Ganska snart kände en av grabbarna av en förkylning och vände, så resten av rundan var vi tre cyklister. Efter att ha rullat efter kusten någon mil svängde vi av och begav oss inåt landet och då också uppför. Först delmålet var Soria. Efter en bra stund med slakmota börjad själva backen som har en snittlutning på nästan 8%. Av någon anledning brukar jag och bror alltid fota oss vid skylten som signalerar starten för backen. Det blev ett foto även i år, trots att bror inte är med på resan.
Därefter var det dags att ta sig an backen. En av mina
nyfunna cykelvänner, som för övrigt varit på Gran Canaria under 19 år för
cykling. sa att vi skulle ta vårt eget tempo och stanna längst upp. Jag valde
att ta rygg och följa med en bit upp. När han tröttades en del, jag var pigg
och dessutom såg en cyklist en bra bit bort ökade jag tempot. Jag tänkte kolla
om det gick att hinna upp cyklisten. Benen kändes bra, så ganska snabbt var jag
ikapp.
När jag var uppe stannade jag, åt en twist och väntade en
stund på de andra. I Soria skulle vi svänga vänster upp mot Ayacata. Den backen
är riktigt brant och vägen är ganska kass. Snittlutningen låg på över 10% och
som brantast var det nästan 20%. Där får man verkligen bita i.
Väl framme i Ayacata stannade vi för att köpa dryck och
tilltugg. Det var för övrigt på samma ställe där jag och bror i fjol satt och
huttrade efter vår tur upp till GC högsta topp. En dag med regn, storm och ca 3
grader. Kanske den kallaste upplevelsen
någonsin?
En av mina cykelvänner var nu ganska rökt, troligen en kombination
av att det gick ganska hårt dagen innan, många höjdmeter under dagen och en
brist på kolhydrater. Vi bestämde oss därför att snarast ta oss tillbaka till
hotellet. Det tar dock en stund och är en bra bit då man befinner sig på 1274
meters höjd.
Vi trampade vidare via Santa Lucia och därefter utför mot El
Doctoral. Sista biten utför var allt annat än munter. Det blåste storm, med
extrema stormbyar. Det var inte bara en gång jag var på väg att blåsa omkull,
men det gick bra. När vi så kom ner till kusten blev det dock roligt med vind.
Under en halvmil snittade vi nästan 60 km/h, och det utan någon större ansträngning.
Det är skoj när det går fort.
Efter 4 timmar och femton minuters cykling och 1860
höjdmeter tackade jag för trevligt sällskap, svängde höger och var snart tillbaka
på hotellet.
Jag kände mig fortfarande ganska så pigg, då vi kört ganska
lugnt under dagen. Jag bestämde mig därför för att äta lunchen på hotellet som
ingår i All Inclusive och därefter ta en två timmars promenad.
Tillbaka efter promenaden tog jag åter på mig cykelkäderna
för en ny cykeltur. Tanken var att köra kustvägen en timme och sedan vända. Det
blev dock inget av detta. Är det storm undviker man gärna kusten.
Det blev istället att ta vägen mot Fataga som direkt från
Playa del Ingles går rakt inåt landet. Det innebar att jag slapp blåsten, men
samtidigt blev det uppför direkt. Jag
hade bestämt mig för att klättra upp till utsiktsplatsen vid Las Yeguas på 480
m höjd och sedan vända. Väl där tog jag några trevliga kort och sedan bar det
iväg utför. Backen har en snittlutning på 6,8% och är ca 5 km. Det är inte
särskilt många tvära svängar, så det går bra att köra fort utför. Trots serpentinerna
låg jag på ett snitt på 42 km/h – kul.
Väl nere hade det inte ens gått en timme, och målet var just under två
timmar. Jag svängde därför höger och började trampa mot Ayagaures. Tanken var
att cykla slakmotan på drygt 2% för att vid foten av själva berget vända och
ösa på tillbaka. Det gjorde jag också. Detta är en riktigt rolig väg att köra
fort på. Det blev en mil med en snittfart på 45 km/h och många böljande
trevliga svängar.
Nu började det bli mörkt och det var dags att trampa
tillbaka till hotellet. Totalt för hela dagen klättrade jag 2565 höjdmeter och
cyklade 6 timmar och 5 minuter effektiv tid. Intensiteten var inte jättehög
under dagen, men med så mycket träningstid behövs inte det. En hektisk, men riktigt bra dag. Nu får vi se hur
det känns i morgon och vilken träning som väntar.
Djäklar i min lilla låda vad du cyklar Tomas. Men promenad i två timmar, vafalls? ;-)
SvaraRaderaÖver 2500m på en dag är inte kattskit bra jobbat. Då antar jag att din förkylning inte blivit värre då?
Kul att läsa om dina pass på GC fortsätt så!
Kör hårt!
Förkylningen hålls i schack med medikamenter, och av någon anledning är det alltid bättre i värmen. Ja, det blev en rejäl runda med ganska många höjdmeter. Målet är att åtminstone bestigit Mount Everest innan jag åker hem. Vad gäller promenad - Detta får du läsa i nästa inlägg.... Roligt att texten uppskattas.
Raderahmmm. cykel godis.
SvaraRaderaTrampa på och skriv mer så vi andra får motivation inför våren! :-)
Roligt att bjuda på godis - Då är det fest.
RaderaJag trampar och skriver vidare, så du och andra ökar motivationen.....
Du är inte riktigt klok Tomas :)
SvaraRaderaTrots en så smart mamma..... Du skulle ju lära mig allt du kan.
RaderaÅhh! Soria, en klassiker, både klättringen och bilden med skylten. Vägen mot Fataga är inte dum den heller.
SvaraRaderaSå sjukt sugen man blir på köra på GC igen när man ser och läser ditt inlägg.
Lycka till med cyklingen så ses vi snart i kalla och snöiga Vännäs. Men snart blir det mallis :-)
/ Jonas Björkholm
Ja, Soria är riktigt trevlig. Även Fataga är bra. Vi får leta upp några trevliga klättringar på Mallis i april, så att du får ditt du också.
RaderaBra att du är sugen - då tränar du extra bra och är stark när vår nästa tur äger rum.
Här är det varmt - Skönt!
Bra att du håller i traditionerna!
SvaraRaderaEn rejäl inledning på veckan
Traditioner är till för att hållas. Ja, den har varit rejäl. Nu får vi se om jag tagit mig vatten över huvudet eller håller hela veckan.
RaderaJag tyckte jag mötte Vännäs finest i morse i Arguineguin. Körde Aguimes-st lucia- san bartolome. Såg dock inte röken av några stormbyar, även om det var lite gnetigt upp mot flyget.
SvaraRaderaJag kör gärna någon runda de kommande dagarna. Sms till noll7noll2åtta4nollett46 är säkrast.
Tjenare Peder. Ja, man är lite ouppmärksam. Precis som vi passerade han jag se att det var du. Klarade ett hej.
RaderaNär man kör inåt landet slipper man blåsten. Efter kusten är det värre, framför allt på eftermiddagarna. Men det är klart, är man så stark som du känns det nog knappt.
Det blir trevligt med gemensam cykling. Jag hör av mig.
Haha! Då skulle du inte kunna mycket! Tur att du kan lära dig själv :D
SvaraRadera