag väljer att njuta av silvret och hoppas vara frisk till nästa helg då Sverigecupen fortsätter.

Nu satsar vi på en skönhetssömn med trevliga drömmar och sedan ska vi vara publik i morgon bitti och heja på!

måndag 18 juni 2018

Tempo-SM: Mina tankar kring banan och tyvärr krasslig

Igår provkörde jag först linjebanan i Båstad och sedan åkte vi till Torekov för installering på campingen. Efter att ha fixat och trixat gav jag mig ut och kollade tempobanan inför onsdagens tempolopp.

Jag kan konstatera att tempobanan i stort sett är en slakmota eller lätt utför. Endast ett ställe med en brantare klättring och få ställen där det är platt.

Starten sker inne i Torekov och går efter en ganska bred väg till en början. Det inleds med slakmota i några kilometer innan det går lätt utför en stund. Efter 5 km är det vägbyte där du tar höger. Sedan väntar 5 km med fortsatt cykling lätt uppför eller lätt utför. Efter totalt 12 km cykling bär det kraftigt utför innan det åter planar ut. Nu väntar 3 skarpa svängar där det gäller att vara vaksam innan det är vändning efter 15 km.

Samma väg tillbaka vilket innebär att efter 17-18 km kommer du till den enda riktiga klättringen. Ganska brant till en början, sedan planar det ut lite och tar sedan om igen. Den stora utmaningen är att när du kommer upp fortsätter det uppför som en slakmota.

Fortsatt upp och ned till vägbytet med 5 km kvar. Nu är det uppför några kilometer innan det på slutet går mest lätt utför in till mål.

Vad är då utmaningarna? Jag skulle säga att vinden är en stor faktor. Det är öppet för vind från havet i stort sett under hela bansträckningen och det ska enligt uppgift blåsa rejält under tävlingsdagarna. Sedan är det en bana som ändrar karaktär många gånger och det blir en utmaning att hålla tryck både uppför och utför. Den rejäla klättringen är också en viktigt faktor och hur du orkar hålla tryck efter den branta delen. Slutligen är vägbanan ganska dålig på många håll. Studsig asfalt och en hel del hål.

För egen del då? Ja, för att ha största möjliga chans till en topplacering var det lite väl många höjdmeter och jag hade gärna undvikit den brantare klättringen. Att det sedan svänger en hel del och beläggningen inte är så bra gör det svårare att bara borra ned sig och köra, vilket jag gillar. Det kunde dock varit värre, så banan är helt okej. Men det är alltså ingen bana "byggd" för mig.

Den stora utmaningen är dock att jag hade rejält sega ben och i natt har jag haft förkylningssymptom. Jag har därför matat vitaminer, ingefära, nässpray och annat för att förhoppningsvis trycka bort trötthetskänsla, huvudvärk och trycket i bihålorna.

Efter gårdagens runda som alltså inte gav några formbesked blev jag bjuden till stuga 1 där Team Norrbotten huserar. Lite trevliga snack innan Katten kom och berättade att Melvins höj- och sänkbara säng i husbilen inte fungerade.

Det blev till att gå dit och se om vi kunde lösa det. Vi fick ned sängen manuellt och har i dag löst problemet efter en hel del strul. Men nu ska det fungera.

Idag har jag njutit av fotboll och det var riktigt roligt med svensk seger. Jag hade planerat att rulla lite, men förkylningen satte alltså stopp. Hoppas vilan ska göra gott för kroppen.

Jo, lite har jag ändå rört mig då vi alla tre gick en långpromenad här på morgonen och tittade på fina Torekov.

I morgon hoppas jag kunna cykla och att kroppen känns okej. I morgon inleds också SM med par-sm. Ska bli kul att kolla lite hur det går.

Om det blir som jag önskar startar jag på tempo SM någon gång efter tolv på onsdag.

söndag 17 juni 2018

SM-banan i Båstad - Ingen lek varken uppför utför eller på platten

Idag skulle linjebanan studeras även på cykel. I går provade jag ju den bara med husbil.

En 15 km lång varvbana och olika antal varv beror på viken klass det är. För vår del 7 varv. Alla klasser använder samma varvbana.

Starten sker inne i vackra Båstad. Vi har bara varit här en dag, men jag kan redan nu säga att här är det riktigt fint.

Starten går efter stora vägen och sedan bara några hundra meter så är det en 90 graders sväng och in på en väldigt smal väg, och nu bär det uppför.
Den riktigt branta delen börjar när du här svänger vänster

Hur första klättringen var? Några hundra meter flackt och sedan extremt brant en bit.
Här biter det i för andra gången

Sedan bara brant innan det åter blir extrembrant. Den första kilometern är alltså väldigt tuff.
.... och det fortsätter


Nej, klättringen är inte över. Det planar ut lite, men det är fortfarande en rejäl lutning och tufft. Efter ytterligare en kilometer är den första klättringen avslutad.
Här planar det ut för att bli mer en "vanlig" klättring.

Jag kan konstatera att denna klättring är riktigt tuff. För mig som inte har fjädervikt blir det ingen lek. Jag tänker också att jag skulle haft en lättare utväxling. Kanske 34-28 hade varit rimligt!?

Nu tvingades jag ligga på 400 watt även när jag nu tog det så lugnt jag kunde, annars blev kadensen extremt låg.

Så ca 2 km med smal väg, ett antal snäva svängar och några partier där det är riktigt brant.
Här kommer det gå undan

Väl uppe på platån väntar ett antal kilometer på svängiga och mycket smala vägar innan det är vägbyte och det blir lite bredare.
Fin miljö på platten

En bra sund med böljande vägar och här kommer det gå riktigt fort. Utan att nästan trycka alls gick det oftast minst 40 km/h.


Så rejält utför och längst ned ett vägbyte med nästan 180 graders sväng. I svängen dessutom väldigt många hål i vägen.
Riktigt fort fram till detta vägbyte då det är utför. Flera hål i vägen och här tar vi höger och uppför backe två

In på nya vägen, en brant och kort klättring innan det planar ut och blir åkbacke någon kilometer.

Sista biten innan vi åter når kusten är vägen väldigt smal, svängig och det är rejält brant utför. Det blir ingen lek oavsett väder, men regnar det blir detta inte lätt.
Smal väg och här framme blir det riktigt brant utför.


Det rullade lätt 50 km/h utan att trampa alls, så jag gissar att det kommer att gå väldigt fort utför.  
Denna väg är det alltså utför. Jag stannade och fotade uppåt.

På slutet av backen är det riktigt, riktigt brant och sedan avslutas det med vägbyte och du ska höger. Ja, denna utförslöpa känns inte helt stabil, i alla fall inte för mig. Rent av läskigt med den skarpa svängarna i hög fart.

Därefter in på en bredare väg som leder tillbaka till start/mål.

Sammantaget kan jag säga att detta blir en riktig prövning för alla. Klungorna lär spricka och därför kommer det nog gå hårt hela varvet. Riktigt hårt tryck uppför och sedan lär det hårda arbetet få fortsätta på flacken. Jag tänker att det blir många olika klungor efter den tuffa klättringen och då vill vissa hålla avstånden och andra gör vad de kan för att arbeta ikapp. Många chansar säkert också utför där det går att tjäna tid om du har teknik och mod. Den andra kortare åkbacken kommer nog också bli utslagsgivande då de flesta redan ligger på gränsen i kapacitet.

Jag tänker att detta blir en riktigt händelserik och spännande bana för publiken. För den cyklist som väger lite, har bra tryck i benen och har mod och skicklighet utför passar det perfekt. För oss övriga är den mindre bra om det handlar om att åka fort.

Handlar det om att myscykla var det en trevlig cykeltur. Riktigt fin natur och omgivningarna är verkligen topp. Roliga vägar också. Men med +100 cyklister på dessa vägar och denna typ av klättring och utförslöpa kan jag redan nu säga att detta inte är min cup of tea. Jag har faktiskt aldrig provat något liknande som ska köras i tävlingsfart.

Efter att jag rullat igenom banan och Katten tillsammans med Melvin varit på promenad vid vattnet så åt vi lunch.

Därefter rullade vi tempobanan med husbilen och sedan checkade vi in på Torekovs camping.

Tanken var att rulla tempobanan med tempohojen, men det blev spöregn. Därför planerade jag om och vi fixade en del praktiskt och åt sedan middag.

Om någon timme gör jag ett nytt försök att rulla tempobanan. Jag hoppas återkomma i morgon med mina tankar kring denna.

lördag 16 juni 2018

SM-banan: Oj, oj, oj!

Ja, då är vi till slut framme i Båstad. Från långt upp i Norrland och genom hela Sverige nästan längst i söder. Många mil blir det.

Det har också varit vår allra första resa med vår nya husbil. Resan ned har gått bra, men än krävs mycket träning på hur vi ska bo in oss på bästa sätt.

Idag har vi också fått vår älskade husvagn såld. En husvagn vi haft i 11 år, och som verkligen varit bra. Skönt att få den såld, men lite av en sorg.

Idag var också tanken att jag skulle kört Vätternrundan med Masklungan, men jag fick inte ihop logistiken tillsammans med SM. Så kan det vara. Såg att målet på att köra under 7 timmar lyckades. Grattis!

Åter till dagen. Framme i Båstad körde vi SM:s linjebana med husbilen. Banan blir ingen lek. Jade hört från många att den var tuff, men känslan är att den är ännu tuffare än vad jag kunnat tro. 

Extremt smalt mest hela vägen. Otroligt brant och väldigt lång klättring i början. Det var så brant på vissa delar att jag nästan var orolig att husbilen inte skulle orka upp. Mitt på banan en mindre klättring, som i andra tävlingar räknats som den stora. Så en mastodontbacke utför. Riktigt smalt och 90 graderssväng på slutet. Ja, det ska sedan rulla 7 varv.

Något liknande har jag aldrig cyklat. SM blir ett lopp för den lätte cyklisten som är bra på att placera sig i klungan och som har stort mod. Jag är inte en av dom.

Ska provköra linjebanan i morgon. Planen är även att rulla igenom tempobanan med bil och cykel. Hoppas verkligen den passar mig rejält mycket bättre.

onsdag 13 juni 2018

Tempoträning med Vännäs CK - Sista passet hemma inför SM

Då var sista hårda träningspasset gjort innan vi åker söderut på fredag eftermiddag.

I kväll körde vi Maxmilen som är Vännäs CK:s tempobana. De flesta kör på racers och själv har även jag tidigare kört med racer, men på senare tid främst med tempohojen.

Vi kör ingen tävling men alla tävlar mot sig själv och tidigare insatser. 

För dagen var vi 6 cyklister som ville köra oss lite trötta. Först 12 km uppvärmning och sedan var det dags för 10 km så hårt det går.

Efter gårdagens rejält dåliga känsla var det mycket osäkert hur det skulle gå i dag. Jag valde därför att gå ut lite lugnare och känslan var då okej. Jag försökte sedan trycka på lite bättre och kroppen svarade hyfsat. Dock var det inga rekordfarter i benen.

I stort sett alla de andra slog sina personliga rekord, vilket jag inte gjorde. Det var dock ändå acceptabelt.

Efter lite vila rullade vi de 5 km det var till vändningen och sedan körde vi max i 5 km. I början var mina ben allt annat än starka, men efter någon kilometer kändes det lite bättre och det blev hyfsat tryck på slutet. 

Bra tempoträning av mina lagkamrater och trevliga snack som det brukar vara. Vi avslutade med 12 km transport vilket innebar drygt 50 km i kväll.

Nu är det arbete i morgon och sedan packar vi mest hela kvällen för att kunna åka söderut på fredag eftermiddag efter skolavslutning och arbete.

Träningsvila till söndag då jag hoppas kunna provköra både linejbanan och tempobanan inför SM. Om det blir så är dock osäkert då vi har en mycket lång väg att åka ned till Båstad. Om allt går som det ska är det tempo på onsdag och linje på torsdag.

tisdag 12 juni 2018

Låg puls men sega ben - Lite oro inför det som kommer

I kväll gemensam träning med Vännäs CK. För dagen var vi väldigt få. Bara 4 stycken. Men det ger ändå bra träning för oss som är på plats.
Erik pigg och stark


Idag rullade vi lugnt i ca 10 km och sedan körde vi ett kort lagtempo. Därefter 5 intervaller där var och en matade på i 2 km och sedan cyklade vi lugnt 2-3 km och sedan körde vi igen. Vi avslutade med en 4 km lång intervall.
Roligt med nya cyklister. Simon både trevlig och redan duktig

Det var roligt att se hur stark Simon J redan blivit. Han hängde med riktigt bra, trots lite cykling. Men å andra sidan är han ju riktigt bra på längdåkning, så helt ologiskt är det inte. Erik N var verkligen på bettet i dag och på flera intervaller fick jag gå i rygg på honom för att hamna på den planerade effekten. Ja, sedan hade Helmersson diamantben i dag och matade på som aldrig förr.
Helmersson hade extra raketbränsle idag

Ja, det var egentligen bara jag som kände mig svag i dag. Det var stört omöjligt att gå upp i pulszon fem och samtidigt var benen osedvanligt sega och trötta. Med de effekter jag låg på borde det känts bättre. Men så var det alltså inte.
Idag var jag extra gammal och benen var verkligen dåliga

Frågan är om jag kört för många tuffa pass på slutet? Jag har ju dragit ned träningsmängden rejält, men haft hög intensitet på det jag kört. Ja, hur som helst. Nu blir det ett ganska hårt men kort tempopass i morgon, och sedan släpper jag ännu mer på träningen.

På fredag åker vi ned till Båstad och då blir det träningsvila fredag och lördag. Eventuellt också torsdag, Sedan hoppas jag vi nått Båstad så jag hinner provköra linejbanan och tempobanan på söndag.

Träningsvila eller mycket lugn cykling måndag, ett väckningspass på tisdag och sedan är det tempo-SM på onsdag.

Som det känns nu är det mycket som saknas för att vara på G om en vecka, men jag hoppas fortfarande att formen ska komma när jag snart släpper helt på träningen. Klurigt det här med toppning. Du kan få din livs dag, men det kan också bli fiasko och du är sämre än på alla övriga tävlingar under året. Vi får se hur jag lyckas denna gång.

I morgon heldag med ledarlaget i Barn- och utbildning och sedan alltså tempoträning på kvällen. Jag hoppas att vi då blir fler cyklister än idag. På torsdag är det arbete och sedan står det främst packning på programmet.

Skolavslutning på fredag och sedan åker vi på eftermiddag.

söndag 10 juni 2018

Maxinsats på tempohojen!

På fredag eftermiddag åker vi söderut på lite semester. Sedan är planen att vara borta drygt två veckor. Åka hem och arbeta lite och sedan en ny semestertur.

På denna första resa tar vi sikte på Båstad och förhoppningsvis två starter i SM nästa onsdag och torsdag. Huvudmålet är på onsdagen med tempoloppet och sedan tar vi linjeloppet som en bonus.

I fredags var det träningsvila efter hårda pass tisdag, onsdag och torsdag. I går blev det en lugn runda på ca 50 km. Varken ben eller andning kändes då särskilt bra. Jag håller dock fast vid min plan och hoppas det hinner släppa lagom till mitten av nästa vecka.

Idag har det varit en hektisk dag med mycket att fixa här hemma. Nu i kväll stod det sedan ett kort pass på programmet med planen att mata på i ca 13 minuter.

Jag rullade ut tempohojen som i dag var optimerad med tävlingshjulen. Själv var jag också nästan helt optimerad vad gäller utrustning. Tempodräkt, tempohjälm och skoöverdrag. Det enda som inte var optimerat var benen som inte var nyrakade. Ja, sedan var väl inte känslan i kroppen helt optimerad.

Planen var att köra en gång vad jag hade på vår Maxmil som ligger en bit utanför Vännäs.

Ca 10 kilometers transport till starten. Av med överdragströja där jag hade vattenflaska, telefon, pump och slang. Kort stretching och sedan några kilometer med fartökningar.

Därefter dags för en maxinsats. Faktiskt lite nervöst även på träning. Det är ju jättejobbigt och risen är alltid att det känns riktigt dåligt.

Jag hade bestämt mig för att satsa extra hårt och inte ta det easy i starten. Det innebar att det blev en riktigt hård början. Redan vid den första klättringen efter någon kilometer kändes det som att jag hyperventilerade och det var nästan att jag gav upp. Så stod helt plötsligt två traktorer i vägen på var sin sida av vägen. Jag han tänka, vad skönt. Då kan jag stanna. Men så körde den ena traktorn iväg och jag fick tänka om. Några lugnare sekunder gjorde att jag fick tillbaka lite kraft och jag rundade traktorn och fortsatte.

Medvind de första fem kilometerna till vändning och det gick fort. Så vändning och nu tog det emot rejält. En tuff väg tillbaka, men jag körde ändå hela vägen in. En snittfart på 45,7 km/h var helt okej, även om det inte räcker på SM. Då är det ju 3 ggr så långt. Dessutom var känslan i kroppen sämre än farten. Men förhoppningsvis ska känslan bli allt bättre de närmsta dagarna.

Totalt rullade jag 38 km och exakt en timme idag.

I morgon är det träningsvila och jag behöver börja packa inför avresan på fredag.

Tisdag och onsdag är det intervaller på programmet. Racer på tisdagen och tempohojen på onsdag.

fredag 8 juni 2018

Hårdkörning och kramp en sen torsdagskväll i juni

Dag tre av hårdkörarveckan. Åtminstone har det blivit hårda pass tre dagar i rad nu.

I tisdags tuffa intervaller med Vännäs CK, onsdag intervaller på tempohojen och igår träningsrace.

Femte torsdagen med träningsrace var det alltså i går. Det var också sista på ett tag. Vi är ett antal klubbar häromkring som tillsammans kör en runda och tar ut oss i den omfattning vi önskar. Några vill vara först, andra vill bara klara att hänga med, och så finns det de som främst tänker träningseffekt. Jag kör den sista varianten.

Igår cyklade jag så till vår uppsamlingsplats på ByBike. För dagen var vi drygt 20 stycken som ville köra oss trötta. Efter lugn cykling fram till starten väntade så ca 50 km hårdkörning.

Banan var platt och mestadels var det motvind. Det var alltså perfekt för att så många som möjligt skulle hänga med runt och ändå kunde de som ville mata det de hade.

För egen del hade jag bestämt mig för att första delen skulle jag bränna ur kroppen rejält. Det innebar att jag gick på alla ryck, låg själv en bra stund och gick på en utbrytning med tre andra cyklister. I efterhand kan jag se att snitteffekten första 20 minuterna landade på 358 watt och NP på 370 watt. Bra start alltså.

Jag fortsatte att vara aktiv en stund till och sedan blev det lugnare mot mitten. På slutet var det också bättre tryck, men inte riktigt som i inledningen.

Så började några spurta, men de flesta visste inte var "mållinjen" var så jag tror det bara var 3-4 stycken som matade på medan alla övriga rullade lugnare.

Så var det då klart. Ca 68 minuter hårdkörning och ett snitt på ungefär 41 km/h trots inte helt gynnsamma vindar. Jag hade kört mig så trött som jag önskade.

Det visade sig inte minst när vi var tillbaka på ByBike för att fika. När jag klev av fick jag nämligen kramp i höger baksida lår. Börjar bli gammal helt enkelt! Kan förstås också bidra att jag fick stressa från arbetet och han inte äta middag och det var även lite vätska i kroppen. Men hur som helst ovanligt med kramp.
Några Gimonäsare tog lagbild efter träningen och jag "kraschade" bilden i bakgrunden. 

Jag var exakt så aktiv som planerat och träningseffekten var hög. Snitteffekten landade på 316 watt och den normaliserade på 346 watt under den dryga timmen.

Nu hoppas jag att de hårda passen denna vecka ska ge effekt om 12 dagar då jag hoppas formen är god.

Efter lite kaffe med en hel del trevliga snack hoppade jag på cykeln igen och cyklade lugnt de 40 km jag hade kvar tills jag var hemma igen.

Det blev en sen kväll och när jag öppnade ytterdörren efter 22, hade temperaturen sjunkit till 8 grader. Sommaren har åter åkt på semester, helt enkelt.

onsdag 6 juni 2018

Tempohojen luftades med tröskelintervaller på programmet

Igår kväll var det intervallfest med Vännäs CK. Då var det korta intervaller och några längre. Mest med inriktning Vo2Max.

I kväll rastade jag tempohojen. Även i kväll intervaller på programmet. Dock mycket lugnare intervaller då tanken var att ligga i nedre delen av tröskeln. Dvs drygt 90% av FTP.

Jag rullade lugnt i väg mot Harsele där vi har vår tempobana. 10 km med lite höjdmeter, särskilt på mitten.

Ingen optimering för att få till fart då jag hade lite bylsigare kläder på grund av kylan och ingen tempohjälm heller. Ja, sedan satt träningshjulen på.

10 km lugn cykling fram till start. Sedan var planen att bränna av 3 intervaller på vardera 10 km. Mellan varje intervall ca 4 minuters vila. Tanken var att ligga på drygt 320 watt oavsett om det var platt, uppför eller utför.

Rejäl motvind ut till vändet, så inte gick det särskilt fort. Sedan svischade det lite mer tillbaka. Ja, förutom i den enda riktiga klättringen då.

Det rullade på fint och första intervallen landade på 323 watt och drygt 14 minuter. Andra intervallen blev det 328 watt och den sista landade på 334 watt och ca 14 minuter. Pulsmässigt låg det bra och först på slutet av den sista intervallen gick jag upp i pulszon fem. Snittfarten blev bara drygt 42 km/h, men det var nog ganska rimligt utifrån insats, kläder, hur cykeln var kittad och den kännbara vinden.

Totalt alltså just över 42 minuter tröskelträning med en snitteffekt på ca 328 watt var precis enligt plan och helt okej en kall onsdagskväll i utkanterna av Vännäs.

Totalt rullade jag ca 55 km och trampade ca 90 minuter.

tisdag 5 juni 2018

Intervallfest med totalt 35 hårda minuter på hög effekt

Efter lördagens urladdning på Bikeboost har det tyvärr blivit två dagars  ofrivillig vila. I söndags främst beroende på att det var så mycket hemma som vi behövde göra så det fanns inte tid. I går var det storm, grande. Det var inte läge att åka ut helt enkelt.

Ja, sedan har kroppen känts sådär under några veckor. Vad det beror på har varit lite oklart, men allt mer har tytt på att det handlar om allergi och den höga mängden pollen. Även idag har jag känt mig trött, seg och andningen har varit ur fas. Jag var därför in på apoteket och köpte en ny sorts medicin, och kanske hjälpte det en del, då det kändes lite bättre på kvällen.

