I onsdags tog jag så ut tempohojen och körde en tjuga på ca 44 km/h i snitt och det utan att maxa. Kroppen kändes klart bättre och pulsen var mer stabil. Helt klart hoppfullt.
I torsdags var det inplanerat vila och sedan avfärd på fredag morgon till Wira Bruk, söder om Norrtälje. I och med att jag åkte först på fredagen så innebar ett regn precis när jag kom fram på kvällen, att jag fick skippa genomåkning av banan vilket jag alltid annars genomför.
Istället blev det en riktigt tidig kväll då jag somnade redan vid 21. Det var helt klart behövligt då kroppen inte mått toppen av långa och tuffa arbetsdagar och sedan väldigt mycket att göra hemma. Egentligen har det bara varit under tiden jag cyklat som jag inte haft ont i rygg och axelparti.
Ja, sedan skulle jag upp tidigt också. Klockan stod på väckning, 06.00 och redan 07.00 rullade jag banan. Jag insåg att den skulle bli tuff men passade mig bra. Mycket upp och ned, men mest åkbackar och sedan en klättring på utvägen efter ca 7 km. I övrigt inget tekniskt och inga vägbyten.
Trots att Patrik Boström från CK Fix inte var med idag fanns många starka cyklister på start. Bland annat Mats Snygg från CK Bure som slog mig på SM med ca 10 sekunder och norpade silvret. Sedan var också Stefan Ljungberg från Celexir med som vann tempot på SM i H40.
10.08 rullade jag iväg. En minut före mig startade Fredrik Wikström från Celexir vilket var ett bra riktmärke. Skulle jag klara att gå ikapp honom visste jag att det var ett bra lopp då han är en stark tempocyklist.
Starten blev mycket bra och jag kände mig också stark. Jag såg hur jag närmade mig Wikström och när vi gick in i klättringen efter ca 7 km var det tydligt att jag plockat in rejält.
Kroppen fortsatte att kännas bra i ca 2 km till, men sedan fick jag inse att jag åter gått lite för hårt. Endast 7 slag från maxpuls och långt kvar. Bara att släppa av lite.
Resten av loppet var rejält tufft och jag fick släppa av väl mycket i ett antal utförslöpor för att mäkta med att hålla trycket uppför och över krönen.
Wikström höll i bra och jag hade mattats så nu tog jag inte mycket. Jag nötte mig dock allt närmare och till slut var jag riktigt nära. Jag blev då bekväm med Wikström ca 50 meter framför mig. Skulle jag gå om nu skulle det bli svårt att orka hem, resonerade jag. Men så ökade jag tempot och gick om i en lite längre stigning.
Helt plötsligt visar det sig att det bara är 1 km kvar till mål. Då hade jag varit lite väl bekväm just innan. Men nu matade jag på vad som gick och effektsiffrorna var fina mot slutet.
Jag skär mållinjen och jag är relativt nöjd, även om jag vet att det nog cyklat ännu snabbare om jag inte gått så hårt från början.
I en analys efter loppet ser jag att mina 34 minuter på de dryga 25 km och ca 200 hm, innebar en snittfart på ca 44,5 km/h. Jag kan också konstatera att snittpulsen landar på 94,5% av maxpuls, vilket är rejält högt. Maxpuls över mållinjen.
En normaliserad effekt på 368 watt (faktisk watt på 363) är jag nöjd med, och bättre än på länge. Jag konstaterar också att första 14 minuterna landar på ca 380 watt, vilket alltså var väl högt. Precis som flera tidigare lopp är mina sämsta kilometer de mellan 3-6 km från mål. Jag tappar alltså allt eftersom loppet går, men lyckas ändå hitta lite extra kraft på slutet. Trots allt tappade jag inte lika mycket på hemvägen som jag trodde när jag cyklade.
Extra positivt var att jag inte fick någon pulsrusning i dag, kroppen kändes bättre, sadeln satt fast och den effektmätare jag fått låna av Katten fungerade (till skillnad mot vad min gjort på slutet)
När jag är i mål gissar jag på pallplats, men att det nog inte räckte till seger. Det går dock väldigt fort så är det prisutdelning och jag får besked om att det blir seger i Sherides-tempo, som är en deltävling inom Swecup. Riktigt skoj!
Tvåa blir Mats Snygg från CK Bure. Jag får alltså revansch på honom från förra veckans SM. Trea blir Fredrik Wikström från Celexir.
Alltid roligt att vinna och särskilt när prestationen är bättre än tidigare. Sedan orkar jag inte riktigt hela vägen, men jag får acceptera att min bristande grundträning ligger bakom. Till nästa säsong så! Ja, bara jag får vara frisk och skadefri förstås. Då hoppas jag också att jag kan få till en mer aerodynamisk position om axeln, axeln och armen börjar fungera bättre.
Efter avslutat lopp och prisutdelning blev det fler trevliga snack med olika cyklister innan jag tog husbilen till starten för morgondagens linjelopp i närheten av Norrtälje.
Här har jag rullat morgondagens bana. Överlag en fin bana som förhoppningsvis är så säker som det går. Sedan är min gissning att rundbanan på 23 km som ska köras fyra varv inte är tillräckligt utslagsgivande för att jag ska ha något att hämta.
Det troliga är att det blir spurt och då finns jag inte med där framme. Ja, viktigast är att jag inte kraschar och i andra hand att det blir ett roligt lopp där jag får köra mig trött. Sedan får vi se vad det innebär för resultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar