lördag 12 maj 2018

Mälarcupen - Första temposegern, någonsin!!!

Idag Mälarcupens tempolopp. En av deltävlingarna i SwecupMasters.

Klockan ringde redan 06.00 då jag alltid behöver minst 4 timmar innan jag vaknar till, och min start var 10.07.30.

Ingen frukost på hotellet heller, då min teori är att jag alltid ska ha ätit klart minst 3 timmar före start och då hade inte frukosten på hotellet öppnat. Fick istället äta lite på hotellrummet vid 06.30.

Därefter lite praktiska förberedelser innan jag hoppade på trainern för 30 minuters uppvärmning. Ja, jag kör alltid första uppvärmningen i hotellrummet. Hittills har ingen klagat på ljudet, men då är min trainer också ganska tyst. Lugnt förutom 3 x 30 sekunder på hög effekt.

Därefter in med cykel och annat i bilen och avfärd mot Orresta där dagens start och mål var (mitt mellan Västerås och Enköping). Många cyklister på plats och riktigt fint väder.

Det fanns mycket osäkerhet i kroppen idag. Dålig form vid förra tävlingen och en rygg som vissa dagar fungerar och andra inte. Nu bättre träning i tre veckor. Hur hade det påverkat?

Stenhårt motstånd idag med nästan alla de bästa på plats. Hur skulle jag stå mig? Hög puls på uppvärmningen - på väg att bli sjuk eller bara spänd? En bana som borde passa, men har jag det mentala och trycket som krävs eller saknas det fortfarande?

Som vanligt blev det en hel del trevliga snack innan uppvärmningen. Faktiskt nästan för många då det blev ganska tight att hinna med tänkt uppvärmning innan start.

Så var det då dags. I dag var det start var 30 sekund och jag förstod att det snabbt skulle visa sig hur kroppen skulle fungera idag. För att det skulle vara bra behövde jag hinna upp de närmst startande ganska så snabbt utan att benen surnat.

Start. Jag gjorde mitt yttersta för att inte gå för hårt i början vilket alltid är faran då du är fylld av endorfiner och nervositet. Blir det får hårt i början får du då äta upp det senare.

Jag lyckades bra med min plan och höll igen första två kilometerna innan jag hittade min pace. I efterhand kan jag se att snitteffekten de första 3 minuterna var de lägsta under hela loppet.

Jag kände ganska snart att känslan var god och jag kunde trycka på bra. Sedan hjälpte det till att jag hämtade in första cyklisten efter bara några kilometer.

Riktigt rolig väg de första 9 km. Smalt och ganska svängigt, men i stort sett platt. Bra känsla.

Vägbyte efter 9 km och nu in på en större väg. Bra effekt hittills och jag insåg att om jag lyckas hålla trycket hela vägen lär det bli topp 5 i dag.

Det fortsatte rulla på bra och jag hämtade in fler och fler cyklister. Totalt tror jag det blev 6 stycken som jag passerade. Med 4 km kvar började det ta emot och pulsen var hög. Trots det lyckades jag avsluta sista 2 km med högre effekt än någon annanstans under banan. Riktigt nöjd med det.

Jag rullade i mål och var rejält trött. Sista 20 minuterna med en snittpuls på 94%. När jag såg att jag snittat en bra bit över 46 km/h över nästan tre mil insåg jag att det här nog kan bli bra. Exakt samma effekt första halvan som den andra vilket innebär att jag i stort sett gjorde ett optimalt lopp för dagen.

Cyklisterna börjar rulla in och speakern säger att jag är i ledning. Detta trots att Patrik Boström från CK Fix redan gått i mål. Jag förstår då att det här kan bli en pallplats.

Jag väntar in de andra två favoriterna Marcus Juneholt från Östra Aros CK som alltid brukar vara i topp och sedan Niclas Näslund från Cykloteket racing team som i stort sett alltid vinner oavsett motstånd.

Vid förvarningen förstår jag att Nicklas Näslund passerat Marcus som startat 30 sekunder före. Chans på andra plats i dag då. Riktigt bra!

Så kommer Niclas Näslund och när han passerar mållinjen meddelar speakern att jag fortfarande leder.

Jag inser då att jag kommer att vinna då ingen annan borde slå Niclas.

Helt otroligt faktiskt. En seger! Jo, jag har varit först förut. Men då har det alltid varit på linjelopp. Jag har faktiskt aldrig vunnit i cupen i tempo. På pallen nästan varje gång, men ingen seger.

Så otroligt skönt! Riktigt nöjd och glad. Att vinna när så många bra är på plats är helt otroligt och mycket oväntat. Jo, jag vet att banan passar mig och är det mer kuperat vinner jag inte. Men trots det - idag blev det seger!

Jag vill tacka alla cyklister för de många gratulationerna. Känns som många tyckte att det var min tur. Jag är böjd att hålla med. Har varit nära många gånger.

Ja, nu ska jag fira lite med något gott att äta på hotellrummet.

I morgon är det linjelopp. Jag har inga större förväntningar då banan är platt och det ser inte ut att bli vind. Med andra ord är det svårt att göra något under loppet och blir det spurt har jag inget att hämta. Att det är ca 100 cyklister på start på smala vägar gynnar inte heller mig som är försiktig. Men oavsett hur det går så länge jag inte kraschar kommer jag ändå vara nöjd när jag åker hemåt i morgon kväll.

fredag 11 maj 2018

Söderut för tävling, rekat banan och förberedelser

Då har jag anlänt till hotellet i Enköping. Jo, tävlingarna arrangeras av Västersås CK, men tävlingarna ligger mitt emellan Västerås och Enköping och det passade bättre med boendet här.

Mitt på dagen landade jag i Orresta där start och mål för helgens tävlingar. Mälarcupen är deltävlingar i den totala cupen. 

Jag började med att rulla tempobanan ett varv med bil. 

Mitt första intryck var att vägen var ganska smal och att det svängde en hel del. Däremot var det väldigt få höjdmeter. Några riktigt klurigt svängar i första delen av banan.

Efter att ha rullat de drygt 27 km var jag tillbaka i Orresta och parkerade då vid Golfbanan. Ut med tempohojen och ombyte. Sedan iväg i strålande sol och hög värme. 
I bilen hade jag inte märkt av det, men när jag började rulla kände jag att vinden var påtaglig.
Hela banan är egentligen öppen för vindar, så blåser det mycket i morgon blir det en stor faktor.
Inledningsvis gick det väldigt fort då det var medvind eller kantvind med. På några ställen får man vara vaksam i morgon om det är sådan här stark vind och går så fort. Annars kanske det blir åkerbesök.

Efter 13 km var det höger in på ny och bredare väg. Här kan det nog bli tufft med en rejäl kantvind.
Överlag var det väldigt fint runt banan och vädret hjälpte förstås till. En fin upplevelse helt enkelt.
Några korta partier tryckte jag på för att känna hur olika svängar skulle kännas, men i övrigt gick det ganska piano.
Efter ca 19 km blev det kantvind mot och är du trött i det läget och vinden ligger lika i morgon lär det bli en prövning.

Med några kilometer kvar var det ett nytt vägbyte och motvind sista kilometerna in mot mål. 
Sammantaget var det en trevlig bana som kommer att bli utmanande utifrån att det krävs en hel del att hålla ett jämnt och bra tryck hela vägen. Blåser det som i dag och det samtidigt är lika varmt, så blir utmaningen mycket större. Banan gav i alla fall ett trevligt intryck.

Efter att ha åkt vidare till Enköping bar jag upp alla grejer och cyklarna på rummet och sedan har jag förberett lite för i morgon. Nu vila inför det som blir en tidig start.

I vanliga fall brukar vi starta sent på tempot. Nu tidig start två tävlingar i rad. I morgon rullar jag iväg 10.07.30.  Ja, vi brukar också starta med en minuts mellanrum, men nu är det 30 sekunder för andra tävlingen i rad. Många nyheter helt enkelt.

Nu får vi se hur kroppen känns i morgon. Förhoppningsvis i alla fall ett steg åt rätt håll.

torsdag 10 maj 2018

Tävling på gång, tempotest och sökande efter form

I helgen är det dags för min andra och Sverigecupens tredje helg.

Mitt mål innan säsongen började vara att delta på alla helger med ett tempolopp och ett linjelopp. Övriga helger där det inte  är något templopp utan linje och GP skulle jag lämna öppet om jag skulle vara med eller ej beroende på tidigare resultat, form mm.

Tyvärr har jag redan nu missat en tempohelg på grund av skada, så denna andra tempohelg blir den sista inför SM. Alla lopp de närmsta helgerna är nämligen linjelopp eller GP.

Med tanke på att jag varit skadad och missat en hel del träning hade det förstås varit bättre att få ytterligare ett tempolopp i kroppen inför SM, men jag får helt enkelt förhålla mig till att det är som det är.

Jag har inte på något sätt toppat inför helgens tävlingar utan mer inriktat mig på att få till mycket och bra träning för att kompensera för tidigare sjukdomar och skador. Men visst hoppas jag att formen ändå ska vara på väg och att helgens tävlingar ger bra besked kring det.

I går körde vi Maxmilen med Vännäs CK. Vi fick se mycket stark och bra cykling av mina lagkamrater.

Själv körde jag milen i den intensitet jag hoppas klara ett längre linjelopp. Vad var då känslan? Ja, positionen på cykeln med en lite lägre front kändes faktiskt helt okej. Samtidigt hade jag lutat fram sadeln till maxlutning på 9 grader för att spara ryggen mer. Även det kändes bra. Inte så mycket känningar i ryggen, vilket var lovande.

Benen och kroppen i övrigt var okej, men inte spritter det i benen precis. Sammantaget var det ändå okej, men tid, snittfart, effekt och puls visar på att jag har en bit till peakform.

Nu blir det spännande att se hur mycket jag behöver förbättra mig efter helgen. Det blir nämligen en riktigt bra värdemätare på lördagens tempo. I stort sett alla som är medaljaktuella på ett SM är på plats. Riktigt många och riktigt starka cyklister. Jag behöver alltså höja mig rejält från förra tävlingen om jag ska få ett acceptabelt resultat.

