tisdag 8 april 2014

Mallorca 2014 - Min jättekrasch i bergen!!

Idag var planen att på vår sista cykeldag göra en redig bergstur. Planen var att via Militärbacken ta oss till Calvia, Galilea, Puigpunyent och lunch i Esporles. Efter lunchen skulle vi vända tillbaka mot kustvägen och via Andtrax, Calvia och Militärbacken ta oss tillbaka till hotellet. Totalt skulle sträckan bli 12-13 mil och en bit över 200 höjdmeter.

Benen var i dag allt annat än krispiga och jag tog det därför ganska lugnt i de första stigningarna, medan bror och främst Jonas tryckte på.

Efter en lunch i kanonvädret för dagen, där vi för övrigt träffade trevliga Gimonäs CK:are, var det dags för mitt favoritavsnitt på ön – kustvägen. Jag hade sparat mig och valde att trycka på bra med Jonas och bror hack i häl. Benen kändes nu mycket piggare.

Här har jag kört en mängd gånger och med bra fart, jag har också varit utomlands och cyklat i bergen mer än 10 gånger och extremt många mil. Jag har dessutom aldrig någonsin tidigare fallit/kraschat med landsvägscykeln.

I dag var det dock dags, och då blev det också en rejält redig krasch.

Vi körde hårt, pulsen var hög och det kändes bra som det brukar när jag cyklar efter kustvägen. Så hände det. Jag kom fel in i en sväng och i efterhand har jag sett att hastigheten var 57 km/h. Jag insåg snabbt att detta inte kommer att gå bra.

Jag hade då två alternativ och någon tiondel att bestämma mig. Antingen kasta mig ned på asfalten eller välja att försöka få ned farten så mycket det bara gick och helt enkelt köra av vägen. Jag han uppfatta att det var 3 halvmeterstora stenar vid vägkanten och bakom det växtlighet. 

Då jag förstått att det är extremt smärtsamt att hamna i asfalten i hög fart gjorde jag mitt yttersta för att få ned farten så mycket det bara gick och satsa på stenarna. Jag försökte köra rakt mot stenarna för att ha större möjlighet att rädda cykeln vilket var det enda som var i min tanke just då. 

Intressant att man tänker på cykeln och inte risken att själv skada sig.

Tyvärr låste backdäcket, vilket gjorde att jag inte fick tillräckligt mycket stopp. Jag körde alltså rakt in i en av stenarna. Det tog tvärstopp, vilket innebar att jag tillsammans med cykeln flög över en av de stora stenbumlingarna.

Jag vet inte riktigt hur jag flög, men någon form av framåtkullerbytta blev det. Jag kunde snabbt konstatera att jag landat hyfsat mjukt förutom att ena axeln och huvudet landat på en mindre sten. Övriga kroppen kändes vid en första bedömning hyfsad.

Både fram- och bakdäck mådde inte bra, framhjulet var skevt, snabbkopplingen hade vikit sig och jag hade punktering. Hjälmen hade gjort sitt jobb och måste nu kasseras.

Jag har nu sår på händerna, ena låret, ena armbågen och på ryggen. Dessutom fick jag en smäll i pannan och har lite ont, men det har nu gått fem timmar sedan skadan och jag mår inte illa, så det måste ha gått bra.
Cykeltröjan är inte fullt så snygg längre..
Vänster handled har en stukningstendens, medan största smällen togs på höger axel. Jag kunde röra axeln just när skadan inträffat, men nu går det sämre. Samtidigt har jag inte svinont. Jag väljer att tolka det som att inget är brutet, utan att det handlar om mjukskador/muskelskador.
Första skadorna på axeln. Nu har det även svällt upp en del.
 Förhoppningsvis är det inte sämre i axel, huvud, nacke eller handled i morgon bitti och då kan vi konstatera att det trots allt gick väldigt bra.
En stycke skadad hjälm
 Vi kan också konstatera att jag var extremt klantig och slarvig. Det gick någon procent för fort, dock inte extremt. Jag tog ett dåligt spårval, och dessutom borde jag bytt ut mina bromsklossar under veckan vilka tagit dåligt sedan dag 1. Inte smart!

Jag tror också att jag i slutändan hade ganska tur. Skadorna bedömer jag i nuläget som moderata och det verkar vid en första anblick som själva cykeln klarat sig, men det får jag titta närmare på vid senare tillfälle.
Några av såren på handen


Om jag bara har ont lite här och där någon vecka eller så och inköp handlar om nytt hjul, nya däck och en hjälm så känns det helt ok.

Hur som helst lyckades vi få cykeln i körbart skick igen, även om framhjulet var skevt och endast bakbromsen fungerade. Det var väldigt tur att det gick att lösa, då vi var 2,5 timmars cykling hemifrån.
I denna sväng hände det. Som kan ses föll vägen av rejält vilket bidrog till min felbedömning. Stenen i mitten gav mig flygturen. Jag får tacka övriga för hjälp med cykeln och med mina skador. 













Jag cyklade jag på hela vägen hem, med okej fart uppför även om det var svårt att trycka på när överkroppen inte är riktigt på G. Utför gick det extremt långsamt då jag i stort sett saknade bromseffekt.

Förövrigt var det i detta läge när man inte ville göra så stora rörelser med högerarmen verkligen bra att ha elektroniska växlar.

Nu är veckan slut och övriga har lämnat igen sina cyklar, och gått på en pub. Själv har jag duschat, kollat igenom kroppen och vilat en stund. Nu är det snart middag och därefter ska jag packa ihop cykeln och alla saker för hemresa i morgon.


Detta blev en händelserik resa på många olika sätt, och det blev mycket cykling. Totalt har jag cyklat 32,5 timmar på 7 dagar och under denna tid 90 mil. Så här i efterhand kanske det hade varit bättre med 83 mil på 30 timmar, så hade jag fortfarande varit en okraschad cyklist......

Nu hoppas jag att det blir i sömn i natt och inte en massa smärta....

9 kommentarer:

  1. Trisst med olycka. Ta hand om dig nu och lyssna på kroppen. Du lär vara stel första veckan (har tyvärr testat, men bara i dryga 30).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite stel är man allt och axeln röres inte nämnvärt.

      Radera
  2. Shit va ni håller på å grejjar. Tur det inte var nån vital del som tog smällen (som jag brukar säga :-p
    Hoppas det gick bra, krya på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska krya på mig. Det gick trots allt hyfsat och som du säger så klarade sig den icke vitala delen bra - men synd på fin hjälm.

      Radera
  3. Ajaj! Shit happens! Du får ta och krya på dig nu.
    Jag hoppas verkligen du inte har nått trasigt i axeln eller så.
    Tyvärr är det när vi är på som mest som det kan gå snett, det går fort man är inne
    i pacen och rytmen allt flyter. Oftast då man gör bort sig säger jag av egen erfarenhet.
    Ett konstigt ihopläkt nyckelben på höger sida minner mig om det tillfället! :-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget trasigt nyckelben i alla fall. Sedan får vi se vad som är fel i axeln. Förhoppningen är att det är en mjukdelsskada som är ok inom någon/några veckor. Tur man inte cyklar med armarna....

      Ja, de brukar säga att man inte är cyklist förrän man kraschat, så då är jag det nu då!?

      Radera
  4. Troligtvis kommer du vara sämre i morgon än idag (en som också har testat).

    Skönt att det ändå verkar ha gått relativt bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gick relativt bra. Med voltaren på axeln och i munnen går det ganska okej i dag.

      För övrigt är det intressant att du bara för några dagar sedan konstaterade att jag aldrig vurpat. Nu är det slut på den dialogen..

      Radera
  5. AJ!
    krya på dig!

    SvaraRadera