söndag 1 juli 2018

Swecup - Gottne Linje: Många besvikelser och kände mig bestulen på en pallplats

Idag var det sista deltävling i Swecup masters innan det är "sommaruppehåll".

På programmet stod Gottnes linjelopp. Det äger rum i Sidensjö och består av en mängd backar och höjdmeter. 1000 höjdmeter på ca 80 km och den tuffaste klättringen på ca 5% i 3 km.

Helt klart besviken att kroppen inte riktigt vill vara med. Andningen är ansträngd och det saknas de där sista procenten jag behöver. Särskilt på en bana som denna. Men då gäller det att komma ihåg att mycket har gått med i år. Men lite besviken får man ändå vara.
Inför start

Idag var Christoffer Svanefjord från klubben med på sin första riktiga tävling. Skoj! Han kämpade på bra och lär dyka upp igen.
Så rullar vi iväg
Jag och Christoffer vid starten

Det fanns hur som helst en hel del frustration kring måendet innan start. Så pass mycket att jag glömde pumpa framdäcket. Jag kom på det 1 minut före start, men då var det för sent. Det flexade en hel del under loppet då det inte var många bar på plats. Ruskigt slarvigt.

När loppet drog igång hade jag först planerat att köra så avvaktande som möjligt för att se vad som bjöds. Passivt var ordet sa Bill till Bull. Nu blev det inte så större delen av loppet. Bara när jag skulle gå aktivt körde jag passivt. Besviken på mig själv.

Ganska snabbt rullade Erik Lindered från Vallentuna CK i väg i en soloutbrytning som ingen brydde sig om. Han fick en bra lucka.

Idag var vi flera klasser som startade samtidigt, så när cyklister från en annan klass gav sig av släppte vi iväg dom. Senare fick de sällskap med Lindered som tillhörde vår klass. Det innebar att han fick bra hjälp att hålla undan.

Det gick fruktansvärt sakta från början, så till slut kunde jag inte vara passiv längre utan gjorde en del för att få fart på det hela. Det var några fler som var aktiva, men främst jag och Richard Lööf.

Efter 25 km svängde vi höger in på den första längre klättringen. Sedan fortsatte det upp och ned i närmare en mil. Här var Richard Lööw från Cykloteket mest aktiv och när inte han var igång var det oftast jag som tog initiativ. Jag tänkte att när känslan var så dålig var det risk att jag skulle åka av i backen efter ca 50 km cykling, så jag försökte få till en utbrytning innan dess. Det var nära några gånger, men eftersom det var för få som ville bjuda till räckte inte Richards och mina försök.

Så var det 3 km utför som gällde innan vi skulle svänga vänster, cykla 5 km och sedan vända tillbaka samma väg. Jag har sedan ett tag tillbaka problem med mina växlar, så jag fick inte in högsta växeln, vilket gjorde att jag hamnade sist utför och fick sedan mata på efter svängen.

Vid vändningen var vi fortfarande samlade och nu var det bara 5 km till backen.

Orutinerat hamnade jag långt bak när vi gick in i backen. Min plan var att ta mitt tempo och se hur långt det räckte. Det såg faktiskt riktigt bra ut, men fler och fler släppte framför och jag fick täppa flera luckor. Det gick bra. Men så blev det en lucka till med bara några hundra meter kvar. Jag blev då för passiv och tänkte att någon annan nog skulle ta den, men det fanns inte någon annan.

Väl uppe var jag 5 sekunder från täten med flera cyklister i närheten. Pasi Halonen från Gottne ville köra och även jag. Det var några fler som sporadiskt hjälpte till, men inte tillräckligt helhjärtat. Eller så var de för trötta.

Återigen var det problem med att jag inte hade högsta växeln och kunde då inte få upp tillräcklig fart utför när jag var i spets i jagandet. Frustrerande.

