tisdag 13 augusti 2019

Tempo-SM: En genomgång av bansträckningen i text och bilder, med kompletterande reflektioner

Inga inlägg sedan NM. Vad har då hänt sedan dess? Ja, vi åkte från Åland och jag tog med mig en skön känsla från silvret i tempo.

Vi tog sikte mot Gävle och under förra veckan fick vi möjlighet att träffa gamla vänner, hitta fina cykelvägar och möjlighet också till annan träning. Sedan var vi på Rix FM-festival vilket var riktigt trevligt och bra. Ja, lite campingplatsliv också.

Nu har husbilen förflyttat sig till Lekeryd, en bit öster om Jönköping. Här ska jag förhoppningsvis köra SM i tempo nu på lördag.

Jag har nu testat banan med tempohojen. En bansträckning som är tänkt att användas för alla klasser på SM de närmsta fem åren.

Jag hade innan jag kom hit hört ryktas att det skulle vara en mycket utmanande bana och det har nu bekräftats.

Kortfattat kan sägas att det börjar med en tuff och brant klättring, sedan är det smala vägar och mycket teknisk åkning som gäller med ett avbrott för en brant, men kortare klättring. Ett antal vägbyten och efter den tekniska delen innebär ett av dessa att du kommer ut på en mindre teknisk och för egen del, ett snabbare och bättre avsnitt. Ett vägbyte till och sedan 4 km relativt rakt och platt, men trolig kantvind. Sedan en rejäl utförslöpa som svänger en del. Där lär det gå rejält fort.

Nu till bansträckningen kompletterad med bilder.

Start och nästan direkt efter en sväng in i banans tuffaste klättring.
Start just innan en sväng.
Kort raksträcka och sedan in i klättringen
Så en klättring som börjar brant. 

Första 500 meterna av klättringen ligger på i snitt 7% och därefter planar det ut innan du är på toppen efter ca 1,1 km.

Efter klättringen väntar 1,5 mycket snabb kilometer innan det är dags för ett vägbyte.
Efter vägbytet smalnar vägen av rejält och en kort sträcka med slingriga vägar väntar innan det åter är dags för ett vägbyte. Denna gång är vägbytet skarpare och det finns ojämnheter i vägen.

Ojämn väg och sedan 90 grader höger.
 Mindre än en kilometer och sedan väntar klättring nummer 2 på varvet. Exponerad för vinden går du in i 500 tuffa meter. Ett snitt på 6% med ca 8% i mitten av backen.

Här gäller det att trycka tillräckligt hårt för att inte tappa tid, men också ha kraft för att trycka över krönet och partierna därefter.
Full fart innan klättringen

In i klättringen
Brantaste delen
Över krönet och sedan utför.
Ca 5 km avklarade och ca 11 km kvar på varvet. Nu väntade ytterligare 4 km med väldigt smala och slingriga vägar. Böljande och möjlighet till kantvind då det är många öppna ytor vid vägen.


Mot slutet av detta avsnitt efter totalt ca 8 km kommer en mycket skarp sväng vänster och nästan direkt ännu skarpare höger. Där är det dessutom en hel del hål i marken i ytterkant. Går det för fort och du kommer fel här kan det helt klart bli en avåkning (vilket även gäller vid vägbytena).
Skarpt vänster
Direkt efter skarpt höger
En kilometer kvar av slingriga vägar innan det åter är dags för vägbyte och då in på en större väg. 
Efter vägbytet en dryg kilometer på en större väg och sedan vägbyte igen för att då komma in på en ny väg som går mest rakt fram och inte har så många höjdmeter, men generellt går svagt uppför.
4 km alltså då det "bara" är att mata på innan det så bär skarpt utför. Här kommer det att gå fort och dessutom slingrar det sig utför. Väl nere är det bara en kort bit till mål.

Ja, så var då 16 km avklarade. Men det är först om ett varv till som det är målgång. Så nästan direkt efter "mål" är det vägbyte och in i den längsta klättringen igen. 
Sväng höger och in på varv 2

När du så cyklat hela rundan igen har du klättrat ca 300 höjdmeter och cyklat 32 km.  

Sammantaget kan sägas att enligt mig gynnar denna bana tekniska cyklister som vågar lite mer. Den gynnar också goda klättrare, eller kanske snarare missgynnar den som är tyngre. Den andra halvan är mer lämpad för cyklister som gillar bredare och lättare vägar och kanske lite kantvind. Överlag kommer rundbanan på 16 km vara rejält krävande. Framför allt handlar det om att ha kraft kvar för varv två då det alltså är 2 x 16 km som gäller.

För egen del tycker jag det var en rolig och spännande bana där det händer något nästan hela tiden. Tittar jag till prestationen passar dock banan sämre. Jag kommer att förlora tid i klättringarna och i de tekniska bitarna har jag också en nackdel. Jag är inte superteknisk och dessutom vågar jag inte lika mycket efter min skada. Så risken är stor att jag efter ca 9 km tappat rejält med tid som blir svår att ta igen på de sista 7 km som passar mig bättre. Ett annat problem som gäller just i år är att jag efter min skada inte kört tempo så långa sträckor som tidigare år och det är då en nackdel att sträckan är längre och dessutom mer pulserande och tuff än väldigt många andra bansträckningar. 

När jag testkört banan kan jag se svart på vitt via de Stravasegment som finns att det kommer att bli svårt och utmanande då väldigt många är snabba i segment där jag har lite övrigt att önska.

Men jag ska göra vad jag kan och lyckas det inte i år får jag fundera kring hur jag ska förbereda mig för nästa år för att lyckas bättre.

Min blogglista