I kväll var det gemensam tisdagsträning. Vädret var tillbaka till det "vanliga" med bara 10-12 grader och inte den fina sommarvärmen vi haft i flera veckor.

Planen för kvällen var att köra oss trötta med hjälp av lite olika intervaller. 6 cyklister på plats och alla matade på bra hela kvällen. Positiv stämning och allt tröttare kroppar.

Lite uppvärmning och sedan var det dags.

I Brån/Strand väntade 3 ggr 3 km med lite vila mellan. 7 elstolpar hårt och 3 lugnt. Det innebar ca 30 sekunder hårt och 15 sekunder lugnt. Det blev 6 x 30-15 innan vila. Totalt för mig ca 4 minuter och 30 sekunder långt intervallblock.

Målet var att ligga kring 550 watt på den tuffa delen och sedan riktigt lugnt på det lugna.

Efter varje intervallblock stod vi och pratade några minuter och sedan körde vi igen. Totalt 3 x 4,5 minuter på en snittwatt på lite över 400 watt.

Vilan mellan intervallerna 3-4 minuter.

Efter tre bra intervallblock rullade vi tillbaka mot Vännäs. Först dock en spurt efter Brånsrakan.

Sedan till Vännäs och ut på Marahällan. Här körde vi ytterligare en intervall. Vi startade efter varandra och försökte jaga in de före. För egen del ytterligare 4,5 minuter och 425 watt i snitt.

Lugnt tillbaka och nu dags för backintervaller. Denna gång 2 km uppför Pengsjölia och sedan fortsatte intervallen ända bort till Pengsjö. Den andra delen av intervallen varierar det mellan platt, utför och uppför. 11 minuter på 360 watt, där vi började lugnare och tryckte hårdare mot slutet.

Nu började jag och övriga bli ganska så trötta. Men en intervall kvar. Uppför de sista stigningarna mot Vännäs. 6,5 minuter på drygt 400 watt blev resultatet.

Nu var jag och de andra nöjda. En riktigt kvalitativ träning som höll oss värmen trots kylan. Tillbaka till Gulf där vi startat träningen, och en hel del snack innan vi blev för kalla och vi åkte hem.

Ja sammantaget blev det bra. 4 x 4,5 minuter på ett snitt över 400 watt. 1 x 6 minuter på just över 400 watt, 1 x 11 minuter på 360 watt och slutligen en spurt. Så 35 hårda minuter och 70 lugna minuter.

Bra för en kylig tisdagskväll, och särskilt då det inte alls känts bra i kroppen på slutet. Nu får vi se hur sliten jag är och hur andningen fungerar när jag förhoppningsvis rullar vidare i morgon.

Vätternrundan - Efter önskemål kommer nu: Så här lyckas du

Igår lade jag ut mitt mest populära inlägg kring Vätternrundan som jag publicerat även tidigare år. Snabbt var det många tusen som läste detta inlägg och jag har idag fått en hel del funderingar hur de andra tre inläggen kan hittas.

Utifrån era önskemål har jag nu lagt 4 länkar nedan för den som är intresserad. Ni behöver vara medvetna om att innehållet inte är uppdaterat sedan den ursprungliga publiceringen, men det allra mesta håller även i dag.

Så för dig som är intresserad - Håll tillgodo.

Kan jag hjälpa dig eller någon annan att få till en trevligare och bättre runda skulle det kännas riktigt bra.


Vätternrundan - Banan och backar, så blir du framgångsrik och når dina mål






Vill du inte missa det jag skriver gilla gärna min sida på facebook:

https://www.facebook.com/tomasastrom.cykelochlivet/


måndag 4 juni 2018

Vätternrundan - Banan och backar, så blir du framgångsrik och når dina mål

I dessa Vätternrundatider kanske detta inlägg kan vara ett bidrag på vägen!? Jag tror att du kan ha nytta av mina tankar oavsett om du ska cykla långsammare eller snabbare än vad jag gjort.

Nu kommer detta inlägg lite sent, och kanske har du redan läst det då jag lagt ut det tidigare år. Men om inte, håll tillgodo.

Jag har cyklat Vätternrundan under många år och vet att förberedelser och planering är viktigt för att nå sina mål. Mina fyra cykelrundor har landat på tider mellan 7.44 och 8.02.

Jag hade en tanke om att min sista runda ägde rum redan 2013, då det inte kändes så utmanande att år efter år cykla på samma tid.

Men 2015 blev jag så övertalad att ansvara för en Sub 8:satsning här kring Umeåtrakten. Jag tänkte att det kunde vara stimulerande att alla cyklister var från närområdet och att det var utmanande att ansvara för så många och att bidra till att alla skulle nå sitt mål. Det var riktigt skoj, och gruppen nådde sina mål som jag beskriver nedan.

För egen del kändes det dock tydligt under min senaste runda att jag hade mycket kraft kvar och ska det bli Vätternrundan igen krävdes en större fysisk utmaning.

I år fick jag då en förfrågan om att cykla i en MAS-klungan som satsar på att cykla under 7 timmar.  Jag hade tackat ja, men senare visade det sig att det tyvärr krockade det med SM, så jag fick hoppa av. Vi får se om det blir någon satsning på detta kommande år

I fjol hade jag fyra inlägg kring Vätternrundan som var mycket uppskattade med väldigt många läsare.

Då det är tight med tid till Vätternrundan nöjer jag mig med att dela endast ett av inläggen. Vill du läsa de andra finns de på bloggen.

Lycka till säger jag till dig som ska rulla runt ön

Här kommer då mina tankar.

Vill du inte missa det jag skriver gilla gärna min sida på facebook:

https://www.facebook.com/tomasastrom.cykelochlivet/
.................................................................................................................
För att cykla så snabbt som möjligt runt sjön och för att inte hela rundan ska bli en pina finns det väldigt många aspekter att fundera kring.

I detta inlägg kommer jag dock strikt hålla mig till ett av dessa områden - Banprofil och stigningar.

Som alla vet så är Vätternrundan inte särskilt kuperat, just under 1300 höjdmeter på 300 km. Däremot är dessa höjdmeter inte att förringa och det är viktigt att ha en strategi för stigningarna.

I vanliga tävlingar är många gånger utgångspunkten att trycka på rejält i backarna, vilket också är vanligt under mångas träning. Ska man tillsammans hjälpas åt att få en snabb tid på Vätternrundan behöver vi tänka annorlunda. Rejält tryck utför, bra tryck på slättan och lugnt i brantare stigningar.

Det handlar om att inte gå för hårt i stigningarna så det bränner för mycket energi. Att ligga på 90% av sin maximala puls i varje backe du hittar är kontraproduktivt för totalen. Det blir då mycket svårt att orka trycka på ordentligt på slättan och utför och snabbt har du förlorat tiden du tjänade i backen och mer därtill.

Jag ska i år trampa runt sjön med Team Sportia Umeå Sub 8. För att lyckas behöver vi  bland annat vara smarta och våga ta det lugnt i de brantare backarna. Samma grundtänk gäller för dig som cyklar runt på ex 16 timmar eller kanske 7 timmar.

Att ha modet att ta det lugnt uppför är verkligen svårt, särskilt när man är en stor grupp med ett gemensamt mål som kräver hård cykling.

Hur ser det då ut på Vätternrundan när det gäller höjdkurvor och annat. Eftersom jag är sportsligt ansvarig för vår grupp och försöker lägga upp en strategi har jag utifrån mina tidigare rundor försökt göra en sammanställning av detta som både ska hjälpa vår grupp, men förhoppningsvis alla andra som ska trampa VR och läser detta.



Vättern börjar med väldigt få stigningar första 38 km, men då är å andra sidan de flesta fyllda av adrenalin. Det gör att det ofta går onödigt fort och många är ganska tärda när den första utmaningen kommer.

Efter 38 km följer en sträcka på 12 km där 10 av dessa är en slakmota med i snitt närmare 1% lutning. Detta är en mycket lurig del av sträckan. Då det knappt märks att det går uppåt, om man inte tittar på farten är risken att gruppen går allt för hårt och att många får slita rejält. Är det dessutom kraftiga vindar som det ofta är, så är risken uppenbar att ett flertal cyklister åker av klungan. Vid mina tre tidigare VR-satsningar på under 8 timmar har en mängd cyklister åkt av här. Är du fortfarande kvar i klungan i Ödeshög är en första kritisk punkt avklarad.

Den första stigningen där det är aktuellt med 2-led och att vi därmed bryter den belgiska klungan är efter ca 68 km, före Gränna. Där hittar vi en stigning på 1,1 km där första delen ligger på 2,4% lutning, medan den andra delen ligger på 3,6 %. Det innebär alltså tvåled sista 600 meter i backen för att inte i onödan marinera allt för många ben.

Sedan dröjer det inte länge till nästa stigning som kommer efter ca 73 km. Den är i snitt bara 2%, men däremot 4 km lång. Här rullar vi på med den belgiska klungan, men ser till att tydligt sänka farten.

Efter avklarad backe rullar vi vidare ca 20 km till dagens nästa brantaste backe. Den hittar vi efter ca 95 km just innan Jönköping. Den är bara en kilometer men har en snittlutning på 5%. Här rullar vi in i backen med bra fart men går in i två-led redan efter ca 100 meter.

Vi rullar igenom Jönköping och efter 11,7 mil är vi framme vid en stigning på 1,9 km och en snittlutning på 3,5%. Den här backen har alltså i lutning och längd ungefär som Hössjöbacken från att den brantar på. Det blir 2-led även här.

Vid Bankeryd efter 12,3 mil har vi en stigning på 2,6 km med en lutning på 2,1%. Vi kör belgiskt med lite lägre insats. Det gäller även efter 13,3 mil vid Fagerhult där vi har en backe på 1 km och ca 2,3% lutning.

När vi cyklat halva sträckan har vi klättrat ca 825 höjdmeter, vilket är nästan 2/3 av den totala klättringen.

Det är framför allt mellan mil 4 och 14 vi hittar de flesta höjdmetrarna och det gäller att komma igenom dessa utan att bränna ut sig allt för mycket. Det är trots allt 15 mil kvar och snittfarten bör ligga på ca 40 km under denna del av sträckan.

Hur mycket höjdmeter är det då under de 10 milen som ligger mellan mil 4 och 14? Ja, ungefär 650 höjdmeter, eller ungefär lika mycket som Vännästrampetrundan (räknat per mil).

Under 8 mil från fram till 21,6 mil är det inga särskilda stigningar av tillräcklig längd och lutning för att jag ska nämna de här. Men då vi når Tiveden hittar vi en backe på 700 meter och 4,3% lutning. Vi trampar i två-led.

De som fortfarande är med i klungan börjar nu kanske känna att detta kommer kanske kunna gå vägen, förutsatt att vi kört tillräckligt fort. Efter 26,4 mil rullar cyklisterna in i den näst sista stigningen med 2-led. Det är Hammarsundet med 800 meter och 3,9 % lutning. Efter 27,5 mil kommer vi så slutligen fram till den sista och brantaste delen i Medevi. Där hittar vi 300 meter och 6% lutning. Självklart blir det två-led.

Sedan är det bara att brassa på till målet. Eller helst ligger vi riktigt bra till så vi kan köra kontrollerat sista 20 km till målet.

Hur lugnt ska vi nu trampa när vi kör 2-led? Hur mycket två-ledscykling blir det? Jag räknar till 5,2 km av 300 km. Inte mycket. Däremot kommer vi tjäna mycket tid om vi vågar ta det lugnt i backarna.

