Mallorca 2014 - Fika i Petra

Näst sista cykeldagen här på ön. Idag planerade vi för ett besök på Cykelmeckat – Petra. Dock skulle lite cykling ske först. Istället för att cykla närmaste vägen fram och tillbaka på ca 8-9 mil, hade vi planerat för en tur på 14 mil där stora delar skulle vara småvägar.

I dag var det Klas, Johan, Helmersson, Lundin, bror och jag som gav oss i väg. Jonas och Micke skulle ta en kortare väg till Petra och möta upp där. Tellné valde att satsa på morgondagens bergsetapp.

Idag hade vi riktigt kanonväder och även själva rundan blev riktigt bra. Fina vägar, trevligt sällskap, bra fart, få stopp och inga incidenter.

Jo, förresten. Det var en nästan – incident. På vägen till Petra höll vi på att krocka med en äldre dam på cykel som hade sin krycka fastsatt på pakethållaren som en lans. Jag och bror som låg etta och tvåa i ledet lyckades dock hitta en lucka på var sin sida om den vingliga damen. Tur.

När vi stannade för i första gången efter drygt 40 km meddelade Lundin att han skulle ta kortaste vägen tillbaka till Playa de Palma. Han hade redan på morgonen sagt att det skulle bli en kortare tur, så det var väntat. Han ville spara sig för morgondagen.

När vi i kväll skulle äta middag visade det sig dock att Lundins korta tur på ca 25-30 km tillbaka till hotellet inte riktigt blev så kort. Han körde fel på några avtagsvägar, och fick problem att ta sig tillbaka. Så träffade han några tyskar som meddelade att de var på väg till den by där han avvikit från vår grupp. Han valde då att återvända till byn för en omgiv.

Omgiven gick bättre men inte perfekt. Längre fram hamnade nämligen Lundin åter lite fel och hamnade på en återvändsgränd. För egen del hade jag insett att det bara var att vända och därmed få ytterligare många kilometer extra. Lundin hade dock en mer kreativ lösning. Han såg ”rätt” väg en bit bort – det var bara ett stängsel emot. Då Lundin är lite som McGyver så hade han de rätta verktygen. Han klippte helt sonika upp staketet rädd för att polisen skulle komma, skickade över cykel och ryggsäck innan han själv kröp under. Efter alla äventyr avslutade Lundin sin ”korta” cykeltur på ca 110 km.

Åter till vår tur. Jag och bror turades om i förningarna och tempot var ganska så uppskruvat. Det gjorde att de ca 75 km till Petra gick riktigt fort. På torget i Petra blev det ett rejält stopp med läsk, pizza, kaffe och slappande. Jag imponerades av Mickes och Jonas timing. De startade efter oss och körde en annan väg men kom fram nästan exakt samtidigt som oss.

På torget i Petra såg jag ett par cyklister som inte körde cykelkeps eller liknande de var mer uppfinningsrika. Damen i fråga hade knutit en cykeltröja runt huvudet, medan mannen hade något som liknade en kockmössa gjord av toapapper. Något liknande har jag aldrig sett.

Efter långlunchen var det dags att bege sig i solskenet.

Micke och Jonas skulle ta samma korta väg tillbaka. Det är dock inte alltid lätt att ta sig ut ur byarna och hitta rätt väg. I stället för vägen de skulle ta, råkade det bli en väg som ledde uppför ett berg och längst upp fanns ett kloster. Det var inte klostret i Randa – men ändå ett kloster. Senare gick vägvalen bättre, men deras korta runda hamnade i dag på ca 10 mil. De avverkade dessutom fler höjdmeter än vad vi gjorde på vår runda. Micke han också med gruppens 10:e punktering på denna resa.

Nu är det bara Lundin och Tellné som inte punkterat. De är också våra lättviktare. Enligt en teori vid middagen är detta svaret – vi andra är för tunga.

 Åter till vår runda. Tempot efter lunchstoppet var åter rejält högt och bror drog första 30 minuterna innan jag tog över och tog en förning på 80 minuter. Det blev ganska jobbigt då jag försökte hålla hyfsat tempo samtidigt som det mest var motvind, till skillnad från vägen till Petra. Vi passerade en mängd byar och städer, bland annat Pina. Någon pina var dock aldrig denna tur som kändes riktigt lyckad.

På en av vägarna såg vi extremt mycket döda djur på vägen av alla de slag. Jag vet inte vad det berodde på. Idag flög också en stor fjäril in i ansiktet och fastnade bakom glasögonen. Detta är inget jag tidigare provat.

När vi nådde strandpromenaden för de sista kilometrarna innan hotellet tog vi det lugnt och pratade om rundan. Alla var överens om att den blev riktigt lyckad.

Jag hade bestämt mig för att under resan få till åtminstone en runda på över fem timmar som hade distansinriktning och inte var en bergsetapp (här har vi redan cyklat längre tid). Därför drack jag lite choklad på hotellrummet innan jag i distanstempo avverkade ytterligare drygt 3 mil på ca en timme. 

Totalt blev det för egen del idag 173 km på ca 5 timmar och 20 minuter. Riktigt bra. Nu börjar dock låren bli lite tärda, så vi får se hur det blir i morgon på vår sista cykeldag här som ska avverkas i bergen. Eller som Tellné sa idag på middagen – ”Man känner att låren är skadade.”

Fick för övrigt höra av Katten att det idag snöade på hemmafronten!! Visst har jag hemlängtan till familj mm – men inte till vädret.