Idag blev det en lugn förmiddag tillsammans med familjen. Därefter var det dags för lite cykling. Tanken var att köra två relativt tuffa tjugor.
Efter tio minuters uppvärmning var det dags. Målet var att lägga mig på 96 i kadens och drygt 300 watt enligt min trainer. Det kändes inte alls bra och efter tio minuter tänkte jag ge upp. Att köra exempelvis tre tior är nästan lika bra!? Att ge upp nu är inte ett misslyckande!?
Jag gaskade upp mig och bestämde efter tag för att istället köra en tjuga och försöka kämpa mig igenom intervallen. En tjuga är ju mer än ingen. Benen var riktigt trötta och sega, medan pulsen inte riktigt gick upp som den skulle. På något sätt lyckades jag fixa intervallen och steg då av cykeln för lite stretching, och för att se om pulsen gick ned normalt som den gör när allt är ok. Pulsen gick ned ok, men inte riktigt som den ska. I bland är det så utan att det är några problem, i andra fall är något sjukt på gång.
Efter fem minuters vila och stretching körde jag i ett lugnare tempo vilket jag planerade att hålla ca 20 minuter innan passet skulle avslutas. Efter några minuter kändes det bättre, så jag höjde intensiteten. Jag tittade på klockan och insåg att vi var bjudna på mat hos mor och far om ca 25 minuter. Tur att de bor nära...
Jag insåg att jag som mest skulle hinna med en femtonminutersintervall. Då jag blev riktigt tärd av den första intervallen la jag mig lägre nu, på drygt 280 watt. Jag trampade på hela intervallen och slutade därefter direkt.
Totalt blev då rundan 10 minuters uppvärmning, en 20 minutersintervall i stressad tröskel, 5 minuters lugnare cykling och därefter 15 minuter där jag hamnade mellan sweetspot och tröskel.
Snittwatt på hela rundan ca 280 watt och en snittpuls för hela passet på 81% av maxpuls.
Efter avslutat pass blev det en Gunde Svan dusch och ett snabbt ombyte. Därefter dags för middag med mor, far och bröder med familjer. God mat och trevligt sällskap.
Tyvärr känner jag nu ett tryck kring bihålorna och en annalkande huvudvärk. Jag hoppas att inte ytterligare en förkylning är på ingång, utan att lite sömn kurerar detta.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
fredag 27 december 2013
20 med tidsbrist
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
The last of the famous international bloggers12 timmar sedan
-
-
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Stabilt pass
SvaraRaderaVarför var målet just 96 i kadens? Varför inte 95 el 97?
I och med att jag inte har ett fast wattal, utan det är upp till koncentrationen att hålla uppe farten, så är det mycket lättare att fokusera på att hålla en viss kadens vid en viss växel än att hela tiden kolla på wattsiffrorna. Dvs. 96 i kadens på näst högsta växeln (om jag inte lägger in lutning), blir just över 300 watt vilket var det egentliga målet. Sedan vet jag att på tävling ligger jag på ett snitt på mellan 95-97 i kadens. Jag skulle kunnat köra på lägre kadens och högre växel, men då jag har känningar i ljumskarna är det inget bra förslag (det tar mer på ljumskarna vid lägre kadens)
SvaraRadera