lördag 2 januari 2016

Sprängämne på väskan och försenat flyg

Så efter gårdagens terrorstämpling på flygplatsen i Umeå var det idag dax att åka vidare till Gran Canaria.

Väl framme vid säkerhetskontrollen fanns en viss oro för att bli stoppad även idag. Jag höll därför extra koll på min väska och den ansvarige för att kolla väskans innehåll. 

När väskan åkt genom scanningen tittade jag på säkerhetskillen, som tittade upp. Han backade tillbaka väskan och svabbade en gång till. Han kallade till sig en kollega. De tittade på skärmen och sedan upp mot mig och Melvin som stod där. Efter en stunds funderande viftade han till med fingret, och säkerhetspersonal vid bandet clearade väskan.

Det är bara att inse att väskan på något sätt är kontaminerad. Jag tig mig trots allt igenom.

Framme vid gaten fick vi veta att planet var försenat. Detta av ett mycket underligt skäl. Det var så mycket trafik i luften att det saknades plats och det fanns inte heller någon landningstid på Gran Canaria.

Ingen visste när det skulle bli en ledig sluttid. Till slut var det dock dags, ca 90 minuter försenade.

Själva flygresan gick kanon och resväskor o cyklar dök upp snabbt på flygplatsen. 

Sedan var det dax för nästa utmaning - transfern. Jag hade sedan tidigare bokat Transfer, men då vi har med oss cyklar hade vi under hela veckan haft kontakt med transportören för att säkerställa det praktiska och kostnaden. Av någon anledning blir det nämligen alltid problem med transport och cykel på Gran Canaria. Undantaget är ordinarie flygbussar, men de stannar inte vid det hotell vi bokat. 

Framme vid luckan för transfern så fick vi efter lite kaos och irritation på cyklarna en lapp och en beskrivning vart vi kunde hitta bussen. 

Väl framme vid bussen höll chauffören på att svimma när han såg våra tre cyklar. Detta trots att det fanns gott om plats för bagage. Chauffören ringde till samordningsstället för att ifrågasätta att vi skulle få åka med. Efter lite dialog visade det sig tills hans besvikelse att det var så.

Vi lastade på vårt bagage och satte oss i bussen.

På grund av det försenade flyget hade vi nog missat ordinarie transfer. Vi fick nämligen sitta i bussen väldigt länge innan det var dax för avfärd. 

Det blev 60 minuters väntan innan bussen rullade mot Sonnenland där vi ska bo. Sonnenland ligger alldeles bortanför Maspalomas, och det är första gången vi bor där. 

Det rullade på bra fint under timmen till hotellet. Snabb incheckning, middag och sedan upp på rummet. Hotellet verkar riktigt bra, även om det är svårt att utforska så här i mörkret första kvällen.

Nu 21.30 börjar vi packa upp och installera oss på rummet. Vi har inte gjort mycket idag, men en hel dag på resande fot har helt klart satt sina spår. Alla är rejält trötta, men med lite vila är vi nog på i morgon.

Utsikten från vår balkong känns helt okej.





fredag 1 januari 2016

Misstänkt vara terrorist på flyget - bombmaterial i mitt handbagage!!!

Ikväll var det dax för en flygtur från Umeå till Stockholm för att i morgon åka vidare till Gran Canaria.

Vi åker jag, Katten, Melvin och bror med hela sin familj. Första delen blir en blandning av familjesemester och cykling medan andra delen då jag blir kvar själv har fokus träningsläger.

Redan idag kunde dock resan tagit slut!!

Melvin sa att han skulle bli stoppad i säkerhetskontrollen som han brukar. Det gick dock bra, precis som för alla andra.

Så kommer en vakt med en väska och frågar vems det är. Det visar sig vara min.

Vakten sa att de skulle göra en slumpvis kontroll (jag fick senare höra att den inte var slumpmässig). 

Så började de stryka vätskor och sedan specialremsor över väsKan. De var inte nöjda och det blev ny kontroll med andra attiraljer.

Melvin frågade vad de gjorde. Jag skämtade om att de nog hittat material för bombtillverkning eller farlig gas i vätskan.

Efter ett tag kallas ytterligare en person via telekomradio till min vätska.

Vakten berättar att de funnit substanser för bombtillverkning!!!!

En person skulle komma och ställa frågor

Jag undrade verkligen vad det handlade om, och började samtidigt inse att risken fanns att missa flyget. Vakten sa dock att de tills vidare skulle hålla planet.

Det drog ut på tiden, men till slut kom det en man som ställde frågor kring vad jag gjorde, hur ofta jag reste, vart jag skulle, om jag packat väskan själv mm.

Ett protokoll skrevs och han berättade att de hittat två ämnen som används vid bombtillverkning. När de kollat hela väskan och inte hittat något fick jag trots allt gå.

Kanske hjälpte alla mina cykelgrejer? Han som kollade upp mig hade nyss varit på Gran Canaria och cyklat. Han visste nog att alla cyklister är trevliga och ärliga människor?!

Nu finns jag dock i rullorna som tänkbar terrorist!! Sedan får vi se om det blir stopp i morgon bitti också då vi åker vidare. Hoppas jag...

Hur ämnena hamnat på väskan? Ingen aning. Jag vet dock att jag inte planerar att spränga något. Hade inte ens nyårsraketer.

Det positiva var att det inte blev någon dötid i väntan på flyget, och jag han också med rätt flyg. Sedan fick jag lära mig lite mer hur de jobbar kring farligt stuff.


måndag 28 december 2015

MAF, Sällskapsspel och långa intervaller

Träningen har snurrat igång efter lite julvila. Igår körde jag MAF (ca 140 i puls) under 100 minuter och mot slutet en 30 minutersintervall med en snittpuls på 93%.

Känslan var inget vidare och därmed var wattsiffrorna inget att skriva hem om. Med lite rull i början, innan intervallen och i slutet blev det exakt 180 minuters trampande.

Därefter ombyte och middag hos mor och far. Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans där även mina bröder och familjer var på plats. God mat, sällskapsspel och annat skoj.

Idag var planen att trampa vidare. Det blev 25 minuters lugnare cykling och sedan två timmar på 140 i puls. Det blev en snittwatt på drygt 250 watt under dessa 120 minuter och sedan en lugn avslutning i 15 minuter. Med andra ord 160 minuter in i träningsdagboken. Mycket och bra träning sista två dagarna.

Före träningen var det Cluedo med Katten och Melvin och efter träningen körde vi Monopol. Det är verkligen roligt med sällskapsspel, även om det blir mindre sådant nuförtiden.

Om jag lät sonen vinna? Skulle inte tro det va? Visst går vi alltid för seger?, och seger blev det. Sur blev sonen, men det gick snabbt över.

Nu börjar utlandstrippen närma sig, men lite mer träning hoppas jag hinna med.