tisdag 4 mars 2014

VO2Max-test och annat skoj

Det är roligt när man kan bli trött av träning. Hur menar jag då? Jo, när du är så pass vältränad att du kan trycka på köra hårt och bli trött på ett "bra" sätt är det riktigt skoj. Du mer eller mindre bara kör på.

Just nu är det skoj.

Idag blev det ytterligare ett tufft pass där jag körde hårt större delen av passet, det blev mycket jobbigt, men samtidigt kände jag mig stark.

Jag började dagens träning med att köra ett VO2Max-test på samma sätt som bror gjorde häromdagen. Då trainern som jag har nu inte har säkerställda wattsiffror körde jag det mest för att känna hur det känns och för att jämföra med mig själv längre fram.

Jag började på 70 watt och höjde med 35 watt varannan minut tills jag inte längre orkade hålla wattalet. I början var det svårt att hålla så låg intensitet. Det var nästan som att jag inte ens tränade. Efter 14 minuter var jag uppe på ca 300 watt och sedan blev det allt jobbigare. Efter 22 minuter och 35 minuter var det slut för idag. Jag hade då cyklat 35 sekunder på 455 watt.

Jag var in på den hemsida bror hänvisade till för att se vilket VO2Max jag skulle ha om wattmätningen stämt. Utifrån min vikt på 83 kg skulle jag ha hamnat på 61,9 ml/kg. Skulle det stämma tycker jag det är ett bra resultat. För övrigt samma resultat som bror. Jag cyklade marginellt längre, men han är inte lika tjock som jag.


Självklart skulle det bli markant bättre om jag var några kilo lättare, men det är som det är med det. Men det finns också en del osäkerhetsfaktorer i denna mätning både utifrån själva mätningen, och att jag borde kunna hålla ut lite längre i och med att jag gav upp på 95% av maxpuls. Jag var nog lite svag mentalt!? Dessutom har jag inte fasta wattal på trainern, vilket innebar att när jag blev riktigt trött efter sista höjningen tryckte jag järnet och hamnade då högre än 450 watt, vilket gjorde att jag låg på 480 watt när jag gav upp. Sammantaget kan nog det verkliga resultatet vara både högre och lägre, men det viktiga är att jag känner att träningen går åt rätt håll.

Hur som helst blev det jobbigt (oavsett hur väl siffrorna stämmer). Jag körde därför lugnt i 3 minuter innan jag körde sweetspot i 30 minuter på en puls som låg på en bit över 80%. Sedan tog jag det lugnt i 3 minuter innan det var dags för en 6 minuter lång intervall. Jag körde två minuter på 375 watt, två minuter på 390 watt, en minut på 400 watt, och den sista minuten på 410 watt. Mot slutet låg jag på 95% av maxpuls och det började bränna bra i benen.

Jag cyklade sedan lugnt 4 minuter för att avsluta dagens hårda del med en rejäl tvåa där jag även i denna intervall mot slutet låg på 95% av maxpuls.

Snittpuls i både tvåan och sexan hamnade på en bit över 90% av maxpuls.

Totalt blev det 80 minuters cykling. Räknar vi bort uppvärmningen i början och några minuter i slutet då jag trampade ur benen låg snittpulsen på övriga 60 minuter på 84% av maxpuls. 8 minuter i högsta pulszon och 47 minuter i näst högsta pulszon.

Ett av många bra träningspass på slutet.

Efter träningen hade jag så tur att jag fick en hembakad semla som Katten hade gjort. Riktigt gott. Jag kastade också i mig 3 pannkakor och lite frukt- och bärblandning. Till detta några deciliter god espresso. Gott!

Nu är det nog dags att gå i säng snart. I morgon är det frukostmöte på jobbet, så det blir en extra tidig morgon. Sena kvällar är min grej, men inte tidig uppstigning, men det ska gå på något sätt.


6 kommentarer:

  1. Bra jobbat. 61,9 i vo2max är riktigt bra för att vara så gammal ;-)

    Vi brukar ju vara hyfsat jämnstarka vilket detta bekräftar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att vara en gammal gubbe får man vara ganska nöjd.

      Ja, det är ju bra att vi utmanar varandra - Det utvecklar oss båda.

      Radera
  2. Åhhh! 83 kg snyft! :-)
    Jag är nere på 85 kg nu men hoppas tappa några kilo till innan det är dags för mallis.
    Svag mentalt 95% av maxpuls, hallå Tomas!!! ;-)
    Din intensitet är hög bra att kunna mata på som du gör lovar gott inför sommarens äventyr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du ser. Aldrig är man nöjd. Du vill till 83 jag skulle gärna ned till 80-81. Men lätt är det inte.

      Vad gäller maxpuls har jag en tanke, om en kanske utopisk att om man går max så borde man inte ge upp förrän man är på eller nästan på maxpuls.

      Ja, jag är för stunden nöjd med mitt matande. Jag hoppas verkligen att träningen fortsätter att flyta på - då blir allt så mycket lättare och roligare i sommar.

      Radera
  3. Min erfarenhet är att man måste vara helt utvilad och ha fulla kolhydratnivåer för att kunna komma i närheten av maxpuls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det nog vara. Jag var varken utvilad eller fyllt depåerna. På tävling är man väl förberedd och man har verkligen gjort allt, däremot är man inte utvilad i slutet när spurten ska till. Det har faktiskt hänt två gånger att jag just vid detta tillfälle prickat maxpuls. Men i grunden tror jag på din teori/erfarenhet.

      Radera