lördag 2 juli 2016

Gottnettempot - Brinnande ben, bra och dåligt resultat och Tovas dödsdag

Jag vaknade vid niotiden och sedan var det frukost i förtältet. Solen sken och det var riktigt varmt.

Idag var det dags för deltävling 5 i tempocupen. Start 14.13.

I takt med att jag förberedde mig för dagens övningar började molnen dra in, och när jag skulle cykla från campingen till ombyte och tävlingssekretariatet hällde regnet ned.

Efter totalt 15 km i regnet var jag allt annat än torr. Benen kändes inte heller som jag önskade utan som jag befarade utifrån gårdagens förberedelserunda.

Jag gick in och bytte om till tävlingskläder och utifrån regnet blev jag kvar inne allt för länge, vilket gjorde att min uppvärmning inför loppet blev dålig. Jag brukar också ta en gel innan start, vilket jag glömde idag.

Sonen och Katten var med idag, vilket var riktigt skoj. Sonen tyckte jag skulle vinna. Inga höga krav där inte.

Just innan start slutade det regna. Skönt!

Så var jag iväg i stor medvind. Det kändes okej i början. Svängde vänster och får plötsligt en bil framför mig. Försöker få den att köra på, men får till slut köra om. Ingen bra start och ca 5 förlorade sekunder.

Banan är mycket kuperad. Upp och ned hela tiden. Jag känner också ganska snart att kroppen inte är med mig idag. Wattalet sjunker som en sten och mjölksyran stiger som en ballong. Även pulsen stegrar.

Jag försöker kämpa, men det är segt. Efter 5-6 km börjar det kännas som det brukar sista kilometrarna på ett lopp.

Vid vändningen kan jag konstatera att det inte går bra. De som startar bakom och är mina största konkurrenter möter jag för tidigt. De har tagit in på mig.

Så börjar jag få korn på några cyklister framför och lite kraft återkommer. Jag hinner rulla om tre stycken innan jag närmar mig den långa och branta målbacken. Tidigare hade jag en plan om lilla fram, men då mina växlar tjorvat sedan cykeln föll häromdagen vågar jag inte byta från stora klingan.

Benen är för trötta för den låga kadensen det blir på stora klingan. Väl uppe är det ca 800 meter kvar och det känns som jag står stilla. Jag får inte till något utom mjölksyra. Så skär jag mållinjen, och smärtan är över.

Jag vet att loppet inte var så bra som jag brukar prestera och mina wattal säger samma sak. Sämsta insatsen för året.

Jag gissar på en femteplats. 

När resultaten börjar komma in inser jag att det blir en tredjeplats. Visst jag blir slagen av Torbjörn Jansson som jag slagit tidigare i år och många är mycket närmare än andra lopp. Men en tredje plats med kokta ben från start får sägas vara bra.

När resultatlistan kommer visar det sig att det skiljer 3.7 sek till segern. Men i dag kunde jag inte göra mer helt enkelt. Samtidigt var det tight även bakåt. Drygt 4 sek före fyran och ca 10 sek före femman.

Hur ska jag då bedöma detta? Helt klart lite dubbelt. Känslan var dålig och mina wattal var sämre än vanligt. Hade jag presterat som tidigare tävlingar hade jag nog vunnit. Frågan är när en så bra chans återkommer?

Samtidigt hade jag inte toppat för denna helg, utan har siktet på SM. Därför var det inte så underligt att benen inte skulle vara så pigga. Men ni vet hur det är. På start vill man alltid vara sitt bästa jag.

Jag kan ju också se att en tredjeplats med nästan alla de bästa på plats när jag inte når upp till min maximala prestation är mycket bra.

Med denna tävling har jag nu en resultatrad på 2, 4, 4, 2, 3. "Bara" segern som saknas.

Melvin ville stanna på prisutdelningen för att se pappa få pris. Vi väntade i två timmar, och sedan kom antiklimax. Det hade blivit något fel, så prisutdelningen blir i morgon.

Nu var klockan vid fem och vi skulle till Mo kyrka. Katten och Melvin tog bilen och jag cyklade då cykeln inte rymdes i bilen. Nu spöregnade det igen.

Väl framme gick vi till minneslunden för att minnas Tova. För två år sedan idag dog vår lilla Tovlov.

Minneslunden var mycket fin, trots regnet. Efter en stund lämnade vi platsen och jag cyklade tillbaka till campingen.

Efter ytterligare 45 min i spöregn var det skönt med en varm dusch.