För söndagens linjelopp ser det kanske inte helt hoppfullt ut. Den verkar inte vara så utslagsgivande och samtidigt väldigt många cyklister till start. Så här innan jag sett banan säger jag att det blir klungspurt, och då har jag inte mycket att hämta. Men visst gör vi ett försök även här.

Idag torsdag är det träningsvila. I morgon anländer jag till Västerås och planerar då att rulla igenom tempobanan. Återkommer med rapport.

tisdag 8 maj 2018

Fri lek på kvällens träning

Tyvärr har jag åter känningar i ryggen. Det innebar en ofrivillig vila igår. Satsade istället på stretching och annan rehab.

I dag kändes det lite bättre.

För att spara ryggen har jag nu vinklat sadeln på tempohojen ännu mer framåt. Jag var ute och provade i ca 20 minuter, och det kändes som det är ett steg på vägen.

Efter detta hämtade jag racern. Gemensam träning med Vännäs CK stod på programmet.

I kväll blev vi 7 stycken som rullade Brännlandsrundan.
Först lugn cykling innan det var dags för en lagtempointervall. Det blev drygt 7 minuter med bra fart och intensitet.

Lite mer lugn cykling innan vi startade. "Fri lek". Det innebar att vem som helst fick rycka/köra hårt och andra fick kontra på det. Men som längst fick detta hålla på 4 minuter innan de längst fram skulle vända och åka tillbaka tills alla var återsamlade. Sedan var det åter fritt att köra hårt.
Det fanns inga krav på att köra hårt och du valde själv hur ofta du matade på.
Det blev en riktigt trevlig kväll med lite känsla av tävling, men väldigt lugnt däremellan och mycket mer avslappnat.
Man förstår att det var mycket lugnt och mycket hårt då den faktiska snitteffekten bara blev 175 watt, medan NP landade på 290.
Solen lyste och det var verkligen fint i kväll. Inte så varmt, men fint.
Alla fick bli så trötta som de ville och känslan var att inte bara jag tyckte det var skoj.
Fortfarande går solen ned tidigt, så innan vi var klara efter ca 100 minuter var det nästan mörkt.

söndag 6 maj 2018

Ny tempoställning, en ren, en korv, bara ben och kraschad bakväxel

Efter torsdagens urladdning på vår hårdkörningskväll hade jag träningsvila i fredags.

I går var jag ute på ett kortare träningspass med tempohojen. Jag hade gjort en del justeringar med tanken om att jag skulle komma ner djupare och minska luftmotståndet. Det som kan ställa till det då är att höften blir "låst" och att trycket i pedalerna går ned och totalt sett förlorar du på din nya position.

Så i slutändan handlar det om att bli så aerodynamisk som möjligt utan att förlora tryck i pedalerna.

Blev det då bättre? Ja, det är jag osäker på. Benen var sega, så det var inte läge att köra riktigt hårt vilket först då visar hur trycket över tid fungerar i tempoställningen.

Melvin tog och filmade min nya position, så jag kan i alla fall utifrån den konstatera att aerodynamiken är bättre. Men det är ändå inte säkert att det går snabbare och att jag rullar vidare på detta sätt. Fler tester behövs.

I går kväll var det 70-årsfest hos mor och far. Det blev en trevlig kväll med väldigt god mat.

Idag distanspass, och för första gången detta år gick det att cykla i endast byxa och tröja. Trevligt!

Vi blev 4 stycken som tog oss an 130 km i fint väder, men med rejäl vind och en hel del höjdmeter.

Vi rullade först till Vindeln som tyvärr stängt alla sina caféer så det blev kaffe på OK. Ja, Erik slog på stort.

På macken träffade vi några cyklister från Gimonäs CK som också var på tur.

Efter ett trevligt fika rullade vi vidare. Tyvärr fick Helmersson ont i ryggen och vände hemåt. Jag, Tjäder och Erik rullade vidare mot Skivsjö, Bjurholm och sedan hem igen.

Det blev en trevlig och givande tur med ca en timme på 90% eller högre av FTP. Resten på distansintensitet eller lite lugnare.

3 timmar och 45 minuter in i träningsdagboken och många trevliga intryck.

Vad var då mest speciellt under dessa två träningsdagar? Ja, idag var det att när det var ca 30 km hem fick jag ett stenskott. Tänkte inte mer på det. När det var ca 10 km kvar slutade bakväxeln att fungera. När jag sedan stannade såg jag att stenskottet nog träffat batteriet för bakväxeln och det var nu trasigt. Surt var ordet.

I går var det mest intressanta att när jag kom i tempoställning vid Brån tittar jag upp och mitt framför mig på vägen står en Ren! Vi hjälptes dock åt genom att jag väjde och den ville flytta på sig, så det gick bra. Men det var i alla fall första gången jag såg en ren i Brån och allra första gången jag mötte en ren när jag cyklat.

Min blogglista