Ett litet tankeexempel. Om vi skulle cykla extremt långsamt i de backar jag nämnt och trampa 10 km/h långsammare än vad vi klarar om vi trycker på ordentligt förlorar vi drygt 4 minuter mot en maxinsats. Det betyder att vi på övrig del av sträckan behöver cykla 8 sekunder snabbare/mil för att få samma sluttid. Troligen blir skillnaden mindre än 10 km/h även om vi tar det lugnt och därmed behöver vi vara kanske 5 sekunder snabbare/mil om vi tar det piano i backarna. Det blir nog inte så svårt om allas ben har undvikit 6 rejäla intervaller i 2-ledsbackarna.

Vännästrampet 2018 - Visst kommer du?

Vännästrampet genomförs i år för 8:e gången och för tredje gången i juli månad. 

Deltagarantalet har ökat alla år som Vännästrampet genomförts och vi hoppas på deltagarrekord även 2018. För visst kommer du?

Loppet är sanktionerat av såväl länsstyrelsen som Svenska Cykelförbundet.

Vännästrampet 2018 äger rum söndag den 15 juli.
Starttiden är som vanligt 12.00 och bansträckningen är för 8:e året i rad densamma.

Sprid gärna detta inlägg till andra som du tror kan vara intresserade av en riktigt bra cykeldag. Det kan ju vara så att intresserade cyklister missar vår information trots att vi försöker sprida det i våra olika kanaler? 

Ju fler deltagare desto roligare upplevelse. Några av er tar det som en utmaning att cykla en längre sträcka med andra, andra vill kanske bara ha upplevelsen, vissa av er vill utmana er själva med och mot andra, och andra satsar på att cykla riktigt fort.

Alla är välkomna oavsett ambitionsnivå och tidigare cykelerfarenheter. 


Föranmälan

Du anmäler dig på vår hemsida: vannasck.se, eller på Svenska Cykelförbundets sida: http://indta.se/. 

Sista dag för föranmälan kommer att vara den 11 juli. Anmälningsavgiften är 200 kronor och betalas till bg nr 176-0321 och ska vara oss tillhanda senast den 12 juli.

Efteranmälan via vår hemsida eller SCF
Efteranmälan kan du göra via nätet senast lördag den 14 juli. Startavgiften är då 250 kronor och betalas i samband med start söndagen den 15 juli 10.00-11.30.

Efteranmälan på tävlingsdagen
Efteranmälan på tävlingsdagen är möjlig från 10.00-11.30. Startavgiften är då 300 kronor.

Start, ombyte mm
Uthämtning av nummerlapp och ombyte kommer att ske på Vännäs Bad- och Camping. Starten sker på parkeringen utanför badet.
BoendeDu hittar stugor och husvagnsplatser på Vännäs Bad och Camping: http://www.vannasbadcamping.se/camping/. Ett annat alternativ är Hotell Vännäs: http://www.hotelvannas.se/



Fika, depå och priser
I Nordmaling efter ca 50 km erbjuder vi en depå med dryck och tilltugg. 

Efter målgång bjuder vi på fika vid Vännäs Bad- och Camping. Där har vi även prisutdelning. Du kan vinna oavsett hur snabbt du cyklat. 


Bansträckning
Banan mäter ca 125 km. Starten sker via masterstart i några kilometer och leder in cyklisterna på vägen mot Hjoggsjö. Cyklisterna fortsätter sedan förbi Hjoggsjö mot Mosjö där vi svänger höger mot Gräsmyr och sedan vidare mot Nordmaling.  

Banan går vidare genom Nordmaling och sedan upp mot Bjurholm via den fina vägen förbi bland annat Agnäs. Efter Bjurholm bär det åter av mot Vännäs längs den böljande väg 92. Målet är beläget ca 2 kilometer uppför backen mot Pengsjö.

Från målet är det ca 5 lättrullade kilometer tillbaka till starten där det finns dusch och ombytesmöjligheter.

För att markera banan används skyltar, pilar i vägen och flaggvakter.
Jag och bror brukar sätta banan. I varje avtagsväg finns pilar på vägen och skyltar som visar vägen. Dessutom finns en skylt var 10:e km som visar hur långt det är till mål.

Höjdmeter
Nedan kan du se höjdkurvan. Det är masterstart till i slutet av första stigningen. Det är en del stigningar de första 6-7 km innan det till största del går böljande eller utför i 40 km till Nordmaling. Från Nordmaling till Bjurholm finns endast någon enstaka tydlig klättring, men det bär svagt uppför på stora delar av sträckan. Från Bjurholm finns det några stigningar innan det bär utför sista milen fram till målbacken som är just under 2 km lång. Total stigning är 810 höjdmeter.







Tidigare upplagor
Vill du få lite inspiration och information från tidigare upplagor hittar du det på länkarna nedan. De flesta är skrivna ur mitt perspektiv och speglar självklart inte hela bilden av vårt lopp. Jag är en av de som vill cykla riktigt fort. Många har helt andra mål. Från att första cyklist går i mål fortsätter cyklister att nå målet under ca 2 timmar.

Här hittar du bilder från 2011 års upplaga tagna av fotograf Erik Åström.Här kan du läsa Västerbottens Kurirens (VK) reportage från 2012 års upplaga.
Racerapport 2013
Racerapport 2014
Racerapport 2015
Racerapport 2016
Racerapport 2017


Välkomna!!

lördag 2 juni 2018

Tävlingspaus, men Bikeboost - Tråkigt, roligt, tufft och lite för svag

Lite krasslig och ryggont gjorde att jag inte körde den gemensamma träningstävlingen i torsdags. Istället tog jag ett kortare pass med tempohojen och det fungerade okej. Lugnt 20 km och sedan vår lokala maxmil på typ 90-95%% av max. Inte någon toppenkänsla, men acceptabelt.
Kort fotostopp efter maxmilen
Igår blev det ett lugnare pass. Kroppen var sådär.

