Samtidigt är tävlingssäsongen vid halvtid och det är dags att summera lite. Resultaten har sammantaget varit enligt vad jag förväntat mig eller bättre, vilket är riktigt skoj. Jag tackar främst en bra försäsong för detta.
Målgång från senaste tempoloppet i Gottne |
14-15 april Örestads tempo - DNS och Örestads linje - DNS
2017 inledde jag första helgen med att bli tvåa i tempot och vinna linjen. I år satte mina ryggproblem stopp, så i sista stund fick jag inse att jag inte kunde starta. Helt klart ett stort avbräck i tempocupen och den totala cupen.
21-22 april Götenetempot - 3:a och Kinnekulleloppet 6:a
Jag var mycket osäkert startande in i det sista, men bestämde mig ändå för att starta. Ont i ryggen och en kropp som inte riktigt ville vara med. En tredje plats på tempot var då bästa möjliga och jag var nöjd.
På Kinnekulleloppet var det en rejäl klättring som skulle tas flera varv där jag skulle behövt bättre form och lite lättare kropp. Jag lyckades dock med en utbrytning innan sista varvets backe och det gav maxutdelning med en 6:e plats. Riktigt bra.
För den som ser bra syns jag i bakgrunden, snart i mål när jag besegrat backen. |
28-29 april Frykdalens tempo och linje - Tävlingarna inställda
12-13 maj Mälarcupens tempo - 1:a och Mälarcupens linje 33:a
Jag hade nu fått träna bra i flera veckor och formen var god. Tempobanan passade mig också perfekt och jag hade dagen. Sällan jag kört ett lopp med så bra känsla. Alla de bästa på plats och ändå lyckas jag vinna för första gången i tempo i Sverigecupen. Otroligt nöjd!
Första segern i tempo någonsin |
Om bansträckningen var perfekt för tempo var den desto sämre för mig på linjen. Över 100 cyklister som startar samtidigt på smala vägar och i stort sett helt platt. Som gjort för spurt, och det blev det. Jag ville inte blanda mig i detta, och rullade lugnt in i mål just bakom vinnaren. Det gick alltså varken bättre eller sämre än förväntat.
19-20 maj Wänershofs GP - 19 plats och Wänershofs linjelopp - 1:a
Jag åkte den långa resan för söndagens linjelopp som jag trodde kunde passa mig. Lagom kuperat och en längre klättring utan att den var för brant. Lördagens tävling var bara en bonus. GP är roligt, men jag är riktigt dålig på det jämfört med de flesta på Sverigecupnivå. Som vanligt var jag akterseglad redan i starten och sedan var det bara träning.
Dagen efter gällde det. Jag var aktiv och försökte skapa en del under andra varvet av tre. Trots det missade jag utbrytningen. Drog dock i kapp den själv i den långa backen på tredje och sista varvet och lyckades ansluta med ett antal cyklister på rulle. Vi drog i från huvudklungan och med ca 3 km kvar gjorde jag ett utbrytningsförsök från vår utbrytning som lyckades. Det innebar att jag kunde inkassera mina andra seger för säsongen och min första i linje. Riktigt bra form och bra känsla ledde fram till ett toppresultat. Skoj!
Första segern för året i linjelopp |
1-3 juni Stockholms 3-dagars - DNS
Utifrån två aspekter valde jag att stanna hemma. För det första passade inte loppen min kapacitetsprofil och sedan kände jag att jag ville ha familjetid efter en hel del tid på resande fot. Jag missade två GP-lopp där jag med all säkerhet inte tagit några poäng och Falkenloppet där jag om allt gått rätt kunde fått en topplacering, men samtidigt också kunnat hamna långt bak.
19-21 juni SM:partempo - DNS, SM:tempo - Silver, SM:linje - DNS
Förberedelserna inför SM gick upp och ned. Jag fick till för lite träning och för få kvalitetspass på grund av en krasslig kropp. Men jag var samtidigt bra på att skapa kvalité i det jag ändå kunde träna. Hur detta skulle slå kändes osäkert.
En vecka innan SM började så min förkylning som fortfarande spökar. Dagarna innan tävling kunde jag inte träna alls och frustrationen var stor.
Partempot visste jag sedan länge skulle bli DNS då jag inte har någon klubbkamrat att köra med. Tråkigt.
Så dagen efter var det dags. Stenhårt motstånd som det ska vara på SM och en osäkert fungerande kropp. Det som talade för mig var min grundkapacitet och att banan passade mig. Sedan var frågan hur jag reagerat på träningen innan SM?
Sammanfattningsvis kan jag säga att kroppen aldrig kändes bra under loppet, att jag påverkades av min förkylning och utebliven träning, men att bansträckning, min vilja och grundform räddade mig. Det kändes uppgivet stora delar av loppet men jag gav aldrig upp. Jag tog verkligen ut allt vad jag hade för dagen och det gav resultat. För tredje året i rad tog jag SM-silver i tempo!
Årets huvudmål - SM-tempot. Så nöjd silvermedaljör |
Mitt stora mål när jag började säsongen i oktober var nått - medalj på SM-tempot. Det var otroligt skönt att få gå upp på pallen och känna att jag gjort vad jag kunnat och återigen lyckats. Om kroppen varit med mig fullt ut hade jag kunnat cykla fortare, men vinnaren var så pass långt före mig, så detta var maxutdelning. Så nöjd!
30 juni och 1 juli Gottnes tempo - 1:a och Gottnes linje - 4:a
Efter SM har jag inte fått till någon vettig kontinuitet i träningen alls. Kroppen har inte velat.
När jag såg startlistan till tempot insåg jag att jag för första gången var tydlig favorit. Lite nervöst blev det då. Sämre form än vanligt och det enda jag skulle vara nöjd med var seger.
Starten i Gottnes tempo som slutade med seger |
Jag kände snabbt i tempoloppet att form och kropp inte riktigt var med. Inte heller kämpaglöden var riktigt där. Det blev inget topplopp precis och säkerligen en minut långsammare än vid en bra dag. Men det räckte ändå till seger, vilket för dagen var viktigast.
Dagen efteråt var det linjelopp och fortsatt dålig känsla i kroppen. Jag arbetade dock aktivt för att komma loss innan den långa klättringen där jag förstod att kroppen nog skulle sätta stopp. Utbrytningsförsöken lyckades inte, så i efterhand borde jag nog sparat mig till backen.
I den 3 km långa klättringen blev det på slutet lucka några cyklister framför mig och jag missade att ansluta utbrytningen med ytterst lite. Sedan hade jag inte vinnarinstinkten för dagen för att maxa ikapp. Jag väntade i stället på hjälp från andra cyklister, vilket jag inte fick.
Jag och en till kom loss från huvudklungan och cyklade själva ikapp cyklisten som låg trea. Han liftade med till spurten och när jag hade pallplatsen klar kom en bil i möte på mållinjen. Jag fick sluta trampa och blev fyra.
En fjärde plats är i sig bra, men för dagen var jag sur. En bra dag hade jag gått med utbrytningen och hade då blivit tvåa eller trea. Nu hade jag tredjeplatsen klar och hindrades av en bil. Ja, det är klart att helt nöjd är du inte då.
Sammanfattning:
Jag har i år hittills deltagit i nio tävlingar i Sverigecupen och i SM. Två av loppen insåg jag redan innan start att jag inte kunde förvänta mig något alls av, och så blev det också.
I de kvarvarande sju loppen har det faktiskt i alla lopp blivit enligt förväntan eller bättre förutom i det sista linjeloppet.
Mina placeringar i dessa sju lopp:
3:a, 6:a, 1:a, 1:a, 2:a, 1:a, 4:a.
Ja, det är förstås svårt att vara annat än nöjd. Jag ger första delen av säsongen en stark 4:a.
Nöjdast är jag över den här - den tredje i ordningen.
Silver på SM värmer skönt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar