Cykling är riktigt great. Men jag måste erkänna att det finns pass som inte känns lika stimulerande, och ibland tar det emot rejält.
Men det handlar trots allt bara om ett fåtal träningar, och det vanligaste är att jag är taggad och känner suget efter att cykla. Jag gillar långt, mycket och även hårt. Få saker är så roligt som att cykla.
Hur gör vi då de träningar när det tar emot? Vad är rätt beslut? Ja, du får nog olika svar beroende på vem du frågar. Själv tänker jag att det i stort sett alltid ska genomföras träning om det är planerat träning. Ja, förstås inte om jag är sjuk eller så. Sedan kan förstås känslan och hur sliten jag är ändra min planering, men då ska jag ha det klart för mig en lång tid innan och inte i samband med att jag snart ska träna. Annars är det inte ett skäl.
Jag har ett tänk för min träning och en plan för att bli bättre och bättre. Självklart behöver jag då också känna av kroppen och vid behov justera min planering kort och långsiktigt. Men samtidigt behöver jag också genomföra den träning som behövs. I bland med vissa justeringar.
Sedan är det oftast så att när det tar emot rejält att komma ut på en cykelrunda, så känns det bättre när jag väl är igång och jag är nöjd efteråt. Ja, sedan finns det perioder när det inte är så, och då är det bara att ta sig igenom. Det ljusnar nog snart.
Ikväll stod det intervaller på programmet och tempohojen skulle luftas. Det tog emot rejält. Jag ville inte! Fullt upp hela dagen och mycket träning på slutet gjorde att känslan var dålig. Samtidigt vet jag redan nu att det blir träningsvila onsdag och torsdag. Kanske också fredag. Allt beroende på att vi åker söderut för en kombinerad semester och senare Nordiska Mästerskapen. Ja, jag vet också att det är svårt att få till rätt typ av träning på annan ort.
Utifrån allt detta är planen att hålla uppe mängd och kvalité fram till tisdag.
Jag insåg att det inte fanns någon återvändo. Jag var "tvungen" att träna. Men inte kändes det bra precis. Hade hellre suttit i soffan.
Ursprungligen var planen att köra en tjuga på nästan max, men jag insåg att jag inte skulle ha den mentala styrkan för det idag. Men då gäller det att snabbt tänka om, och samtidigt få en likartad träningseffekt.
Jag bestämde mig för intervaller i varje stigning och i övrigt lugnare. Allt eftersom kändes det bättre, så jag matade på även på flacken på några avsnitt. Varje intervall på 375-420 watt och totalt blev det drygt 20 minuter hårdkörning. Med de lugnare partierna landade det på en snittfart på 39,7 och snittpuls på 75% under 33 km. Med lugn cykling i början och slutet blev det 62 minuter på 40 km.
Så här i efterhand blev det en bra cykling. Trevligt. Kroppen svarade bra och jag mår bättre efteråt än om jag hoppat träningen.
I dag var det rätt beslut att övertala mig själv.
42 timmars träning den här månaden och det allra mesta som planerat. Fortsätter det enligt plan ska jag få till bra kvalité i morgon och på tisdag. Sedan blir det en rejäl sänkning av träningsmängd och antal träningar resten av månaden. Både för att hoppas på en formtopp som att det blir mycket familjetid och restid på semestern.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
måndag 23 juli 2018
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Min blogglista
-
-
-
-
Några rader om väldigt lite1 vecka sedan
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-