söndag 6 maj 2018

Ny tempoställning, en ren, en korv, bara ben och kraschad bakväxel

Efter torsdagens urladdning på vår hårdkörningskväll hade jag träningsvila i fredags.

I går var jag ute på ett kortare träningspass med tempohojen. Jag hade gjort en del justeringar med tanken om att jag skulle komma ner djupare och minska luftmotståndet. Det som kan ställa till det då är att höften blir "låst" och att trycket i pedalerna går ned och totalt sett förlorar du på din nya position.

Så i slutändan handlar det om att bli så aerodynamisk som möjligt utan att förlora tryck i pedalerna.

Blev det då bättre? Ja, det är jag osäker på. Benen var sega, så det var inte läge att köra riktigt hårt vilket först då visar hur trycket över tid fungerar i tempoställningen.

Melvin tog och filmade min nya position, så jag kan i alla fall utifrån den konstatera att aerodynamiken är bättre. Men det är ändå inte säkert att det går snabbare och att jag rullar vidare på detta sätt. Fler tester behövs.

I går kväll var det 70-årsfest hos mor och far. Det blev en trevlig kväll med väldigt god mat.

Idag distanspass, och för första gången detta år gick det att cykla i endast byxa och tröja. Trevligt!

Vi blev 4 stycken som tog oss an 130 km i fint väder, men med rejäl vind och en hel del höjdmeter.

Vi rullade först till Vindeln som tyvärr stängt alla sina caféer så det blev kaffe på OK. Ja, Erik slog på stort.

På macken träffade vi några cyklister från Gimonäs CK som också var på tur.

Efter ett trevligt fika rullade vi vidare. Tyvärr fick Helmersson ont i ryggen och vände hemåt. Jag, Tjäder och Erik rullade vidare mot Skivsjö, Bjurholm och sedan hem igen.

Det blev en trevlig och givande tur med ca en timme på 90% eller högre av FTP. Resten på distansintensitet eller lite lugnare.

3 timmar och 45 minuter in i träningsdagboken och många trevliga intryck.

Vad var då mest speciellt under dessa två träningsdagar? Ja, idag var det att när det var ca 30 km hem fick jag ett stenskott. Tänkte inte mer på det. När det var ca 10 km kvar slutade bakväxeln att fungera. När jag sedan stannade såg jag att stenskottet nog träffat batteriet för bakväxeln och det var nu trasigt. Surt var ordet.

I går var det mest intressanta att när jag kom i tempoställning vid Brån tittar jag upp och mitt framför mig på vägen står en Ren! Vi hjälptes dock åt genom att jag väjde och den ville flytta på sig, så det gick bra. Men det var i alla fall första gången jag såg en ren i Brån och allra första gången jag mötte en ren när jag cyklat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista