Vad är en glad midsommar?!

Jag gillar midsommar. Jag brukar tycka att midsommarfirande är roligt och viktigt. En dag jag vill göra något särskilt.

I går slogs jag av att i morgon är det midsommar. Jag kände inget särskilt kring detta och jag kände inte för att fira. Katten kände samma sak. Melvin var inte heller han intresserad av något midsommarfirande. Ingen av oss har nog kraften. Tova hon har inget val.

På facebook hälsar ”alla” en glad midsommar och runt omkring mig hör jag pratet mellan olika människor - ”Vad ska ni göra på semestern?”.

I en annan tid, i ett annat liv hade alla dessa tillrop känts upplyftande och positiva. Nu känns de mer jobbiga om de ens känns alls.

Det betyder inte att jag tycker det är fel att önska andra en bra midsommar, planera sin semester, och inte heller att man gnäller över midsommarvädret. Ett väder jag själv inte reflekterat kring. Men jag lovar – Hade det grundläggande i livet varit ok hade jag också gnällt.

Fem av de sex senaste veckorna har familjen varit uppdelad och så har det varit även idag. Katten var med Tova igår och under förmiddagen idag. Jag var med Melvin. Mitt på dagen idag åkte jag och Melvin till sjukhuset, och där var vi tillsammans hela familjen i kanske 10 minuter. Nu är jag med Tova och Katten med Melvin. På detta sätt har det alltså sett ut större delen av tiden under maj och juni månad.

På förmiddagen i dag hade jag och Melvin det mysigt utan att egentligen göra något särskilt. Vi var helt enkelt bara tillsammans. I kväll har Melvin och Katten varit hos farmor och farfar för middag och övernattning. Hoppas de haft en bra kväll.

Det närmsta jag idag kom något som liknar midsommar är att vi mitt på dagen fick några jordgubbar. Sedan vid tio i kväll kände jag en strykning på ryggen och en av läkarna frågade om jag ville ha limepaj och kaffe. Väldigt snällt!

Det är inte alltid man får kaffe, paj och tårta när man är på sjukhus.

Det närmsta jag kom en glad midsommar var att jag och Melvin hade det mycket mysigt på förmiddagen och att Tova öppnade ögonen i ca 10 minuter i kväll och jag uppfattade det så att hon var medveten om omgivningen. Hon verkade också nöjd åt att jag var där. Något som kan tyckas mycket litet kan göra en glad. Allt här i livet är ju relativt.

Trött men ganska nöjd tjej. Orkade dock bara vaken 10-15 minuter på hela dagen.

Det har också känts bra att Tova under eftermiddagen fått sova lugnt utan feber, kramper eller andra problem då det varit stökigt både i går och på förmiddagen.

Jag blir kvar på sjukhuset i några dygn till och jag hoppas verkligen att Tova som nu åter har lunginflammation och fortfarande ligger i respirator snart får må åtminstone lite bättre och som ett första steg får lämna intensiven. Jag är medveten om att det är långt dit, men man måste ju få hoppas.

I morgon eftermiddag är det några timmar som jag inte kommer att vara med Tova, och då ska jag försöka cykla en tur. I går kväll hittade jag också en dryg timme för lite MTB. Cyklingen är verkligen otroligt viktig, i denna tid främst för måendet.

Den enda stunden jag kan släppa tid och rum och låta hjärnan vila från den verklighet vi lever i är när jag sitter på cykeln, så den tiden behövs verkligen och jag hoppas jag orkar fortsätta ta mig för att äntra cykeln så ofta det bara går. 

Avslutningsvis önskar jag verkligen att ni alla hade en bra midsommar, att sommaren blir riktigt bra och att ni får njuta av semestern. Ta vara på dig själv och på varandra.