Mallorca dag 5 - Ingen sömn, och har jag peakat för tidigt!?

Först tre gemensamma cykeldagar och igår en egen cykeltur. Idag kunde jag blivit själv igen, då Katten sov mycket dåligt i natt och kände sig lite konstig i kroppen när hon steg upp. Hon ville dock cykla och jag anpassade rundan utifrån det. Det visade sig dock gå mycket bra för Katten idag. Sedan får vi se hur det blir senare. Men i morgon är en annan dag - som man skulle kunna säga i dessa mellotider.
.
Min anpassade runda skulle ta oss via Militärbacken upp i bergen. Det gick sådär.

När vi snirklat oss fram till huvudstaden och på väg upp i bergen stoppas vi av militär. Militärbacken avstängd! Var visst någon typ av arrangemang. Surt. Bara att vända om. Snabbt planerade jag en alternativ runda till den alternativa rundan.

Vi åkte ut till kusten igen, och tog höger mot Palmanova/Magaluf och cyklade upp i bergen via Calvia. En start med lite väl mycket trafik, men när vi väl svängde inåt landet blev det väldigt lite trafik resten av dagen.

Det skulle vara hyfsat varmt och soligt idag. Det visade sig dock att solen länge lös med sin frånvaro, och inte var det så varmt heller. Jag hade med mig västen, men inga armvärmare, vilket hade varit skönt under delar av turen.

Vet inte vad som hände med bilden. Fullt så här brun är jag inte...

Denna som tidigare dagar rullade på relativt lugnt med några fartökningar inplanerade. När vi kom till Es Capdella svängde vi mot Gallilea med sikte mot Puigpunyent. Nu väntade en klättring på ca 4,5 km med en snittlutning på 6%. Här planerade jag min första rejäla insats. Vi hade motvind, så det var inte optimalt för en snabb tid upp, men idag fokuserade jag på effekten.

Jag började på just under 400 watt, men kände snabbt att det fanns lite mer. Igår gjorde jag en maxning upp för Randa som inte riktigt var en maxning. I dag skulle det bli max på riktigt.

Bestämde mig snabbt för att korrigera mitt mål till att försöka hålla minst 400 watt. Nu blev det snabbt jobbigt, men samtidigt fanns det tryck i benen och jag hade hela tiden en offensiv tanke och känsla. Effekten ökade till ett snitt på 405 watt och mitt fokus och min vilja ökade att hålla minst 400 watt i snitt hela vägen upp.

Det kunde dock tagit en ände med förskräckelse då jag närmade mig en cyklist i klättringen. Han tog ut till vänster när jag närmade mig, och när jag var i kapp var han mitt i vägen, men lite mer till vänster. Jag tog beslutet att köra om till höger (där det fanns mer plats), vilket jag inte brukar. Han hade nog inte märkt mig och tvärsvänger till höger. Jag hann skrika till och vi väjde båda. Ingen krock, men nära.

Jag matade vidare och hade dålig koll på hur långt det var kvar av klättringen. Jag hade börjat min hårdkörning lite före skylten och jag hade inte framme distansen på klockan utan bara tid, puls, effekt och snitteffekt. Men nog borde jag klara 15 minuter om det skulle ta det, tänkte jag. Visst var det tufft, men jag höll ändå trycket.

Vips så var jag uppe. I efterhand visar det sig att segmentet tog ca 12 minuter och jag hade tryck i 13.38. Snitteffekt för de tolv minuterna blev 405 watt. I och med att jag startade lite lugnare blev snittet för 13.17 på 403 watt.

Mitt personliga rekord för 20 minuter är 397 watt. Idag hade det "räckt" med att klara 390 watt sista 6.30 för att slå mitt pers. För att nå drömgränsen 400 watt hade det krävts 394 watt på slutet. Det känns i alla fall som att om klättringen inte tagit slut hade jag nog kunnat slå mitt pers, då det fanns krut kvar och pulsen vid målgång endast låg på 92%. Men om det blivit 400 watt i snitt för en hel tjuga låter jag vara osagt. Men ett positivt besked helt klart.

Hur som helst blev det min näst bästa effekt någonsin på en tia och min bästa på en 12-minutare. Tillbaka på hotellet såg jag dessutom att tiden var ruskigt snabb för att vara jag och i en klättring.

Jag rullade ned och mötte Katten som klättrade fint. Hon har verkligen fått valuta för sin träning.

Trots att hon "tog det lugnt" då hon var orolig för sin kropp blev det två tjugor, med bara 10 minuter lugnare mellan varje där hon snittade 3,14 watt/kg med bara 72% av maxpuls (dvs under aerob tröskel). Riktigt stor förbättring sedan vi startade träningen i höstas.

 Utför och sedan mer klättring innan vi åter susade utför för kaffe i Esporles. Efter stoppet tog vi sikte mot Valldemossa och efter ett tag kom vi till klättringen Coll den Claret (3,7 km och 5% lutning). Här skulle min andra effektökning ske. Denna gång var dock planen att nöja sig med 380 watt, vilket jag infriade. Varken mer eller mindre. Jag låg under tröskelpuls hela vägen (ca 87-89% av max), men benen var förstås lite segare än vid maxningen tidigare under dagen. Fick i hop en intervall på just under 9 minuter och trots att det åter var motvind blev det ännu ett pers.

Det är sällan man känner känslan. Du kan bli trött, men det finns tryck kvar. Du återhämtar dig på nolltid. Du känner dig stark och offensiv i tanken. Oavsett om du bara tränar då och då eller är världselit söker du den där känslan. När du finner den, är det fantastiskt. Synd det inte är oftare...

Jag börjar nästan bli lite orolig att jag peakat formen för tidigt på säsongen. Man vinner ju inga tävlingar innan säsongen dragit igång. Ja,ja. Jag väljer att tänka positivt och hoppas till och med att det finns lite mer att kräma ur kroppen, även om det säkert blir svårt då formen verkligen är bra nu.

En gel i farten är aldrig fel

Vi rullade ned till Valldemossa där Katten fick en mars och jag köpte lite vatten. Vi tog också en paus och värmde oss i solen som nu tittat fram.

Nu var det mest utför och plattåkning kvar tillbaka till hotellet. Det gick undan då vindarna var bra och Katten var riktigt stark.

Denna vår femte dag summerar jag 4 timmar och 45 minuters cykling, 1550 höjdmeter och ca 12 mil. Ca 23 minuters hårdkörning, drygt två och en halvtimme distansintensitet, en dryg timme i bara 50-60% av maxpuls och ungefär 45 minuter som inte var träningspuls. Sammantaget dock mycket bra och särskilt då jag nu fått ihop nästan 25 timmar på fem dagar.

Tillbaka på hotellet tog vid det lugnt på rummet innan det var dags för middag. Efter middag såg vi på melodifestivalen.

Nu önskar jag att Katten (och även jag) får sova bättre i natt och att hon känner sig bra i morgon.