Efter dusch blev det middag och en film vi såg tillsammans.

Nu har jag förberett för morgondagens linjelopp. Jag ska upp före klockan sex och vill inte väcka de andra, så allt är framplockat etc.

Jag kan konstatera att jag inte har någon vidare form i helgen och den extrema mjölksyra jag drog på mig idag lär inte heller hjälpa. Jag har därför inga förväntningar på några framskjutna placeringar i morgon. Så trots ny cykel lär det inte ske några mirakler. Jag får istället ta de i de linjelopp som kommer framöver.

Men självklart ska jag kämpa det som går och ta det jag får. Om inte annat lär jag ha fördel av det för kommande tävlingar.

fredag 1 juli 2016

Mygg, bensmärta, växelhaveri och tävling i morgon

Jagade en hel del mygg i husvagnen i natt, så någon vidare sömn blev det inte. Råkade också ut för en benskada under natten, men den återkommer jag till.

Idag på Mellansels camping har det varit kanonväder. Tyvärr verkar det bli sämre på tävlingarna lördag och söndag.

Förutom slappande, bad för sonen, kortspel och grillning har det också blivit lite cykel.

Först tog vi en tur alla tre, i fin natur och hög värme. Riktigt trevligt.

Efter lunch tog Katten en egen lite längre runda. 

På em var det min tur att kolla utrustning och kropp inför morgondagen. Det gick sådär. Min benskada från natten kändes av och benen kändes trötta. 

Sedan skulle jag ta en fin bild på hojen innan jag cyklade iväg. Dock åkte den i backen av den ivriga blåsten. Följden blev en sned bakväxel. Jag bröt till den hjälpligt och hoppas det fungerar i morgon.

Detta blev alltså en dyrköpt bild.

Själva cyklingen blev 26 km och jag rullade morgondagens tävlingsbana. Det går verkligenbara uppför och utför. Inga platta partier alls. Benen och kroppen behöver vara rejält mycket piggare än idag om det ska bli en rolig morgondag.

Under min runda mötte jag fyra tävlingscyklister. Två från Fredrikshof och två jag inte han uppfatta vilken klubb de tillhörde.

På campingen har det nu också dykt upp en del cyklister. Bland annat 7 st från Skoghalls CK, varav fem verkar ska tävla.

Nu hoppas jag få sova i natt, att benet känns bättre i morgon och att kroppen känns starkare än idag. 

Jag startar 14.13, och planen är att köra så hårt det går. Återkommer med hur min plan lyckades.

torsdag 30 juni 2016

Med husvagn mot nya utmaningar

I dag bar det iväg till Mellansels Camping. På vägen blev det några stopp för lite inköp mm. 

Middag, uppsättning av förtält och lite annat och sedan var det kväll. Ingen träning idag alltså.

I morgon är planen att först rulla lite lugnt med sonen och Katten och sedan lite förberedelsecykling inför lördag.

Sedan blir det väl lite allmänna campingaktiviteter också.

På lördag är det så Gottnes tempolopp i Sverigecupen. Starten är ca 7 km från campingen, vilket är perfekt.

Tempobanan är rejält kuperad. Mycket mer än vid övriga tävlingar. Rent generellt går det uppför eller utför i stort sett hela tiden, vilket gör det svårt att få flyt i cyklingen. Denna typ av banor brukar jag ha relativt svårt för. Jag kommer dock göra det som går och hoppas på topp 5.

På söndag är det linjelopp, även det på en kuperad varvbana.

Jag hoppas på en bra husvagnsresa och roliga tävlingar. Återkommer med hur det går.

onsdag 29 juni 2016

Tre bergsintervaller och ännu mer hårdkörning

Igår var det tisdagsträning med Vännäs CK. Vädret var toppen och för dagen blev vi 9 hugade cyklister. Åtta från klubben och David Lif från Dinvelo CK som var uppe här i norr och hälsade på föräldrarna.

Vi brukar köra intervaller på tisdagar och igår ville Christoffer köra dessa i backar. Vi bestämde oss därför för Rödtjärnsberget som är drygt 1 km med 6,5% lutning, sedan skulle vi ta Hössjöberget som är ca 3 km med 4% lutning och slutligen Pengsjölia som är ca 2 km och ca 5% lutning.

Vi bestämde oss också för fri fart i den korta stigningen upp till kyrkan i Vännäsby.

