SM i tempo - Riktigt lyckat!

Efter några dagars uppladdning med både kost, mentalt, men framför allt vätskemässigt var det så idag dags för min första SM-start.

Min målgång

Solen gassade som den gjort de senaste dagarna och det är och har varit en utmaning att få i sig tillräckligt med vätska. Särskilt när vi bor i en het husvagn.

I går kväll var det allt annat än trevligt här på campingen. Vi släckte vid tolv, men ca 20 minuter senare hördes en explosion. Då vi tittade stod en husvagn och brann. Det kom många fler explosioner och snart var det inget kvar av vagnen. Som tur var klarade sig övriga vagnar.

Då det blev förskjuten sömn var det tur att det var sen start idag. Jag vaknade först 09.50. Då blev det lite förberedelser och sedan lunch.

Efter lunch åkte jag ned till den frivilliga besiktningen av cykeln. Jag tänkte att det var bäst att kolla upp inställningarna, så att eventuella fel inte skulle upptäckas just innan start och därmed att tävlingen skulle bli inställd för min del.

Det var lite spänt då de ställde upp cykeln för kontroll, då många före mig fick underkända cyklar med justeringar som följd. Otroligt nog gick cykeln igenom och allt var frid och fröjd.

Efter besiktningen tog jag bilen och åkte för att besikta banan. Vid vändet stannade jag och provade cykla det och två avtagsvägar jag inte tidigare provat. Tanken var också att få till en första uppvärmning. Efter 10 km var jag tillbaka till bilen för att åka resten av banan.

Dagens sträckning var hyfsat tuff med en rejäl stigning i början av den 30 km långa rundan och därefter gick det lite upp och ned. Totalt blev det ca 200 höjdmeter.

Efter besiktning av banan åkte jag tillbaka campingen för att fixa det sista. Just under två timmar före jag skulle starta cyklade jag till start- och målområdet. Efter ombyte och lite fixande dök Katten och Melvin upp med bilen och vi pratade en stund.

30 minuter före start blev det uppvärmning och sedan rullade jag fram.

Besiktning av cykeln just innan start

Jag hade ingen aning om var jag stod i dag och som ni vet inskränker sig min erfarenhet av tempo till fem träningar och en tävling. Jag bestämde mig för att de första fem kilometrarna lägga mig på 370-380 watt och ta det därifrån. Snabbt blev pulsen väldigt hög och jag började undra om jag gått ut väl hårt.

Så bar det av.

Efter 10 km var jag ikapp cyklisten som startat före. Tyvärr var det också en bil i vägen som gjorde att jag förlorade kanske 5-10 sekunder. Surt.

Efter 13 km var det dags för vändet och sedan cykla tillbaka 3 km samma väg innan vi svängde höger för nya 14 km på slutet.  När jag svängde av till höger började det kännas som att jag gått för hårt. Men så såg jag en cyklist till som jag cyklade om som gav mig ny kraft.

Visst var det tufft, men jag hade hyfsat kraft hela rundan. Dock blev det lite tufft i början med ett snitt på 375 watt de första 8 minuterna, vilket totalt sett gjorde att jag nog tappade lite totalt sett.

Hur som gick jag över mållinjen med fullt tryck och noterade en snitt fart på 43,2 km/h över de 30 km. Tiden var drygt 41.30 och snittpulsen landade på 92%.

Jag slutade 11 i SM för herrar 40, 0,6 sekunder från en 10 plats. Med nästan 50 startande måste jag säga att jag är stolt över mig själv. Det var en bit till top 6, men resten sniffade jag i ryggen och jag var dessutom tvåa av alla cyklister från Norrland. Hade jag varit yngre och startat i H30 hade min tid till och med räckt till brons. 

Framför allt överträffade detta mina förväntningar med marginal. Jag hade som mål topp 30 och i den bästa av världar topp 20. Nu var det under sekunden för top 10. 

Från min tävlingspremiär förra helgen har jag markant närmat mig toppskiktet och i dag slog jag flera cyklister som var före mig i Gottne. Förra helgen var jag exempelvis 2.15 minuter efter de som nu tog medalj i SM. Denna vecka var jag bara 1.45 minuter efter och då var det denna gång 6 kilometer längre.

Det verkar som att tempo är något för mig. Om jag till nästa år ser till att träna tempo mer specifikt, får mer erfarenhet av att tävla och dessutom uppgraderar cykeln med nytt framhjul, nytt bakhjul och tyngre utväxling finns nog lite mer att plocka ut av den gamle.

 Hur som helst, elva på SM i den klass med flest cyklister och där det körs snabbast ger mig verkligen självförtroende.

I morgon ska jag rulla av benen lite och titta på partempot. På söndag är det linjeloppet. Med över hundra startande i klassen och två snäva svängar innan upploppet lär det bli tufft att få till en bra placering. Detta då jag både är för försiktig och dessutom med all säkerhet har för dålig utväxling. 

Jag har ett kompactdrev vilket aldrig brukar vara något problem då det nästan alltid går uppför i spurten. Nu går det lätt utför, och jag lär växla ur. Men oavsett hur det går (med undantag om jag slår mig rejält), så kommer jag vara nöjd efter denna tripp då tempot blev så lyckat.

Jag vill avslutningsvis gratulera Erik Frohm från Gimonäs CK som tog silver i H30 och Mats Nilsson (Mazze) från Team Norrbotten som tog brons i H55. Dessa var Norrlands bidrag i medaljskörden.

I kväll har vi ätit tacobuffé på restaurang och spelat chicago. Trevligt.