Vi var nästan ikapp utbrytningen, men det gick inte då för få kunde hjälpa till. Riktigt besviken att jag inte gått all-in direkt i slutet av klättringen. Då hade jag varit med i utbrytningen och med all säkerhet rullat in med de i mål.

Nu blev det istället så att när jag fortsatte köra var det helt plötsligt bara en cyklist med, Sebastian Arnehed från CK Örnen som inte kör i min klass. Vi bestämde oss för att köra och vi fick till ett riktigt bra samarbete. Han var stark och bidrog bra.

Det blev alltså ca 30 km som vi höll tempo på 2 personer jagandes tätgruppen och jagade bakifrån. Vi höll avståndet framåt, och drygade ut bakåt.

I tätgruppen fanns två cyklister från min klass + Erik Lindered som legat med de andra klasserna längre fram.

Ganska snart gick vi ikapp Lindered som släppt tätklungan, men vi lyckades inte gå ikapp utbrytningen. Lindered sa att han var slut och ville inte dra. Vi var tvungna att hålla tempo för att inte bli upphunna bakifrån, så han fick lifta med resten av loppet.

Nu var det spurt om tredje plats och jag låg i rygg på Arnehed som inte tillhörde vår klass och Lindered var i rygg på mig.

När det stannade av lite gick Lindered och han fick några meter. Jag gick ut till vänster och kom allt närmare. Jag insåg att det här kommer jag att ta.
Jag har nu jagat i kapp och är snart jämsides.

Positivt med en tredjeplats trots att det inte varit mycket som hade varit rätt i dag.
Precis när jag är ikapp och har bättre fart ser jag den...............

Så tittar jag upp mot mållinjen och ser en bil! Mitt framför mig en bil just där jag cyklar. Hur kan det ske? Jo, det visar sig senare att det inte finns någon flaggvakt vid upploppet.
Här har jag då släppt av för att undvika en frontalkrock

Bara att sätta mig ned släppa av och väja för att inte köra rakt in i bilen. Mycket snopet blev det ingen pallplats utan en fjärde plats och dessutom missade cuppoäng.
Tur Lindered höll ut, annars hade det gått illa.

Ytterligare en besvikelse. Riktigt surt helt enkelt.

Ja, jag gjorde inte mycket rätt idag, jag hade inte riktigt kroppen med mig och dessutom satte en bil stopp när det ändå skulle bli riktigt hyfsat. Har haft skojigare dagar.

Sedan var det förstås tur att jag han se bilen då den inte stod stilla utan kom emot mig. Den stannade alltså inte trots att vi kom rakt emot varandra. Det kunde alltså ha gått illa det där.

Richard Lööw från Cykloteket Racing Team vann mycket välförtjänt. Han gjorde mest jobb under loppet och var aktiv i alla delar. Nu har han också med all säkerhet avgjort såväl linjecupen som totalcupen. Starkt!

Tvåa blev Esa Halonen från hemmaklubben. Han körde mycket smart hela vägen och avvaktade tills backen och gick då med. Roligt!

Erik Lindered blev alltså trea. Han körde smart genom att gå i en tidig utbrytning och vilade upp sig bakom oss fram till spurten och gjorde sedan en bra spurt. Han kunde inte rå för omständigheterna med en bil och att han kört sig slut i utbrytningen, så han var värd en bra placering. Grattis till pallen.

En fjärde plats hade jag oftast varit ganska nöjd med i ett linjelopp, men inte nu.

Nu ska jag bryta ihop lite och sedan ladda om för Nordiska som är nästa tävling. Däremellan blir det också några lopp här uppe i norr. Dessutom vill jag nu ha bort rossel och min svårandade känsla. Inte roligt alls. Fortfarande 10 timmar efter målgång är det svårt att ta djupa andetag. Men det ska nog ordna upp sig.

Surt idag alltså, men det känns säkert lite bättre i morgon när jag ser på helheten av alla lopp jag kört denna säsong. Det har ju trots allt gått bra många gånger i år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista