torsdag 4 februari 2016

Tack för all positiv feedback och i dag var jag en katastrof

Tack för all fantastisk fin feedback jag fått på mitt bloggskrivande via mail, messenger, facebook och direkt på bloggen. Det stimulerar verkligen till fortsatt skrivande. Jag har också fått några tips på ytterligare förbättringar, men ska jag följa er som lämnat synpunkter bör jag till största del fortsätta som jag gör idag. Vi jobbar vidare så ett tag.

Nu vidare till dagens begivenheter.

Efter väldigt bra träning på Gran Canaria kom jag hem till Sverige för 16 dagar sedan. Eftersom jag kört så hårt på ön hade jag tre inplanerade vilodagar innan planen var att trampa igång igen. Tyvärr har det inte blivit så. På grund av sjukdom har det bara blivit några få rullpass med så låg intensitet som ett återhämtningspass under dessa 16 dagar. Det var verkligen inte vad jag planerat.

Den sista veckan har jag varit ännu sämre. Igår kväll kändes det dock lite bättre och därför var planen att få till en bra träning i dag.

Förutsättningarna var kanske inte så goda med mycket jobb i går kväll och därmed väldigt lite sömn i natt. Detta följdes av att jag inte han äta lunch idag. Sedan kom jag inte hem från arbetet förrän klockan sju. När jag så skulle trampa igång var det en massa andra saker hemma som gjorde att jag fick skjuta på träningen ännu mer.

Först halv tio satte jag mig på cykeln och hade en plan om att trampa lite 40 sekundersintervaller med 20 sekunders vila. Jag märkte dock ganska snabbt att det inte var möjligt i dag. Kroppen svarade lika bra som en upptagen telefon.

Jag ändrade ingång och tänkte mig lite längre intervaller på tröskel. Redan efter några minuter gav jag upp. Det kändes verkligen kasst.

Då bestämde jag mig helt enkelt för att träna random. Det innebar att jag gjorde det jag kände för. En kort spurt. Tryckte på lite, Tog det lugnt. Allt om vartannat.

Det är sällan jag ändrar den plan jag satt upp - men så blev det i dag. Det är ännu mer sällan jag avbryter ett pass. Det gjorde jag inte i dag heller. Det blev 80 minuter på cykeln. Dock kändes de flesta väldigt dålig.

Nu hoppas jag verkligen att de sista sviterna från förkylningen flyger sin kos och att jag de närmsta dagarna blir starkare än en avslagen hockeyklubba.

Idag var jag verkligen dålig. Det enda positiva med det är att nästa pass är jag i alla fall inte sämre.

2 kommentarer:

  1. Det KOMMER kännas kass ett bra tag framöver. Bara att ställa in sig på det. Så är det iaf för mig efter ett så långt uppehåll. MEN: man studsar tillbaka, bara försöka ge det tid och inte hetsa och stressa.
    Lätt att säga, svårt att utföra. Senast i höstas hetsade jag upp mig efter en sjuka och körde troligen kontraproduktivt hårt för tidigt ett tag.
    Hang in there!!
    //Martin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, tyvärr har du nog rätt. Det är dock bättre än att jag har kvar rester av förkylningen.

      Du har även helt rätt att risken är stor att stressa och att jag pressar mig för hårt. Tar med mig det.

      Radera