Vi rullade lugnt i väg och ganska snart var vi framme vid kyrkbacken. Jag hade bestämt mig för att trycka på bra, men inte max och det blev ca 480 watt i 100 sekunder.

Vi rullade lugnt vidare via Brån och Strand. Solen sken och det var riktigt gemytligt. Efter ca 10 km var vi framme vid Rödtjärnsberget och nu var det många som positionerade sig, så det skulle alltså bli race till toppen.

Det gick hyfsat balanserat i början innan Helmersson satte upp ett rasande tempo. Han var verkligen stark. Jag tog hjul och allt eftersom släppte övriga. Med några hundra meter kvar till toppen växlade jag upp, ställde mig upp och spurtade. Jag fick en lucka och uppe på toppen sänkte jag intensiteten. Då kom jag ihåg vad Helmersson brukar säga. "Det är fram till krönet som gäller". Jag väntade då in Helmersson. Gick i rygg kanske 50 meter och spurtade sedan igen sista biten.

Backen kändes ganska så bra, men jag kände att nu när det var skarpt läge var sadeln för hög, så jag sänkte den 5 mm. Det kändes sedan bättre resten av rundan.

Denna gång blev det 450 watt sista 3 minuterna upp till krönet och 350 watt de 45 sekunderna före det gick på rejält.

Vi väntade in alla och rullade sedan utför. Sedan är det slätta fram till korsningen mot Hössjö. När vi var framme och svängde höger blev vi rejält överraskade. Vägen hade förvandlats till grus- och stenväg. Muntert.

Vi dividerade vilken väg vi skulle ta då vi befann oss i en fyrvägskorsning. Vi bestämde till slut oss för att cykla samma väg tillbaka, förutom att vi skulle lägga in Överbodaklättringen som bonus.

Sagt och gjort. Vi vände tillbaka och snart var det dags för Rödtjärnsberget igen, men från andra hållet. Detta håll är lite kortare och brantare.

Denna gång tog Christoffer spets och han höll en bra bit in backen och sedan försökte Helmersson göra ett ryck som jag kontrade på och höll hela vägen upp. Denna väg är klättringen 1100 meter och i snitt ca 7%. 2,5 minuter på ca 450 watt och sedan sista 30 sekunderna på i snitt drygt 600 watt. Jag gillar verkligen inte klättringen från detta håll, då den inte passar mig. Så det var förvånansvärt bra.

Vi väntade åter in alla och rullade ut för backen i bra fart. Bitvis över 70 km/h. Väl nere väntade vi åter på varandra. Nu var det nämligen bara några hundra meter så var det dags för Överbodaklättringen.

Denna klättring har vi inte kört tidigare och den har inte ett tydligt slut. Därav var vi alla lite osäkra hur vi skulle cykla. Det blev därmed en mycket lugnare start än de andra klättringarna. Efter ett tag drog jag upp tempot och fick sedan en kontring på mig. När det planade ut blev det riktigt lugnt. Jag var osäker på hur långt det var kvar. Men så kom Christoffer i ett huj och fick 10 meter. Jag insåg nu att det inte var långt kvar och att jag dessutom både hade ett avstånd och kedjan på lilla klingan vilket inte var bra då det inte var så brant.

Jag matade på rejält och var precis i kapp där jag förstod att det var målgång. Jag tänkte ta inner, men i och med att vägen svängde höger, tänkte jag att det inte var värt att chansa. Skulle Christoffer ta en skarp inner skulle vi snart båda vara i diket. Jag bromsade istället ned. Christoffer har verkligen ett bra första klipp, så är man inte med blir det till att jaga.

Totalt blev det en bit över tre minuter på i snitt 423 watt. De sista dryga 20 sekunderna när jag jagade Christoffer blev det drygt 800 watt. Hade blivit klart mer om jag inte växlat ur då jag inte han få upp kedjan på stora klingan.

Efter denna klättring valde några att åka hem.

Vi blev sex stycken som rullade vidare tillbaka mot Vännäsby. I Brån brukar vi alltid ha en spurt där det gäller att vara först. I dag hade jag dock bestämt mig för ett uppdrag åt de andra. För att bli lite trött tänkte jag det skulle bli modell längre. Med två kilometer kvar ökade jag till 300 watt. Med 1,5 km kvar till linjen höjde jag till 375 watt. En km kvar höjde jag till 410 watt och ca 44 km/h. Sista 300 meterna höjde jag till 530 watt och ca 48 km/h. Men spurten uteblev. Alla låg på hjul fram till mållinjen. David Lif förklarade att han inte visste vart mållinjen var, vilket var rimligt då han inte brukar köra med oss, och övriga vet jag inte riktigt.

Väl inne i Vännäsby lämnade även Tjäder gruppen, så nu var vi fem. Vi hade en kort stigning med spurt kvar vid kyrkan i Vännäsby. Där brukar jag försöka maxa hela backen, men i dag tänkte jag ta det lugnare och bara spurta. Av den anledningen blev det en lägre snittwatt på 560 under de 40 sekunder backen tog (körde på 34 häromdagen). Spurten på slutet tryckte jag inte max, då jag snabbt var först, utan det blev bara kring 900 watt.

Så var vi klara och rullade tillbaka.

Det blev ett bra och givande pass med många fina intervaller. Alla har verkligen gått framåt i föreningen så det blev till att bita i rejält. Det blev som bäst en normaliserad tjuga på 349 watt trots lugnare cykling emellan och för den dryga timmen i mitten med lugnt blandad med hårdkörning en normaliserad watt på drygt 300 watt.

Detta var helt klart ett bra pass och nu hoppas jag det hjälper mig att ha en stark och fräsch kropp till helgens Sverigecuptävlingar i Gottne.

Vi åker redan i morgon i väg med husvagnen och jag har redan packat kameran. Det är anledningen till att detta inlägg helt saknar bilder. Sorry för det.

Idag har det inte blivit någon träning utan bara arbete och sedan packning inför avfärd.

söndag 26 juni 2016

Fem på långrunda med fikastopp i Vindeln

Idag hade jag och fyra andra cyklister i Vännäs CK planerat en distansrunda. När jag vaknade insåg jag snabbt att vi inte skulle ha vädret emot i alla fall. Redan tidigt på morgonen var det riktig utlandsvärme.

Vi hade bestämt träff 09.30 vid Gulf och snabbt bestämde vi oss för en runda till Vindeln och hem.

Jag var helt klart spänd på hur knäna skulle må av en längre cykelrunda på nya cykeln.

Vi tog sikte mot Bjurholm då vi planerade att köra via Skivsjö. Det innebar först ca 20 km på den böjande vägen mot Bjurholm. Efter ca 10 km var det ett vägbygge och det blev till att köra grus en bit. Jag har ingen aning om det var anledningen, men efter att vi svängt av mot Skivsjö hade Lotta punktering.

Efter fixad punktering rullade vi vidare på den fina vägen som leder mot Vindeln. Böljande, hyfsat smal och fin med vatten vid vägen. Riktigt fint.

Ja, innan vi rullade vidare justerade jag också ned min sadel ca 4 mm och lutade den lite mer framåt. Knäna som hade börjat spöka fungerade sedan bättre resten av rundan.

Vi rullade på i en jämn intensitet större delen av vägen mot Vindeln. Snittet landade kring 33 km/h med en relativt låg snittpuls.

När vi närmade oss Vindeln korsas Vindelälven och sedan är det en klättring på ca 600 meter. Detta var enda stället där jag tryckte på innan fikat. Kändes hyfsat.

Vi stannade vid Vindelns Campings café. Efter en trevlig paus rullade vi vidare.

Nu med sikte på Rödåsel och hem via Vännäsby. Denna väg är kortare så vi hade drygt 50 km till Vännäs.

Vi fortsatte med distansintensitet och förutom lite kastvindar var allt perfekt. Nästan framme i Vännäsby drog Helmersson på och vi var några som hängde på, vilket gjorde att vi fick en pulsökning.

Inne i Vännäsby informerade jag de övriga om att jag tänkte bränna på i kyrkbacken. Alla tryckte på bra. Christoffer S var riktigt snabb och dessutom startade han sin maxinsats före startlinjen. För att kunna jämföra med tidigare insatser i backen väntade jag till startlinjen och Christoffer hade en fin lucka när jag började trycka. Han var riktigt stark och det var först de sista 10 sekunderna jag började plocka in. Jag tog in det mesta, men han inte ikapp. De övriga var inte långt efter.

Det tog 34 sekunder uppför backen och en snittwatt på 770. Det var helt okej, men sista sekunderna gick det lite väl segt.

Vi rullade sista biten tillbaka till Vännäs och tackade för en trevlig runda på nästan 130 km och en bit under 4 timmar.

Nu blir det nog lugn träning i morgon, lite intervaller på tisdag och därefter får känslan avgöra hur resten av veckan ser ut fram till tävlingar lördag och söndag.