Gran Canaria - Soria, San Bartolome, Fataga, Monte Leon

Igår hade jag inte bestämt mig, men det lutade åt vilodag i dag. Så hörde grabbarna jag cyklade med häromdagen av sig. De undrade om jag ville ut på en långtur i dag.

Efter lite moget övervägande tackade jag ja. Man måste ju vara lite flexibel, och vem kan tacka nej till Team Norrbotten!?

Samma färger, inte likadan dress. Doc klikadana hjälmar.

Rundan vi skulle trampa kallas för Presa de las ninâs av Free-Motion, och är en ganska rejäl prövning. Free-motion anordnar själva denna tur och skriver att man måste vara expert för att följa med. 

Dagens gemensamma runda

Jag är ingen expert men har kört rundan tidigare, så det borde nog gå även denna gång.

Efter en natt med kompressionstights och kompressionsstrumpor var benen som nya!? Då det blivit mycket cykling på få dagar valde jag att tejpa min känsliga vad innan jag rullade till hotellet där Andreas och Henrik bor.

Vi trampade iväg mot backen upp mot Soria. Det innebär först någon mils cykling efter kusten mot Puerto Rico. Sedan svänger man inåt landet och får då en slakmota på ca 15 km innan man når själva backen. Väl på plats stannade vi. Jag (och bror) har nämligen en tradition att fota längst ned i backen, så också i år.

Efter lite foton var det då dags för klättring. Vi skulle nu ta oss från 200 meters höjd till 1300 meters höjd med endast några avbrott, och då är man framme i Ayagaur. Upp till Soria var det fem km och sedan brantar det på i fyra kilometer till innan det planar ut en stund vid ca 900 möh. Under dessa nio kilometrarna var det 8% snittlutning, så det var till att bita i. Det var dock kvar 400 m klättring, men då med mycket varierande procent.

Snabba och starka grabbar

I Soria tog vi dock en paus då vi fyllde på vatten och tog en glass. 

Jag skulle kunna skriva att jag kört slut på grabbarna redan i Soria, men sanningen är en annan. Vädret var fint, och dessutom är bilden arrangerad....

Sedan vidare upp mot Ayacata där vi nådde dagens högsta topp innan det vände utför. 

En snygg cykel hittar alltid sin plats.

I San Bartolomé tog vi en kaffe innan vi svischade förbi Fataga och sedan hade dagens två sista knäppor på ca 1,5 km vardera och med en snittlutning på 5,5 respektive 7%. Kvar innan vi rullade tillbaka till Playa del ingles.

En liten fotopaus.

Totalt blev det 1950 höjdmetrar och ca 4 timmars trevlig cykling. Jag är faktiskt förvånad att det kändes så bra i stigningarna och jag hade inte några kriser alls och kände mig stark under hela dagen.

Då jag troligen tar vilodag i morgon och då samtidigt kroppen kändes så pass bra rullade jag ut från hotellet igen efter ca 10 minuters paus med påfyllning av vatten mm.

Jag körde nu själv Monté Leonrundan (eller allt utom sluttampen). 

Runda två för dagen.

Först trampar man till Maspalomas och tar där höger mot Aqualand mm. Det är då slakmota i ca 10 km och under denna tar man 200 höjdmeter innan man når byn Ayagaures. Där väntar ytterligare nästan 300 höjdmeter på ca 4 km. 

Uppför dagens sista backe.

Därefter serpentiner ned på andra sidan av berget. Efter lite övrigt snirklande landade jag tillbaka på hotellet efter ytterligare ca 90 minuter och med 550 nya höjdmeter..

Jag kan nu lägga ytterligare en bra dag till handlingarna. Otroligt fina vägar, många trevliga serpentiner att klättra uppför, roligt att ha sällskap och snacka om både det ena och det andra och som alla tidigare dagar – kanonväder.

Det blev ingen riktig lunch i dag och middag först 19.30. Jag började då bli aningen kolhydrattom, men middagen var återigen riktigt bra, så snart var kroppen återställd. För att belöna mig för att jag var duktig i dag kastade jag dock nyss i mig en hel påse chips. Helt onödigt – men gott.

På med kompressionstightsen och kompressionsstrumporna och sedan får vi se hur morgondagen ser ut.