En smärta kommer oftast plötsligt

Idag tänkte jag mig ut i finvädret för lite cykling. Ursprungligen var tanken att cykla med några kamrater och ca 13 mil. Det visade sig dock igår att ingen kunde hänga på utan alla var upptagna.

Jag ville trots detta få till en hyfsat lång tur då jag insåg att det skulle bli mer egencykling på söndag och då lite kortare, utifrån att vi ska vara på Melvins fotbollsmatch.

Läget förändrades dock till viss del när det visade sig att bror hörde av sig och vi kom överens om att han möter upp mig i Umeå när sonens fotbollsmatch är slut. Det innebär att vi cyklar var för sig till Umeå och därefter cyklar tillsammans resten av rundan. Helt plötsligt blir det en lite längre tur på söndag. Trevligt alla sätt.

Utifrån det kände jag att en sovmorgon skulle vara en bra grej, och då samtidigt lite kortare cykling. Tanken var att åka 10.30 istället för 09.30. När jag så på morgonen skulle mysa lite med Tova när hon låg på golvet hände något som bara händer en mycket gammal man. När jag reste mig upp brände det till i nacke och rygg. Därefter blev det en massa massage, voltaren och frustration. Jag tvekade om jag överhuvudtaget skulle komma ut i dag.

Jag bestämde mig dock för att göra ett försök. I början av rundan kändes det inte alls bra, men efter en stund kändes det bättre. Nu när rundan är över börjar smärtan återkomma. Jag hoppas dock att det inte är problem grande på gång. Det blir  i alla fall lite mer Ipren och Voltaren, och så hoppas vi på det bästa.

Lite producenter för Norrmejerier

Ja, hur som helst blev inte rundan lika lång som planerat utifrån detta, då jag skulle vara tillbaka ett tag före 15.00, så att även Katten skulle hinna ut på en tur med racern. Detta innan middag och ett besök på min bror Eriks Foto-Vernissage.

Fin natur både här och där

Lite fågelskådning blev det också

Jag har som ni vet inte cyklat så mycket på slutet, men en stor del av träningen har varit med ganska bra intensitet. I dag valde jag därför att ta det lite lugnare och låg på en jämn distansfart genom hela passet. För att trigga kroppen att bli bättre att bränna fett, vilket brukar vara bra för mig inför långa cykellopp - körde jag train low. Det vill säga att jag inte tillförde någon som helst energi under mina 93 km och ca 2 timmar och 50 minuter.

Finväder - då är man riktigt nöjd!

Innan jag cyklade hem stannade jag på Coop för att köpa dinkelmjöl och mjölk för att efter hemkomst kunna äta lite av min "specialpannkakor". Den stora skillnaden mot ordinarie pannkakor är att jag tillsätter 3 till 4 ggr mer ägg än vad som står i receptet.

Kyrkan i Vännäsby. Både den och omgivningen känns inbjudande

Inte särskilt kuperat idag inte...

Från bron i Selet

Sedan var det dags för Vernissage. Trevligt och fina bilder. Erik hade verkligen lyckats hitta essensen i sporten. I en annan del av vernissagen hade bergakungen Jonas också en utställning. Det var foton relaterade till järnväg. Melvin blev så betagen i en av Jonas bilder att han absolut skulle köpa den. Så nu får han lägga ut motsvarande fyra veckopengar, men det tyckte han det var värt. Melvin blev dock lite putt när han insåg att man inte fick ta fotot förrän utställningen är avslutad om en dryg vecka.

Med andra ord - det var fina bilder att beskåda, så ni som inte besökt "Gulhuset" uppe på lägret - gör det.

Hoppas nu att axeln och nacken är på speaking terms när jag vaknar i morgon.