En lönnmördare på lager?

Så var vi då på väg mot södern. Fyra timmars flygresa avverkade och två kvar innan vi landar på Gran Canaria.

Pulsen är hög, och det är nog inte bara för att jag är uppspelt inför en lång ledighet. Det är nog inte heller bara det vackra sällskapet eller flygrädslan.

Tyvärr är det nog fru bacill som spelar mig ett spratt. En vilopuls som är ca dubbelt så hög som vanligt är nog inte helt optimalt va? Just nu pendlar den mellan 85 och 90.

Jag vill gärna ta ut skillsmässa men fru bacill klänger sig fast och vägrar släppa. Tur vi inte har några barn i hop. Då skulle det krävas 6 månaders betänketid innan domstolen godkände skillsmässan. Nu hoppas jag maskineriet kan mala snabbare och att det snart är löst.

Under tiden försöker jag nonchalera min maka så mycket det går och hitta roliga och spännande saker. Men en sur fru som biter sig fast tar på orken, så inte mäktar jag med allt som vanligt.

Hon har även sagt att hon ska följa med om jag tar en cykeltur. En fru på styret och upp i bergen? Det är nog inte möjligt. Jag måste lösa detta på annat sätt.

Vet någon om det finns lönnmördare att hyra på Gran Canaria? Jag har redan försökt med ett antal naturläkemedel/gifter som jag matat henne, men hon verkar immun. Måste alltså prova ännu mer drastiska vägar.

Jag fortsätter kriget så hörs vi senare.

Smärta, skada och sjukdom

I morgon bär det av till Gran Canaria. Det känns mycket bra. Dock har de senaste dagarna har inte varit riktigt optimala, men nu hoppas jag det vänder.

Jag har sedan i onsdags varit förkyld, och tyvärr har den blivit allt starkare med halsont, huvudvärk, hög puls och allmän trötthet. Det har därmed inte blivit någon träning de senaste dagarna, vilket inte känns som något större problem. Däremot är det inte optimalt om jag ska må så här utomlands, varken för humöret, samvaron eller för träning. Som det känns just nu är det långt borta till träning, men vi får hoppas det vänder snabbt.

En ännu större oro stavas - tand. I början av december kände jag hur en tand gick sönder. Jag fick en del känningar, men tyvärr tog det tid innan jag fick tid hos tandläkaren. Väl där konstaterade de att en lagning från min ungdom hade gått sönder och att tanden var rejält skadad. Som tur var hade ilningar mm försvunnit då det inte fanns någon tid för att fixa tanden på ca 6 veckor, dvs i går morse.

Väl hos tandläkaren kändes det bra att få detta fixat innan jag åker utomlands, för att inte riskera problem där. Nu visade det sig vara tvärt om. Problemen med tanden var större än vad de först trodde och mitt under lagningen började tandläkaren prata om att tanden kanske dör och då måste rotfyllas. Det kan hända när som helst närmsta tiden, troligen inom någon vecka. Hur som helst skulle tanden ge problem upp till två veckor, även om tanden överlever.

Så nu har jag förutom förkylningar känningar i min tand. Blir det inte värre är det dock hanterbart. Nu är jag mest orolig att det ska bli riktiga problem utomlands och att jag akut måste hitta en tandläkare utomlands. Inget optimalt läge.

Men nu ska vi tänka positivt. Tanden kommer att vara hanterbar, och snart är förkylningen borta. I morgon 07.15 när vi åker mot Gran Canaria lämnar vi alla problemen kvar hemma.

Vi hörs, förhoppningsvis med skrivningar om trevlig samvaro, slappande, roliga anekdoter och givande cykling.

Gran Canaria 2015 - sista förberedelserna

Nu börjar det närma sig. Två arbetsdagar och sedan är det avfärd tidigt lördag morgon.

Men innan dess brände jag av en kortare träning idag. 10 minuters uppvärmning. Sedan körde jag en fem minuter lång stege från 300 watt upp till 400 watt och ned igen. Nere på 300 watt höll jag det trycket i 15 minuter, sedan 5 minuter på 290 watt innan jag avslutade träningen med 15 minuter på 260 watt. Tiden går fort när man har roligt, så vips var det slut.

Jag ligger ovanligt bra till inför denna utlandsresa då jag packade redan natten som var. I vanliga fall brukar det ske först dagen innan. Cykeln, cykelkläder och "vanliga" kläder är nu alltså nedpackade i cykelkartongen.

Självklart har jag även gjort benen snabba. För visst får man inte cykla utomlands om inte benen är släta och fina!?

Nedan ser ni hur "fint" jag har packat. Alla kläder är nedstoppade tillsammans cykeln i fina kassar. Risken är då mindre att cykeln får skador och dessutom har jag inget vanligt incheckat bagage med mig, utan det som inte ryms i handbagaget ska ned i kartongen.

En intressant aspekt är att jag som åker utomlands på cykelresor flera gånger varje år endast har investerat i gratiskartonger att packa cykeln i. Katten däremot hon har värsta fina cykelväskan.....

Ja, man får väl kämpa på och med tiden kanske även jag gjort mig förtjänt av en cykelväska!?



Nu hoppas jag vi alla håller oss friska och krya, att vi tar oss i väg på lördag och att vi får två bra veckor. Veckor fyllda av samvaro, slappande och givande träning.

Upp och ner

Idag har det blivit en hemmadag för oss alla tre. Jag och Katten har varit nöjda över att det varit lugnt och har inte haft några behov av aktiviteter. Sonen har däremot varit missnöjd då alla kompisar varit borta idag. En dag utan kompisar är en dålig dag.

Lite träning har det blivit för oss alla tre. Katten körde ett av de träningspass jag komponerat för henne på trainern. Hon körde ettor 6 stycken med en minut lugnare emellan, sedan några minuter lugnt och 6 nya ettor. Som vanligt skötte hon sig snyggt.

Sedan for Katten och Melvin till Umeå för Melvins simträning som han har varje söndag.

Då passade jag på med lite träning. I dag blev det förutom uppvärmning och lite avslutande tramp en del halvjobbig träning. Jag bestämde mig för att köra 30 minuter kontrollerat men ändå jobbigt. Först 30 sekunder på ca 250 watt och sedan 60 sekunder på ca 340 watt.

När det gått 15 minuter och jag hade ett snitt på 318 watt insåg jag att jag nog borde öka lite. Jag höjde till ca 350 w och ca 260 watt de nästkommande 14 minuterna. På den allra sista ettan tryckte jag upp till 410 watt. Det innebar att de avslutande 30 minuterna fick ett snitt på 330 watt och för alla trettio minuterna med pulserande träning ett snitt på 324 watt och en kadens på 100.

Efter en minuts lite lugnare cykling körde jag fem minuter på 300 watt innan det blev en lugn avslutning.

Vips hade 60 minuter gått och träningen för dagen var över. Med uppvärmning och avslut blev det i snitt 289 watt och 97 i kadens.

Inga känningar i knäet - positivt. Jag fortsätter med kortare pass ett tag till för att inte slita på det i onödan.

Det blev sammantaget ett bra och kontrollerat träningspass.

Nu ska jag äta lite av mina goda proteinpannkakor och därefter förbereda en del inför morgondagens arbetsdag. Det blir också en paus mitt i arbetet då vi som vanligt ska följa serien Blå ögon.