Det känns annorlunda att inte vara med på helgens Sverigecuptävlingar. Men det är samtidigt helt rimligt. Jag kände att det var mycket att göra här hemma och jag ville också få tid med familjen, då det varit många resor på slutet. Dessutom är min bedömning att ryggen inte pallar lopp tre dagar i rad. Slutligen var de tre tävlingarna i Stockholmscupens 3-dagars inget som passade mig och chansen till bra placeringar var inte stor. GP både fredag och lördag och på söndag ett linjelopp där det brukar bli spurt. Dessutom är det en mycket farlig trafiksituation under det loppet.
Kvällscykling kan vara mysigt

Jag planerade att träna på nu under helgen, men då Katten var på Yoga hela förmiddagen i dag och det Bikeboost som var i dag startade tidigt bestämde jag mig för att åka dit. Ingen riktig tävling, men bra träning borde det bli. När jag väl dök upp i Umeå sken solen och det visade sig vara med ganska så många starka cyklister. Skulle nog bli jobbigt.

100 km på en bana som bjöd på tre större klättringar, lite böljande vägar och rejäl vind.

Det började med 20 extremt lugna kilometer innan den första klättringen på 3,6 km. Jag lade mig i front och väntade in någon som ville köra riktigt  hårt. Victor Andersson tog spets och tryckte på bra. Det blev ytterligare några fartökningar, medan jag valde att köra passivt. Så hoppade kedjan och jag tappade en hel del, men lyckades få upp den på stora klingan igen.

Tryckte ikapp och vi var lös några stycken på toppen, men det gick för lugnt och vi blev många igen.

Återigen efter backen ville ingen köra, så nu väntade väldigt mycket cykling där jag i stort sett låg först eller provade utbrytningar mest hela tiden. Nu var det tyvärr alldeles för få som ville köra och när vi kom loss några stycken var det inte tillräckligt mycket tryck. Jag fortsatte dock att stöta. Till och med från spets. Allt för att få bra träning. Totalt blev det en timme med en NP på 334 watt, så det blev bra för kroppen. Det var dock mycket lugnare att ligga i klungan och de flesta var med. Lite synd att inte fler vill köra, men så kan det vara.

När vi så kom på en väldigt lång raksträcka som skulle leda fram till den brantaste klättringen blev det verkligen krypkasino. Jag låg först väldigt länge och sedan en kille från Obbola CK och löste av mig. Hur lugnt vi än körde ville ingen gå förbi. Det blev rejält tråkig cykling i några mil.

Så var vi då framme vid Rödtjärnsberget och jag förstod att det skulle bli svårt att gå med de allra snabbaste. De flesta var ju obrukade och jag hade spenderat väldigt mycket mer energi än de flesta. Dessutom är denna backe för brant för mig utifrån min vikt och effektprofil. Det gäller framför allt om inte tidigare hårdkörning bränt bort spetsen på de allra vassaste på kortare maxinsatser.

Jag gick in i stort sett först i klättringen, men nästan direkt hoppade kedjan igen. Jag tappade då en del och jag insåg sedan att jag inte hade kraft att kunna köra ikapp tätgruppen. Jag tog därmed mitt tempo för att ha lite sparat på toppen. Så trots 450 watt i 3.30 minuter, var jag avhängd och omcyklad av många. Så kan det gå. Slut för idag.

Men så tänkte jag att det går ju ändå att mata på till mål. Tryckte förbi några på krönet och gick hårt utför. Hämtade in några på platten och sedan fick jag sällskap av Peter Nilsson från Team Norrbotten och Peder Larsson från Gimonäs CK. Vi matade på uppför nästa klättring och vidare i ca 10 km innan vi till slut gick i kapp tätgruppen. Det blev ca 15 minuter med en rejäl insats.

Vi rullade på och någon föll ifrån. Tror vi var 7 stycken som skulle spurta om det. Jag provade dock lite innan spurten och var loss en kort stund innan det syddes ihop. Joel Bodén från Gimonäs CK drog igång med ca 7-800 meter kvar. Jag tog luckan han fått med alla övriga i rygg. Gick förbi och var först med ca 100 meter kvar, sedan kommer tre stycken bakifrån och jag landar fyra.

Det var helt rimligt. Jag hade tryckt i snitt nästan 800 watt i 34 sekunder (högre från början och sedan allt lägre), och de andra hade gått i rygg. Men det hade nog inte blivit så mycket bättre om jag avvaktat och spurtat. Har lite för låg maxeffekt.

Sammantaget var det tråkigt i början och sedan försökte jag göra det givande genom att vara aktiv. Sedan tråkigt igen och med en riktigt tuff och bra avslutning. 33 minuter på en NP på 360 watt, avslutade loppet. Totalt sett en bra dag för min träningsplanering inför SM. Jag körde förstås inte taktiskt om vi utgår från att få bästa möjliga placering, men då hade dagen gett mindre. Sedan är det troligt att det ändå blivit spurt. Så det var helt rätt. Ja, trots att jag tog det som träning kommer ju alltid tävlingsdjävulen och man vill vara först. Var dock inte missnöjd efteråt då jag nått målen för dagen.

Först i mål idag var Tobias Rosencrantz från Sävar CK. Jag upplever honom ännu starkare i år, och när det gäller spurt har han få övermän. Roligt med så bra form! Bra kört!

Jag vet inte riktigt övrig ordning, men i tätgruppen var vi cyklister från Vännäs CK, Team Norrbotten, Skellefteå AIK, Luleå CK och Gimonäs CK. Bra spridning alltså.

Hoppas många kommer på vårt lopp - Vännästrampet söndag den 15 juli.

För övrigt roligt med alla glada tillrop kring min blogg som jag fick höra före, under och efter loppet i dag. Ska försöka fortsätta att intressera, motivera och inspirera.

Min blogglista