tisdag 14 augusti 2018

Det strålar ned i benen, 50 km tempo och gemensamt med lite intervaller

Den senaste veckan har åter ryggen börjat ställa till det och det strålar till och från ned i benen. Det beror nog på att jag inte riktigt skötte min rehab under och efter nordiska och sedan inte heller de dagar det senare tog att åka hem med husbilen. Mer behövs inte just nu för att problemen ska göra sig påminda.

Nuläget är alltså låsningar i ryggen, strålande smärta ned i benen, och muskulaturen i benen som då påverkas.

För att komma tillrätta med detta har jag den senaste veckan tagit det lugnt med träningen och dessutom har det blivit flera vilodagar. Inte bra för formen, men med smärtor går det förstås inte att prestera även om formen i sig är god. Så jag har försökt prioritera kroppen.

Jag har nu intensifierat min rehab och det är trots allt lite bättre nu än för några dagar sedan.

I fredags vila. På lördagen socialcykling med Katten och därefter i söndags lite träning med tempohojen. Jag rullade då 50 km på kvällen med en intensitet på ca 300 watt. Låg puls, så det kändes bra. Däremot var musklerna påverkade av ryggen, så i benen kändes det sämre än vad det borde på 300 watt. Det behövs bättre ben om det ska gå att rulla fort.
Utifrån den dåliga känslan och dåliga muskler vilade jag även i går. Istället ett längre pass av rehab. Detta fortsatte jag med idag.

Efter avslutad rehab valde jag dock att rulla med några cyklister på kvällens gemensamma träning.
Det gick oftast ganska så lugnt, men det trycktes på i klättringarna. Jag försökte köra på för att se hur kroppen reagerar. Totalt ca 15 minuter med hög intensitet och resten klart lugnare.
Ja, det blev en trevlig kväll, även om vi nu påmindes om att det inte är normalt med värme här i norr. Riktigt kallt faktiskt idag.
Nu hoppas jag verkligen att känslan i kroppen vänder och att ryggen slutar smärta. Planen är ju att köra Sverigecup i helgen. Tempo på lördag och linje på söndag. Tävlingarna är nere i Värnamo respektive Bredaryd. Med så lång resa och mycket tid att lägga ned hoppas jag verkligen jag får göra mig själv rättvisa. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar